Rysslands invasion av Ukraina och dess konsekvenser för undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde

Personer som omfattas av tillfälligt skydd kan efter ett års vistelse i Finland ansöka om en anteckning om hemkommun enligt de förutsättningar som anges i lagen om hemkommun.

En anteckning om hemkommun innebär följande: 

• Barnet får subjektiv rätt till småbarnspedagogik. Småbarnspedagogiken ska ordnas enligt lagen om småbarnspedagogik och grunderna i planen för småbarnspedagogik.
• Barn i förskoleåldern blir skyldiga att delta i förskoleundervisning enligt lagen om grundläggande utbildning eller i annan verksamhet som uppnår målen för förskoleundervisningen samt rätt till kompletterande småbarnspedagogik.
• Barn och unga i läropliktsåldern blir läropliktiga. Undervisningen för barn i förskole- och grundskoleåldern ska ordnas på daghem och i skolor enligt lagen om grundläggande utbildning och grunderna i läroplanen.
• Om en ung person i läropliktsåldern har slutfört den grundläggande utbildningen men saknar tillräckliga kunskaper i finska eller svenska för den utbildning som följer därefter, kan läroplikten fullgöras i sådan grundläggande utbildning för vuxna eller utbildning vid folkhögskola där grunderna för läroplanen för integrationsutbildning av vuxna invandrare iakttas.

Kommunen får statsandel för basservice för ordnande av fostrings- och utbildningstjänster för barn som fått anteckning om hemkommun. Utbetalningen sker i efterhand. När det gäller småbarnspedagogik kan kommunen för tiden efter anteckningen om hemkommun inte längre få statligt specialunderstöd för ordnande av småbarnspedagogik för barn som kommer från otrygga förhållanden. 

• Anvisningar för ansökan om hemkommun I Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata 
• Information om statsandelar | Utbildningsstyrelsen
• Information om hemkommunersättning i förskoleundervisning och grundläggande utbildning I Finansministeriet

Personer som får tillfälligt skydd kan hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ansöka om att registrera sin hemkommun i befolkningsdatasystemet, om de har vistats i Finland i minst ett år och deras uppehållstillstånd har förlängts. Man kan själv välja sin nya hemkommun, vilket kan påverka servicebehovet i kommunerna.

När personer som får tillfälligt skydd har fått en hemkommun, får kommunerna större ansvar för att ordna tjänster för dem. Kommunerna bör vara förberedda och i förväg fundera på hur information om kommunens bildningstjänster – inklusive kommunens fostrings- och utbildningstjänster – kan göras tillgänglig för dem som överväger att ansöka om rätt till hemkommun och framöver för de nya kommuninvånare som har fått rätt till hemkommun.

I och med anteckningen om hemkommun får barnet en subjektiv rätt till småbarnspedagogik, och därmed kan behovet av lokaler och personal inom småbarnspedagogiken öka i kommunen. Behovet av fler rådgivnings- och tolktjänster kan också öka. Småbarnspedagogiken ska ordnas enligt lagen om småbarnspedagogik och grunderna i planen för småbarnspedagogik.

Personer under 18 år som har sin vanliga vistelseort i Finland är läropliktiga. I och med anteckningen om hemkommun blir barn och unga läropliktiga. Läroplikten kan fullgöras på de sätt som läropliktslagen möjliggör och som utbildningssystemet i Finland förutsätter. En läropliktigs eventuella distansstudier i Ukraina kan endast genomföras på egen tid.

Kommunen ska sträva efter att se till att barn i förskole- och grundskoleåldern får tillgång  till fostran och undervisning i daghem och skolor. Detta kan kräva riktad kommunikation till vårdnadshavarna och familjerna t.ex. om ansökan till förskoleundervisning och anmälan till skolan samt samarbete med bl.a. de personer som svarar för migrationstjänsterna, social- och ungdomsväsendet och anordnare av småbarnspedagogik. Undervisningen ska ordnas enligt lagen om grundläggande utbildning och grunderna för läroplanerna.  

