Rysslands invasion av Ukraina och dess konsekvenser för undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde

För barn i läropliktsåldern som bor på kommunens område ordnar kommunen grundläggande utbildning och förskoleundervisning året innan läroplikten uppkommer. I undervisningen kan också delta sådana barn som omfattas av tillfälligt skydd och barn som söker asyl som har rätt till grundläggande utbildning och förskoleundervisning. För denna rätt räcker det att deras vistelse i kommunen kan betraktas som boende. Boendet i kommunen förutsätter inte att kommunen är barnets hemkommun. 

Även om läroplikten inte gäller barn som saknar hemkommun, gäller kommunens skyldighet att ordna utbildning också för de barn som omfattas av tillfälligt skydd.

Personer som får tillfälligt skydd kan hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ansöka om att registrera sin hemkommun i befolkningsdatasystemet, om de har vistats i Finland i minst ett år och deras uppehållstillstånd har förlängts. De får själva välja sin nya hemkommun, vilket kan påverka servicebehovet i kommunerna.

När personer som får tillfälligt skydd har fått en hemkommun, får kommunerna större ansvar att ordna tjänster för dem. Kommunerna bör vara förberedda och i förväg fundera på hur information om kommunens bildningstjänster – inklusive kommunens fostrings- och utbildningstjänster – kan göras tillgänglig för dem som överväger att ansöka om rätt till hemkommun, och framöver för de nya kommuninvånare som fått rätt till hemkommun.

I och med anteckningen om hemkommun får barnet subjektiv rätt till småbarnspedagogik, och därmed kan behovet av lokaler och personal inom småbarnspedagogiken öka i kommunen. Det ökar också behovet av fler rådgivnings- och tolktjänster. 

I och med anteckningen om hemkommun omfattas barnet och den unga personen av läroplikt. Läroplikten kan fullgöras på de sätt som läropliktslagen möjliggör och som utbildningssystemet i Finland förutsätter. 

Kommunen ska se till att barn i förskole- och grundskoleåldern får tillgång till fostran och undervisning i daghem och skolor. Detta kräver riktad kommunikation till vårdnadshavarna och familjerna om till exempel ansökan till förskoleundervisning och anmälan till skolan samt samarbete med bland annat den aktör som svarar för invandrartjänsterna, ungdomsväsendet, välfärdsområdena och anordnarna av småbarnspedagogik. 

Personer som inte tidigare slutfört en grundläggande utbildning enligt en nivå som motsvarar det finländska utbildningssystemet kan delta i grundläggande utbildning för vuxna. 

Vuxna flyktingar från Ukraina har sannolikt redan uppnått en kompetensnivå som motsvarar den grundläggande utbildningen i Finland. Då kan de inte antas som studerande till grundläggande utbildning för vuxna för att avlägga hela lärokursen, men de kan förbättra sina språkkunskaper som ämnesstuderande inom den grundläggande utbildningen för vuxna. Läroanstalten kan ta ut skäliga studerandeavgifter för ämnesstudierna.

Personer som får tillfälligt skydd kan söka till utbildning vid läroanstalter för fritt bildningsarbete på samma villkor som finska medborgare.

Den integrationsutbildning i finska/svenska som ordnas inom det fria bildningsarbetet är avgiftsfri för en studerande som får tillfälligt skydd, om kommunen eller arbets- och näringsbyrån gör upp en integrationsplan för den studerande i vilken utbildningen godkänns. Läroanstaltens huvudman får statsandelsfinansiering till hundra procent för utbildningen. 

Om det inte har utarbetats någon integrationsplan för personen, är utbildningen i finska/svenska inom det fria bildningsarbetet i regel avgiftsbelagd. Om personen har beviljats hemkommun i Finland, kan medborgarinstituten, folkhögskolorna och studiecentralerna använda de studiesedelsunderstöd som beviljas av Utbildningsstyrelsen för att sänka eller slopa studerandeavgifterna. 

Unga i åldern 16–18 år som får tillfälligt skydd och som inte har en hemkommun i Finland kan stärka sina kunskaper i finska/svenska i integrationsfrämjande språkutbildning vid medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet eller studiecentraler. Om det utarbetas en integrationsplan för den studerande där språkutbildningen godkänns, är utbildningen avgiftsfri för den studerande och läroanstaltens huvudman får statsandel till hundra procent för att ordna utbildningen.

När en ung person som får tillfälligt skydd beviljas hemkommun i Finland blir han eller hon läropliktig. En läropliktig ung person som har slutfört den grundläggande utbildningens lärokurs eller avlagt motsvarande studier kan ändå delta i den grundläggande utbildningen för vuxna och på så sätt stärka sina kunskaper i finska eller svenska. 

Ett alternativ är att delta i sådan utbildning vid en folkhögskola där man följer grunderna för läroplanen för integrationsutbildningen av vuxna invandrare eller den rekommendation till läroplan för utbildning för invandrare som Utbildningsstyrelsen har utarbetat. Bestämmelser om integrationsutbildningen finns i 20 § 2 mom. i lagen om främjande av integration (1386/2010).

Läropliktiga unga kan också stärka sina kunskaper i studie-/examensspråket inom utbildning som handleder för examensutbildning (HUX). I HUX-utbildningen antas den studerande ha tillräckliga grundläggande språkkunskaper, men i den studerandes personliga studieplan kan man särskilt i början av utbildningen betona studier som utvecklar kunskaperna i studiespråket.

Kommunerna får ingen statsandel för att ordna småbarnspedagogik för barn som saknar hemkommun, men det finns möjlighet att få understöd. Till lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet har fogats en bestämmelse som trädde i kraft vid ingången av 2023 om understöd för anordnande av småbarnspedagogik för barn som kommit från otrygga förhållanden (46 §, lag 884/2022). Understödet gäller kostnader som uppstår från och med 2023. 

Staten betalar hemkommunersättning till utbildningsanordnaren för barn i åldern 6–15 år som får förskoleundervisning och grundläggande utbildning eller för andra läropliktiga elever som omfattas av ersättningen och som inte har en hemkommun i Finland enligt lagen om hemkommun. 

För ordnande av förberedande undervisning finansieras kommunerna till fullt belopp. För 2022 betalas finansieringen retroaktivt utifrån närvaromånaderna inom den förberedande undervisningen. Med en närvaromånad avses inom den förberedande undervisningen före den grundläggande utbildningen en tidsperiod på 30 kalenderdagar under vilken en elev har varit elev hos utbildningsanordnaren. 

För förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen som ordnas under 2022 får utbildningsanordnaren finansiering i samband med beräkningen av statsandelsfinansieringen för 2024. På motsvarande sätt kommer finansieringen för 2023 att korrigeras 2025 i enlighet med det faktiska utfallet för 2023. För 2024 kan utbildningsanordnaren ansöka om ändring av den preliminära statsandelsfinansieringen för förberedande undervisning utifrån det uppskattade antalet närvaromånader. Ansökan ska sändas till Utbildningsstyrelsens enhet för statsandelar före utgången av september 2023.

Bestämmelser om finansieringen av den kompletterande undervisningen finns i undervisningsministeriets förordning om grunderna för statsunderstöd som beviljas för kompletterande undervisning i den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen för elever med främmande språk, samiska och romani som modersmål (1777/2009). I förordningen finns bestämmelser om grunderna för finansieringen, bland annat i fråga om undervisningens omfattning och undervisningsgruppernas minsta storlek.

Statsunderstödet uppgår till högst 86 procent av de kalkylerade kostnader som fastställs i förordningen. Understödet beviljas årligen i efterskott på ansökan av Utbildningsstyrelsen. Den undervisning i finska eller svenska som andra språk, undervisning på det egna modersmålet och stödjandet av annan undervisning som avses i förordningen gäller inte elever som deltar i undervisning som förbereder för grundläggande utbildning.