Kommunerna uppmuntras att ordna grundläggande utbildning och undervisning som förbereder för grundläggande utbildning för samtliga ukrainska barn som vistas i kommunen. Skolan och skolgemenskapen stöder barnets välfärd och uppbyggandet av en trygg vardag. Det är viktigt att se till att det inte uppstår alltför långa avbrott i lärandet för barn som flytt från Ukraina. 

Lagen om grundläggande utbildning möjliggör effektiva och verkningsfulla åtgärder för att ordna förskoleundervisning och grundläggande utbildning. För barn i läropliktsåldern som bor på kommunens område ska kommunen ordna grundläggande utbildning samt förskoleundervisning året innan läroplikten börjar. Även personer som omfattas av tillfälligt skydd och asylsökande personer som har rätt till grundläggande utbildning och förskoleundervisning kan delta i undervisningen. För denna rätt räcker det att deras vistelse i kommunen kan betraktas som boende. Boendet i kommunen förutsätter inte att kommunen är barnets hemkommun.

Undervisningen för ukrainare som kommer till Finland ordnas antingen som förskoleundervisning eller grundläggande utbildning eller som undervisning som förbereder för förskoleundervisning och grundläggande utbildning.

Eleverna har enligt lagen om grundläggande utbildning rätt att få undervisning, elevhandledning och tillräckligt stöd för inlärning och skolgång genast när behov uppstår. För eleverna kan det också ordnas undervisning som kompletterar den grundläggande utbildningen, till exempel undervisning i finska eller svenska som andra språk och undervisning i det egna modersmålet, på det sätt som föreskrivs i undervisningsministeriets förordning (1777/2009).

Den förberedande undervisningen före förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen styrs av Utbildningsstyrelsens läroplansgrunder (2015) och av de lokala läroplanerna som utarbetats utifrån grunderna.

De centrala målen för den förberedande undervisningen är att ge eleverna behövliga färdigheter i finska eller svenska och andra färdigheter som behövs för övergången till förskoleundervisningen eller den grundläggande utbildningen samt att främja en balanserad utveckling och integration för eleverna i det finländska samhället. När det gäller undervisningsspråket i skolan är målet att uppnå grundläggande språkkunskaper.

För den förberedande undervisningen finns ingen nationell timfördelning eller lärokurs, utan ett individuellt studieprogram görs upp för varje elev. I studieprogrammet fastställs målen för elevens lärande, vilka läroämnen som ska studeras, timantalen och undervisningens innehåll, elevens integrering i de undervisningsgrupper inom förskoleundervisningen eller den grundläggande utbildningen som motsvarar elevens ålder, ordnandet av handledningen och eventuella stödåtgärder som eleven kan behöva.

Det finns inga behörighetsvillkor för lärare inom den förberedande undervisningen, utan det är utbildningsanordnaren som beslutar om dem.

Utbildningsstyrelsen informerar och handleder utbildningsanordnarna närmare i frågor som gäller ordnande av förberedande undervisning för personer som kommer från Ukraina. 

• Anvisningar till kommunerna för mottagande av personer som flytt från Ukraina I Inrikesministeriet
• Utbildningsstyrelsen: Stöd för lärandet i den grundläggande utbildningen för barn och unga som flytt från Ukraina
• Utbildningsstyrelsen: Barn, elever och studerande med invandrarbakgrund 

Kommunerna uppmuntras att erbjuda småbarnspedagogik även för barn som omfattas av tillfälligt skydd, även om de ännu inte har en hemkommun i Finland. Småbarnspedagogiken har en betydande inverkan på barnets inlärningsfärdigheter, språkliga färdigheter och känsla av trygghet i vardagen. Småbarnspedagogiken är också viktig med tanke på inlärningen av finska och svenska. 

Vissa barn som omfattas av tillfälligt skydd får direkt en hemkommun i Finland, om de har en familjemedlem som har en hemkommun i Finland. Dessa barn har en subjektiv rätt att delta i småbarnspedagogisk verksamhet som ordnas av kommunen.

Barn som omfattas av tillfälligt skydd och barn som söker asyl har rätt till småbarnspedagogik som ordnas av kommunen om vårdnadshavaren t.ex. arbetar eller studerar eller om det finns något annat motsvarande skäl. Småbarnspedagogisk verksamhet ska ordnas även i brådskande fall eller om omständigheterna annars kräver det. När man ordnar småbarnspedagogik bör man ändå alltid i första hand beakta barnets bästa, och ordnandet av småbarnspedagogik bör grunda sig på en individuell bedömning av barnets behov.