• Information om statsandelar | Utbildningsstyrelsen  
• Information om hemkommunersättning i förskoleundervisning och grundläggande utbildning I Finansministeriet

Barn som omfattas av tillfälligt skydd och barn som söker asyl har rätt till småbarnspedagogik som ordnas av kommunen om vårdnadshavaren till exempel arbetar eller studerar eller om det finns något annat motsvarande skäl. Småbarnspedagogik ska ordnas även i brådskande fall eller om omständigheterna annars kräver det. När man ordnar småbarnspedagogik bör man alltid i första hand tänka på barnets bästa, och ordnandet av småbarnspedagogik bör grunda sig på en individuell bedömning av barnets behov. 

Kommunerna uppmuntras att erbjuda småbarnspedagogik också för barn som omfattas av tillfälligt skydd, även om de saknar hemkommun i Finland. Småbarnspedagogiken har en betydande inverkan på barnets inlärningsfärdigheter, språkliga färdigheter och uppbyggnad av en trygg vardag. Småbarnspedagogiken är också viktig med tanke på inlärningen av finska och svenska. 

Vissa barn som omfattas av tillfälligt skydd får direkt en hemkommun i Finland, om en familjemedlem har hemkommun i Finland. Dessa barn har subjektiv rätt till kommunal småbarnspedagogik. 

Kommunen ska ordna rådgivning och handledning om tjänsterna inom småbarnspedagogiken och hur man söker sig till tjänsterna. Kommunen ska fatta beslut om ordnande av plats inom småbarnspedagogiken eller avslag.

Alla under 18 år som är varaktigt bosatta i Finland är läropliktiga. Barn och unga som fått anteckning om hemkommun börjar omfattas av läroplikten. Läroplikten kan fullgöras på de sätt som läropliktslagen möjliggör och som utbildningssystemet i Finland förutsätter. En läropliktigs eventuella distansstudier i Ukraina kan endast genomföras på egen tid.

Personer som får tillfälligt skydd kan efter ett års boende i Finland ansöka om anteckning om hemkommun enligt de förutsättningar som anges i lagen om hemkommun.

En anteckning om hemkommun innebär följande: 

• Barnet får subjektiv rätt till småbarnspedagogik. 
• Barn i förskoleåldern blir skyldiga att delta i förskoleundervisning enligt lagen om grundläggande utbildning eller i annan verksamhet som uppnår målen för förskoleundervisningen. De får också rätt till kompletterande småbarnspedagogik.
• Barn och unga i läropliktsåldern blir läropliktiga. 
• Om en ung person i läropliktsåldern har slutfört den grundläggande utbildningen men saknar tillräckliga kunskaper i finska eller svenska för utbildning som följer därefter, kan läroplikten fullgöras i sådan grundläggande utbildning för vuxna eller utbildning vid folkhögskola där man iakttar grunderna för läroplanen för integrationsutbildning av vuxna invandrare. 

Småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning, grundläggande utbildning för vuxna och utbildning inom fritt bildningsarbete ordnas för ukrainare i enlighet med finsk lagstiftning. 

Kommunen får statsandel för basservice för ordnande av fostrings- och utbildningstjänster för barn som har anteckning om hemkommun. Utbetalningen sker i efterhand. När det gäller småbarnspedagogik kan kommunen för tiden efter anteckningen om hemkommun inte längre få statligt specialunderstöd för att ordna småbarnspedagogik för barn som kommit från otrygga förhållanden.

• Anvisningar för ansökan om hemkommun I Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata 
• Information om statsandelar | Utbildningsstyrelsen
• Information om hemkommunersättning i förskoleundervisning och grundläggande utbildning I Finansministeriet

Undervisningen för ukrainare som kommer till Finland ordnas som förskoleundervisning eller grundläggande utbildning eller som undervisning som förbereder för grundläggande utbildning. 