När familjen och barnet har beviljats asyl, har barnet lika rätt till kommunal småbarnspedagogik som andra barn som har en hemkommun i Finland.

Kommunen är skyldig att ordna rådgivning och vägledning om småbarnspedagogiska tjänster och om hur man ansöker om dessa. Kommunen bör fatta beslut om att ordna småbarnspedagogik eller om att ge avslag.

Kommunerna får ingen statsandel för att ordna småbarnspedagogik för barn som saknar hemkommun, men det finns möjlighet till understöd. Till lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet har fogats en bestämmelse som träder i kraft vid ingången av 2023 (46 §, lag 884/2022) om understöd för anordnande av småbarnspedagogik för barn som kommer från otrygga förhållanden. Understödet gäller de kostnader som uppstår från och med 2023. Kommunerna har haft möjlighet att ansöka om ett motsvarande understöd för kostnaderna för 2022. 

Staten betalar hemkommunersättning till utbildningsanordnaren för barn i åldern 6–15 år som får förskoleundervisning och grundläggande utbildning eller för andra läropliktiga elever som omfattas av ersättningen och som inte har en i lagen om hemkommun avsedd hemkommun i Finland. 

För anordnande av förberedande undervisning finansieras kommunerna till fullt belopp. För 2022 betalas finansieringen retroaktivt på basis av antalet närvaromånader inom den förberedande undervisningen. Med en närvaromånad inom undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen avses en tidsperiod på 30 kalenderdagar då eleven har varit elev hos utbildningsanordnaren. 

För förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen som ordnas under 2022 får utbildningsanordnaren finansiering i samband med beräkningen av statsandelsfinansieringen för 2024. På motsvarande sätt kommer finansieringen för 2023 att korrigeras 2025 i enlighet med det faktiska utfallet för 2023. För 2024 kan utbildningsanordnaren ansöka om ändring i den preliminära statsandelsfinansieringen för den förberedande undervisningen på basis av det uppskattade antalet närvaromånader. Ansökan ska sändas till Utbildningsstyrelsens enhet för statsandelar före utgången av september 2023.

Bestämmelser om finansieringen av den kompletterande undervisningen finns i undervisningsministeriets förordning om grunderna för statsunderstöd som beviljas för kompletterande undervisning i den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen för elever med främmande språk, samiska och romani som modersmål (1777/2009). I förordningen finns bestämmelser om grunderna för finansieringen, bland annat i fråga om undervisningens omfattning och undervisningsgruppernas minsta storlek.

Statsunderstödet uppgår till högst 86 procent av de kalkylerade kostnader som fastställs i förordningen. Understödet beviljas årligen i efterskott på ansökan av Utbildningsstyrelsen. Den undervisning i finska eller svenska som andra språk, undervisning i det egna modersmålet och stödjandet av annan undervisning som avses i förordningen gäller inte elever som deltar i undervisning som förbereder för grundläggande utbildning.

• Information om statsandelar | Utbildningsstyrelsen  
• Information om hemkommunersättning i förskoleundervisning och grundläggande utbildning I Finansministeriet

Personer som inte tidigare slutfört en grundläggande utbildning enligt en nivå som motsvarar det finländska utbildningssystemet kan delta i grundläggande utbildning för vuxna.

Vuxna som flytt från Ukraina har sannolikt redan en kompetensnivå som motsvarar grundskoleutbildningen i Finland, och då kan de inte antas som studerande till grundläggande utbildning för vuxna för att avlägga hela lärokursen. De kan dock förbättra sina språkkunskaper som ämnesstuderande i den grundläggande utbildningen för vuxna. Läroanstalten kan ta ut skäliga studerandeavgifter för ämnesstudierna.

Unga i åldern 16–18 år som får tillfälligt skydd och som inte har en hemkommun i Finland kan stärka sina kunskaper i finska/svenska i integrationsfrämjande språkutbildning vid medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet eller studiecentraler. Om det utarbetas en integrationsplan för den studerande där språkutbildningen godkänns, är utbildningen avgiftsfri för den studerande och läroanstaltens huvudman får en statsandel på hundra procent för ordnandet av utbildningen.

När en ung person som får tillfälligt skydd beviljas hemkommun i Finland blir han eller hon läropliktig. En läropliktig ung person som har slutfört den grundläggande utbildningens lärokurs eller avlagt motsvarande studier men som saknar tillräckliga kunskaper i finska eller svenska för att slutföra utbildningen efter den grundläggande utbildningen, kan fullgöra läroplikten inom den grundläggande utbildningen för vuxna. 

Ett alternativ är att delta i sådan utbildning vid en folkhögskola där man följer grunderna för läroplanen för integrationsutbildningen av vuxna invandrare eller rekommendationen till läroplan för utbildning för invandrare som utarbetats av Utbildningsstyrelsen. Bestämmelser om integrationsutbildning finns i 20 § 2 mom. i lagen om främjande av integration (1386/2010).

Läropliktiga unga kan också stärka sina kunskaper i studie-/examensspråket inom utbildning som handleder för examensutbildning (HUX). I HUX-utbildningen antas den studerande ha tillräckliga grundläggande språkkunskaper, men i den studerandes personliga studieplan kan man särskilt i början av utbildningen betona studier som utvecklar kunskaperna i studiespråket.

Personer som får tillfälligt skydd kan söka till utbildning vid läroanstalter för fritt bildningsarbete på samma villkor som finska medborgare.

Den integrationsutbildning i finska/svenska som ordnas inom det fria bildningsarbetet är avgiftsfri för en studerande som får tillfälligt skydd, om kommunen eller arbets- och näringsbyrån gör upp en integrationsplan för den studerande där utbildningen godkänns. Läroanstaltens huvudman får en statsandelsfinansiering på hundra procent för utbildningen. Frivilliga integrationsfrämjande språkstudier inom det fria bildningsarbetet kan stödjas med arbetslöshetsförmån, om personen är en arbetslös arbetssökande och har beviljats hemkommun i Finland.

Om det inte har utarbetats någon integrationsplan för personen, är utbildningen i finska/svenska inom det fria bildningsarbetet i regel avgiftsbelagd. Om personen har beviljats hemkommun i Finland, kan medborgarinstituten, folkhögskolorna och studiecentralerna använda de studiesedelsunderstöd som beviljas av Utbildningsstyrelsen för att sänka eller slopa studerandeavgifterna. 

Barn och unga som har sin vanliga vistelseort i Finland är läropliktiga. Vid tillämpningen av läropliktslagen avses med vanlig vistelseort att personen har en i lagen om hemkommun (201/1994) avsedd hemkommun i Finland. 

På medborgare i ett annat land som är läropliktiga i Finland tillämpas motsvarande bestämmelser som på läropliktiga finska medborgare. När personer som får tillfälligt skydd har vistats i Finland i minst ett år och deras uppehållstillstånd har förlängts, kan de hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ansöka om att registrera sin hemkommun i befolkningsdatasystemet. Man kan själv välja sin nya hemkommun. 

En läropliktig är skyldig att söka till utbildning efter den grundläggande utbildningen. Läroplikten upphör när den unga personen fyller 18 år eller när den unga personen med godkänt resultat har avlagt en sådan examen som avses i lagen om studentexamen (502/2019) eller lagen om yrkesutbildning (531/2017) eller en motsvarande utbildning på Åland eller utländsk utbildning. 

• Närmare information om fullgörande av läroplikten och tillhörande praxis I UKM

Enligt läropliktslagen kan läroplikten inte fullgöras som distans- eller webbstudier vid en utländsk läroanstalt. En läropliktig kan endast på egen tid studera på distans i Ukraina.

Utbildningsstyrelsen har sammanställt informationspaket om utbildningssystemet i Ukraina. Där kan utbildningsanordnare, läroanstalter och andra som behöver det hitta information om vilken utbildningsbakgrund elever och studerande från Ukraina kan ha.

• Grundläggande utbildning och gymnasieutbildning i Ukraina I UBS
• Yrkesutbildning i Ukraina I UBS

Skolorna och läroanstalterna spelar en viktig roll när det gäller att återställa känslan av trygghet hos de unga. På Utbildningsstyrelsens webbplats finns stödmaterial för olika skolstadier om hur man kan behandla Rysslands invasion och situationen i Ukraina.