Målet för den förberedande undervisningen är att ge eleverna behövliga färdigheter i finska eller svenska samt nödvändiga andra färdigheter för övergången till förskoleundervisning eller grundläggande utbildning samt främja elevernas harmoniska utveckling och integrering i det finländska samhället. Med tanke på skolans undervisningsspråk är målet att uppnå elementär språkfärdighet som är stadd i utveckling.

Det finns ingen nationell timfördelning eller lärokurs för den förberedande undervisningen, utan för varje elev gör man upp en individuell studieplan. I studieplanen fastställs målen för lärandet, de läroämnen som ska studeras, timantal och innehåll, hur eleven ska integreras i de undervisningsgrupper inom förskoleundervisningen eller den grundläggande utbildningen som motsvarar hens ålder samt hur handledningen ska ordnas och vilka stödåtgärder eleven eventuellt behöver.

Det finns inga behörighetsvillkor för lärare i den förberedande undervisningen, utan det är utbildningsanordnaren som beslutar om dem. Den förberedande undervisningen före den grundläggande utbildningen styrs av Utbildningsstyrelsens grunder för läroplanen för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen (2015) och av de lokala läroplanerna som utarbetats utifrån dem.

Utbildningsstyrelsen informerar och handleder utbildningsanordnarna närmare i frågor som gäller ordnande av förberedande undervisning för ukrainare.

• Stöd för lärandet i den grundläggande utbildningen för barn och unga som flytt från Ukraina I UBS
• Undervisning som förbereder för förskoleundervisning och grundläggande utbildning I UBS

Barn och unga som har sin vanliga vistelseort i Finland är läropliktiga. Vid tillämpningen av läropliktslagen avses med vanlig vistelseort att personen har en i lagen om hemkommun (201/1994) avsedd hemkommun i Finland. 

På medborgare i ett annat land som är läropliktiga i Finland tillämpas motsvarande bestämmelser som på läropliktiga finska medborgare. När personer som får tillfälligt skydd har vistats i Finland i minst ett år och deras uppehållstillstånd har förlängts, kan de hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ansöka om att registrera sin hemkommun i befolkningsdatasystemet. Man kan själv välja sin nya hemkommun. 

En läropliktig är skyldig att söka till utbildning efter den grundläggande utbildningen. Läroplikten upphör när den unga personen fyller 18 år eller när den unga personen med godkänt resultat har avlagt en sådan examen som avses i lagen om studentexamen (502/2019) eller lagen om yrkesutbildning (531/2017) eller en motsvarande utbildning på Åland eller utländsk utbildning. 

• Närmare information om fullgörande av läroplikten och tillhörande praxis I UKM

Enligt läropliktslagen kan läroplikten inte fullgöras som distans- eller webbstudier vid en utländsk läroanstalt. En läropliktig kan endast på egen tid studera på distans i Ukraina.

Utbildningsstyrelsen har sammanställt informationspaket om utbildningssystemet i Ukraina. Där kan utbildningsanordnare, läroanstalter och andra som behöver det hitta information om vilken utbildningsbakgrund elever och studerande från Ukraina kan ha.

• Grundläggande utbildning och gymnasieutbildning i Ukraina I UBS
• Yrkesutbildning i Ukraina I UBS

Skolorna och läroanstalterna spelar en viktig roll när det gäller att återställa känslan av trygghet hos de unga. På Utbildningsstyrelsens webbplats finns stödmaterial för olika skolstadier om hur man kan behandla Rysslands invasion och situationen i Ukraina.

• Utbildningsstyrelsen: Hur man kan behandla krisen i Ukraina med barnen och de unga i småbarnspedagogiken och utbildningen
• Utbildningsstyrelsen: Undervisningsväsendet, internationella program och Rysslands attack mot Ukraina

Studerande som får tillfälligt skydd har rätt till elevhälsa på samma sätt som andra studerande inom yrkesutbildningen eller gymnasieutbildningen.