• Utbildningsstyrelsen: Hur man kan behandla krisen i Ukraina med barnen och de unga i småbarnspedagogiken och utbildningen
• Utbildningsstyrelsen: Undervisningsväsendet, internationella program och Rysslands attack mot Ukraina

Studerande som får tillfälligt skydd har rätt till elevhälsa på samma sätt som andra studerande inom yrkesutbildningen eller gymnasieutbildningen.

Elevhälsan ordnas primärt som förebyggande och generellt inriktad elevhälsa som stöder hela läroanstalten. De studerande har dessutom rätt till individuellt inriktad elevhälsa. Elevhälsan omfattar den elevhälsa som utbildningsanordnaren beslutat om samt elevhälsotjänster, det vill säga psykolog- och kuratorstjänster samt skol- och studerandehälsovårdstjänster.

Om en person som får tillfälligt skydd söker till yrkesutbildning, kan han eller hon också avlägga studierna som utbildning som grundar sig på ett utbildningsavtal eller på ett läroavtal, om villkoren för detta i övrigt uppfylls.

Yrkesutbildning kan ordnas på en arbetsplats i samband med praktiska arbetsuppgifter i form av utbildning som grundar sig på ett utbildningsavtal eller läroavtalsutbildning. Genom den utbildning som grundar sig på ett utbildningsavtal förvärvar den studerande kunnande i samband med praktiska uppgifter på en arbetsplats, men utan ett anställningsförhållande. Läroavtalsutbildningen grundar sig däremot på ett skriftligt arbetsavtal för viss tid mellan en studerande som fyllt 15 år och arbetsgivaren.

Det är fortfarande svårt att bedöma hur många människor som kommer till Finland från Ukraina och hur många av dem som söker till utbildning på andra stadiet eller hur migrationen fördelas. 

I början av hösten väntas situationen vara tydligare. Det är bra att följa med och förutse läget. Samarbetet mellan utbildningsanordnarna stöder anordnandet av utbildningen.

Utbildningen för personer som får tillfälligt skydd och som har antagits till yrkesutbildning eller gymnasieutbildning finansieras enligt finansieringssystemet för undervisnings- och kulturverksamhet.  

Undervisnings- och kulturministeriet finansierar yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen som en del av finansieringssystemet för undervisnings- och kulturverksamhet. Finansieringen beviljas till utbildningsanordnaren, som beslutar närmare hur den ska användas vid anordnandet av utbildning. 

Till de skyldigheter som följer av lagen hör bland annat frågor som gäller kundidentifiering, såsom utredning av medlens ursprung, samt vägran att göra en tvivelaktig transaktion. Bestämmelserna om penningtvätt hör till inrikesministeriets förvaltningsområde.

Behörig tillsynsmyndighet i fråga om penningtvättslagen är Regionförvaltningsverket i Södra Finland, som kan kontaktas för ytterligare information. 

Migrationsverkets processer i samband med inresa fungerar normalt. Eventuella särskilda bestämmelser som gäller ryska och ukrainska medborgare kan ändras snabbt.

• Migri: Svar på vanliga frågor om Rysslands attack mot Ukraina

Ekonomiska resurser får inte göras tillgängliga för personer som är föremål för sanktioner.

• Sanktionerna mot Ryssland I utrikesministeriet
• EU:s sanktionsförordning 2022/328

Undervisnings- och kulturministeriet rekommenderar att man avhåller sig från allt forskningssamarbete med ryska partnerorganisationer. Riktlinjen är att nya projekt inte ska inledas och att existerande samarbete mellan organisationerna ska avbrytas tills vidare. Samtidigt fryses behandlingen av nya initiativ som anknyter till myndighetssamarbetet mellan Finland och Ryssland eller Belarus.

Det är även i fortsättningen möjligt att söka sig till Finland för studier eller forskning oberoende av nationalitet. Ingen person som är anställd eller studerar vid en organisation som lyder under undervisnings- och kulturministeriet och som befinner sig i landet behöver lämna Finland på grund av kriget i Ukraina.