Elevhälsan ordnas primärt som förebyggande och generellt inriktad elevhälsa som stöder hela läroanstalten. De studerande har dessutom rätt till individuellt inriktad elevhälsa. Elevhälsan omfattar den elevhälsa som utbildningsanordnaren beslutat om samt elevhälsotjänster, det vill säga psykolog- och kuratorstjänster samt skol- och studerandehälsovårdstjänster.

Om en person som får tillfälligt skydd söker till yrkesutbildning, kan han eller hon också avlägga studierna som utbildning som grundar sig på ett utbildningsavtal eller på ett läroavtal, om villkoren för detta i övrigt uppfylls.

Yrkesutbildning kan ordnas på en arbetsplats i samband med praktiska arbetsuppgifter i form av utbildning som grundar sig på ett utbildningsavtal eller läroavtalsutbildning. Genom den utbildning som grundar sig på ett utbildningsavtal förvärvar den studerande kunnande i samband med praktiska uppgifter på en arbetsplats, men utan ett anställningsförhållande. Läroavtalsutbildningen grundar sig däremot på ett skriftligt arbetsavtal för viss tid mellan en studerande som fyllt 15 år och arbetsgivaren.

Utbildningen för personer som får tillfälligt skydd och som har antagits till yrkesutbildning eller gymnasieutbildning finansieras enligt finansieringssystemet för undervisnings- och kulturverksamhet.  

Undervisnings- och kulturministeriet finansierar yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen som en del av finansieringssystemet för undervisnings- och kulturverksamhet. Finansieringen beviljas till utbildningsanordnaren, som beslutar närmare hur den ska användas vid anordnandet av utbildning. 

Till de skyldigheter som följer av lagen hör bland annat frågor som gäller kundidentifiering, såsom utredning av medlens ursprung, samt vägran att göra en tvivelaktig transaktion. Bestämmelserna om penningtvätt hör till inrikesministeriets förvaltningsområde.

Behörig tillsynsmyndighet i fråga om penningtvättslagen är Regionförvaltningsverket i Södra Finland, som kan kontaktas för ytterligare information. 

Migrationsverkets processer i samband med inresa fungerar normalt. Eventuella särskilda bestämmelser som gäller ryska och ukrainska medborgare kan ändras snabbt.

• Migri: Svar på vanliga frågor om Rysslands attack mot Ukraina

Ekonomiska resurser får inte göras tillgängliga för personer som är föremål för sanktioner.

• Sanktionerna mot Ryssland I utrikesministeriet
• EU:s sanktionsförordning 2022/328

Undervisnings- och kulturministeriet rekommenderar att man avhåller sig från allt forskningssamarbete med ryska partnerorganisationer. Riktlinjen är att nya projekt inte ska inledas och att existerande samarbete mellan organisationerna ska avbrytas tills vidare. Samtidigt fryses behandlingen av nya initiativ som anknyter till myndighetssamarbetet mellan Finland och Ryssland eller Belarus.

Det är även i fortsättningen möjligt att söka sig till Finland för studier eller forskning oberoende av nationalitet. Ingen person som är anställd eller studerar vid en organisation som lyder under undervisnings- och kulturministeriet och som befinner sig i landet behöver lämna Finland på grund av kriget i Ukraina.

Högskolorna och ämbetsverken inom förvaltningen som lyder under undervisnings- och kulturministeriet bör kontrollera att sådant forskningssamarbete som är föremål för sanktioner inte bedrivs med ryska aktörer. De ekonomiska sanktionerna omfattar bland annat förbud mot export av tekniker inom oljeraffinering samt teknik inom luftfarts- och rymdindustrin. Dessutom har det införts restriktioner för export av varor och teknik med dubbla användningsområden samt för export som kan bidra till Rysslands tekniska förbättring av landets försvars- och säkerhetssektor. Sådana produkter är till exempel halvledare och spjutspetsteknik.