Högskolorna och ämbetsverken inom förvaltningen som lyder under undervisnings- och kulturministeriet bör kontrollera att sådant forskningssamarbete som är föremål för sanktioner inte bedrivs med ryska aktörer. De ekonomiska sanktionerna omfattar bland annat förbud mot export av tekniker inom oljeraffinering samt teknik inom luftfarts- och rymdindustrin. Dessutom har det införts restriktioner för export av varor och teknik med dubbla användningsområden samt för export som kan bidra till Rysslands tekniska förbättring av landets försvars- och säkerhetssektor. Sådana produkter är till exempel halvledare och spjutspetsteknik.

Europeiska kommissionen har fryst förhandlingarna om nya projekt med ryska och belarusiska organisationer i fråga om de första ansökningsomgångarna i programmet Horisont Europa samt utbetalningarna inom redan pågående projekt i programmet Horisont 2020. 

Riktlinjen om att frysa samarbetet gäller också internationella forskningsorganisationer och forskningsinfrastrukturer som fattar beslut enligt sina egna förfaranden. Finländska aktörer deltar i beslutsfattandet i enlighet med sin egen roll. Flera internationella forskningsorganisationer och forskningsinfrastrukturer har beslutat att avbryta samarbetet med ryska och belarusiska organisationer. 

• Mer information om sanktionerna inom tekniksektorn: Consilium (europa.eu)
• Mer information om sanktionerna mot Ryssland (UM): Ryssland: sanktioner | Utrikesministeriet
• Mer information om kommissionens riktlinjer 

Utländska studerande är välkomna att söka sig till finländska högskolor oberoende av medborgarskap. De studerande ska behandlas likvärdigt, och en studieplats får inte nekas eller förbjudas på grundval av medborgarskap. Ukrainska och ryska studerande som studerar i Finland kan fortsätta sina studier som vanligt med beaktande av eventuella individuella sanktioner och exportkontroller som kan påverka de studerandes ställning. Distansundervisning är jämställd med annan undervisning. 

På basis av de double degree-avtal som ingåtts med ryska och belarusiska högskolor förblir de studierätter som beviljats finländska högskolor i kraft, och de studerande kan fortsätta sina studier som vanligt. Det ingås inga nya avtal. 

Internationella studerande har rätt till utkomststöd som beviljas i sista hand, om de inte klarar av att hantera de dagliga utgifterna. Personer som vistas tillfälligt i landet har rätt till minst nödvändigt utkomststöd, det vill säga livsmedel och nödvändiga receptbelagda läkemedel som beviljas genom betalningsförbindelser. Den sociala tryggheten i Finland kan inte på lång sikt kompensera effekterna av sanktionerna, men ingen får lämnas i nöd.

Personer som vistas i Finland annat än tillfällig har rätt till grundläggande utkomststöd på samma allmänna grunder som de personer som vistas permanent i Finland. Vistelsens karaktär fastställs på basis av en helhetsbedömning.

Närmare information om rätten till utkomststöd som beviljas i sista hand fås av Folkpensionsanstalten.

Till följd av Rysslands invasion av Ukraina har Finland beslutat att frysa samarbetet inom högskoleutbildning och forskningspolitik med Ryssland och Belarus. 

Undervisnings- och kulturministeriet rekommenderar universitet, yrkeshögskolor, Finlands Akademi, Riksarkivet, Depåbiblioteket, Institutet för de inhemska språken och CSC – IT-centret för vetenskap att frysa både det pågående samarbetet och planeringen av nya projekt med ryska och belarusiska partnerorganisationer. Samtidigt fryses behandlingen av nya initiativ till tjänstemannasamarbete mellan Finland och Ryssland eller Belarus.

Finland stöder Europeiska kommissionens beslut att frysa samarbetet med ryska och belarusiska partner inom EU:s utbildnings- och forskningsprogram.

Sanktionerna och restriktionerna mot Ryssland riktar sig mot Ryssland som stat. Åtgärderna är inriktade till stöd för Ukraina, inte mot ryska medborgare.

Högskolorna beslutar om storleken på terminsavgifterna och stipendierna samt om praxis i anslutning till dessa. Högskolorna kan besluta om befrielse från terminsavgifter till exempel av humanitära skäl.