Europeiska kommissionen har fryst förhandlingarna om nya projekt med ryska och belarusiska organisationer i fråga om de första ansökningsomgångarna i programmet Horisont Europa samt utbetalningarna inom redan pågående projekt i programmet Horisont 2020. 

Riktlinjen om att frysa samarbetet gäller också internationella forskningsorganisationer och forskningsinfrastrukturer som fattar beslut enligt sina egna förfaranden. Finländska aktörer deltar i beslutsfattandet i enlighet med sin egen roll. Flera internationella forskningsorganisationer och forskningsinfrastrukturer har beslutat att avbryta samarbetet med ryska och belarusiska organisationer. 

• Mer information om sanktionerna inom tekniksektorn: Consilium (europa.eu)
• Mer information om sanktionerna mot Ryssland (UM): Ryssland: sanktioner | Utrikesministeriet
• Mer information om kommissionens riktlinjer 

Utländska studerande är välkomna att söka sig till finländska högskolor oberoende av medborgarskap. De studerande ska behandlas likvärdigt, och en studieplats får inte nekas eller förbjudas på grundval av medborgarskap. Ukrainska och ryska studerande som studerar i Finland kan fortsätta sina studier som vanligt med beaktande av eventuella individuella sanktioner och exportkontroller som kan påverka de studerandes ställning. Distansundervisning är jämställd med annan undervisning. 

På basis av de double degree-avtal som ingåtts med ryska och belarusiska högskolor förblir de studierätter som beviljats finländska högskolor i kraft, och de studerande kan fortsätta sina studier som vanligt. Det ingås inga nya avtal. 

Internationella studerande har rätt till utkomststöd som beviljas i sista hand, om de inte klarar av att hantera de dagliga utgifterna. Personer som vistas tillfälligt i landet har rätt till minst nödvändigt utkomststöd, det vill säga livsmedel och nödvändiga receptbelagda läkemedel som beviljas genom betalningsförbindelser. Den sociala tryggheten i Finland kan inte på lång sikt kompensera effekterna av sanktionerna, men ingen får lämnas i nöd.

Personer som vistas i Finland annat än tillfällig har rätt till grundläggande utkomststöd på samma allmänna grunder som de personer som vistas permanent i Finland. Vistelsens karaktär fastställs på basis av en helhetsbedömning.

Närmare information om rätten till utkomststöd som beviljas i sista hand fås av Folkpensionsanstalten.

Till följd av Rysslands invasion av Ukraina har Finland beslutat att frysa samarbetet inom högskoleutbildning och forskningspolitik med Ryssland och Belarus. 

Undervisnings- och kulturministeriet rekommenderar universitet, yrkeshögskolor, Finlands Akademi, Riksarkivet, Depåbiblioteket, Institutet för de inhemska språken och CSC – IT-centret för vetenskap att frysa både det pågående samarbetet och planeringen av nya projekt med ryska och belarusiska partnerorganisationer. Samtidigt fryses behandlingen av nya initiativ till tjänstemannasamarbete mellan Finland och Ryssland eller Belarus.

Finland stöder Europeiska kommissionens beslut att frysa samarbetet med ryska och belarusiska partner inom EU:s utbildnings- och forskningsprogram.

Sanktionerna och restriktionerna mot Ryssland riktar sig mot Ryssland som stat. Åtgärderna är inriktade till stöd för Ukraina, inte mot ryska medborgare.

Högskolorna beslutar om storleken på terminsavgifterna och stipendierna samt om praxis i anslutning till dessa. Högskolorna kan besluta om befrielse från terminsavgifter till exempel av humanitära skäl.

Som villkor för att anmäla sig som närvarande kan ställas en betald terminsavgift. Högskolans allmänna linje ska vara densamma för alla, oberoende av medborgarskap. 

Utebliven betalning av terminsavgiften leder inte till att man förlorar studierätten. Det är fråga om en privaträttslig fordran som kan bli föremål för indrivningsåtgärder, men studierätten kan förloras endast i sådana fall som anges i lag. 

Det är inte möjligt att återkalla ett beviljat stipendium. Avvikelser från stipendiepraxis får inte ske på basis av medborgarskap. 

Till frysning av tillgångar hänför sig en bestämmelse enligt vilken inga ekonomiska resurser får göras tillgängliga för personer som finns på sanktionsförteckningen (Artikel 2.2: ”No funds or economic resources shall be made available, directly or indirectly, to or for the benefit of natural or legal persons, entities or bodies listed in the Annex”). Sådana personer kan således inte beviljas stipendium. Redan innan stipendiet beviljas finns det anledning att kontrollera om personen har tagits upp på sanktionsförteckningen. Ett eventuellt stipendium ska beviljas på villkor att personen inte är föremål för individuella sanktioner.

Det internationella samfundet har i stor utsträckning och kraftfullt fördömt Rysslands invasion av Ukraina, även inom ramen för undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde.  

Europeiska kommissionen har beslutat att frysa samarbetet med ryska och belarusiska partner inom EU:s utbildnings- och forskningsprogram. 

Ryssland och Belarus har uteslutits från verksamheten inom internationella organisationer, såsom OECD, samt från Europarådets beslutsfattande, även i fråga om delavtal. Unesco bedömer konsekvenserna av invasionen och behovet av nödhjälp i Ukraina, särskilt när det gäller utbildning, kultur, kulturarv och informationsförmedling.

Bland de regionala samarbetsorganisationerna har bland annat Nordiska ministerrådet, Östersjöstaternas råd och Barents euroarktiska råd avbrutit samarbetet med Ryssland och Belarus.   
Inom undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde har bland annat följande utlåtanden lämnats:

• Deklaration från EU:s kulturministrar som fördömer Rysslands invasion av Ukraina och stöder ukrainska konstnärer, journalister och experter inom kultur- och mediebranschen I Impression (europa.eu)
• Uttalande från 37 olika länders idrottsministrar om att utesluta Ryssland och Belarus från internationell idrottsverksamhet

• Pressmeddelande: EU kommissionen avbryter samarbetet med Ryssland om forskning och innovation

• CERN (Europeiska organisationen för kärnforskning): Ryssland förlorar sin observatörsstatus kring invationen av Ukraina  

• Resolution som godkänts av Unescos förvaltningsråd under den 7. specialsessionen om hur situationen i Ukraina påverkar Unescos olika verksamhetsområden

• Unescos Haagkonvention (1954) om skydd av kulturell egendom i händelse av väpnad konflikt: Unesco agerar för att skydda Ukrainas kulturarv  

• Utlåtande av Unesco som stöder Ukraina-beslutet som fattats av Förenta Nationernas generalförsamling den 2 mars 2022

• Deklaration om Ukraina under Europarådets utbildningspolitiska ledningskommittés session

Allmänna internationella riktlinjer som även berör UKM:s verksamhetsområde:

• FN:s generalförsamling resolution kräver slut på Rysslands offensiv i Ukraina  

• Ministerkommittés beslut att Ryska federationen upphör att vara medlem av Europarådet  

• Nordiska ministerrådet fryser samarbetet med Ryssland 

• Gemensamt uttalande av Finland, Danmark, Island, Norge, Sverige och Europeiska unionen om Barentssamarbetet

• Östersjörådets beslut att tills vidare avbryta allt samarbete och alla projekt med Ryssland till följd av Rysslands attack mot Ukraina

• Den nordliga dimensionen: Europeiska unionens, Islands och Norges resolution om att frysa samarbetet med Ryssland och Belarus  

Sanktionerna och restriktionerna mot Ryssland riktar sig mot Ryssland som stat. Åtgärderna är inriktade till stöd för Ukraina, inte mot ryska medborgare.