Som villkor för att anmäla sig som närvarande kan ställas en betald terminsavgift. Högskolans allmänna linje ska vara densamma för alla, oberoende av medborgarskap. 

Utebliven betalning av terminsavgiften leder inte till att man förlorar studierätten. Det är fråga om en privaträttslig fordran som kan bli föremål för indrivningsåtgärder, men studierätten kan förloras endast i sådana fall som anges i lag. 

Det är inte möjligt att återkalla ett beviljat stipendium. Avvikelser från stipendiepraxis får inte ske på basis av medborgarskap. 

Till frysning av tillgångar hänför sig en bestämmelse enligt vilken inga ekonomiska resurser får göras tillgängliga för personer som finns på sanktionsförteckningen (Artikel 2.2: ”No funds or economic resources shall be made available, directly or indirectly, to or for the benefit of natural or legal persons, entities or bodies listed in the Annex”). Sådana personer kan således inte beviljas stipendium. Redan innan stipendiet beviljas finns det anledning att kontrollera om personen har tagits upp på sanktionsförteckningen. Ett eventuellt stipendium ska beviljas på villkor att personen inte är föremål för individuella sanktioner.

Det internationella samfundet har i stor utsträckning och kraftfullt fördömt Rysslands invasion av Ukraina, även inom ramen för undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde.  

Europeiska kommissionen har beslutat att frysa samarbetet med ryska och belarusiska partner inom EU:s utbildnings- och forskningsprogram. 

Ryssland och Belarus har uteslutits från verksamheten inom internationella organisationer, såsom OECD, samt från Europarådets beslutsfattande, även i fråga om delavtal. Unesco bedömer konsekvenserna av invasionen och behovet av nödhjälp i Ukraina, särskilt när det gäller utbildning, kultur, kulturarv och informationsförmedling.

Bland de regionala samarbetsorganisationerna har bland annat Nordiska ministerrådet, Östersjöstaternas råd och Barents euroarktiska råd avbrutit samarbetet med Ryssland och Belarus.   
Inom undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde har bland annat följande utlåtanden lämnats:

• Deklaration från EU:s kulturministrar som fördömer Rysslands invasion av Ukraina och stöder ukrainska konstnärer, journalister och experter inom kultur- och mediebranschen I Impression (europa.eu)
• Uttalande från 37 olika länders idrottsministrar om att utesluta Ryssland och Belarus från internationell idrottsverksamhet

• Pressmeddelande: EU kommissionen avbryter samarbetet med Ryssland om forskning och innovation

• CERN (Europeiska organisationen för kärnforskning): Ryssland förlorar sin observatörsstatus kring invationen av Ukraina  

• Resolution som godkänts av Unescos förvaltningsråd under den 7. specialsessionen om hur situationen i Ukraina påverkar Unescos olika verksamhetsområden

• Unescos Haagkonvention (1954) om skydd av kulturell egendom i händelse av väpnad konflikt: Unesco agerar för att skydda Ukrainas kulturarv  

• Utlåtande av Unesco som stöder Ukraina-beslutet som fattats av Förenta Nationernas generalförsamling den 2 mars 2022

• Deklaration om Ukraina under Europarådets utbildningspolitiska ledningskommittés session

Allmänna internationella riktlinjer som även berör UKM:s verksamhetsområde:

• FN:s generalförsamling resolution kräver slut på Rysslands offensiv i Ukraina  

• Ministerkommittés beslut att Ryska federationen upphör att vara medlem av Europarådet  

• Nordiska ministerrådet fryser samarbetet med Ryssland 

• Gemensamt uttalande av Finland, Danmark, Island, Norge, Sverige och Europeiska unionen om Barentssamarbetet

• Östersjörådets beslut att tills vidare avbryta allt samarbete och alla projekt med Ryssland till följd av Rysslands attack mot Ukraina

• Den nordliga dimensionen: Europeiska unionens, Islands och Norges resolution om att frysa samarbetet med Ryssland och Belarus  

Sanktionerna och restriktionerna mot Ryssland riktar sig mot Ryssland som stat. Åtgärderna är inriktade till stöd för Ukraina, inte mot ryska medborgare.