Kultur- och motions- och idrottstjänsterna samt ungdomsarbetet spelar en viktig roll vid främjande av invandrarnas integration, delaktighet och samhälleliga engagemang. På så sätt främjas integration i gemenskapen och utveckling av den sociala identiteten.
Ungdomsarbetet, kulturen samt motionen och idrotten erbjuder meningsfulla aktiviteter och möten med huvudbefolkningen även för invandrare som är utanför utbildning och arbetsliv. De kan också stödja språkinlärning och studier, skapande av sociala relationer och nätverk samt kamratsverksamhet.
Motion och fysisk aktivitet har en central betydelse för människors övergripande välbefinnande. Motionen och idrotten främjar den fysiska och psykiska hälsan och lärandet och skapar en grund för delaktigheten.
Konst- och kulturverksamheten ökar växelverkan och dialogen mellan kulturer och sänker tröskeln för invandrare att bli en del av det finländska samhället. Med hjälp av bibliotekstjänster kan man främja möjligheterna för invandrarna att lära sig finska eller svenska och bekanta sig med den finländska kulturen samt att bevara sitt modersmål och sin kultur.
Ungdomsarbetet stöder de ungas delaktighet, hobbyer och gemenskapskänsla på många olika sätt.
Även religionen upprätthåller kulturella betydelser och skapar en identitet. Deltagande i verksamhet som ordnas av ett religiöst samfund kan spela en viktig roll för invandrarens integration. Deltagande i det religiösa samfundets verksamhet kan hjälpa att bevara det egna etniciteten, det egna språket och den egna kulturen, föra invandrare samman med andra människor och vara en psykisk resurs. Uppnående av jämlikheten i integrationstjänsterna förutsätter således också att invandrarnas andliga behov beaktas.
Kultur
Kommunerna har till uppgift att ordna kulturverksamhet. Om kommunernas kulturverksamhet föreskrivs i lagen (166/2019) som syftar till att stödja människors möjligheter till kreativt uttryck och kreativ verksamhet samt till att skapa och uppleva kultur och konst, främja alla befolkningsgruppers likvärdiga möjligheter till och deltagande i kultur, konst och bildning, stärka befolkningens välfärd och hälsa samt delaktighet och samhörighet och skapa förutsättningar för utvecklingen av livskraften.
Vid ordnande av kulturverksamhet ska kommunen främja och beakta lokala förhållanden och olika befolkningsgruppers behov. Understöd skapar möjligheter bland annat för utövande av kultur på egen hand och professionell konstverksamhet även för invandrare.
Lagen om allmänna bibliotek (1492/2016) syftar till att främja befolkningens likvärdiga möjligheter till bildning och kultur, tillgången till och användningen av information, läskulturen och en mångsidig läskunnighet, möjligheterna till livslångt lärande och utveckling av kompetensen, ett aktivt medborgarskap, demokrati och yttrandefrihet. Verksamheten för att uppnå syftet ska bygga på gemenskap, pluralism och kulturell mångfald. Allmänna bibliotek erbjuder mångspråkiga material och övriga tjänster i sina samlingar.
Kulturell mångfald, delaktighet och likvärdiga möjligheter till bildning samt tillgången till tjänster och deras tillgänglighet främjas också bland annat i lagstiftningen om kultursektorn, såsom i museilagen (314/2019), lagen om främjande av scenkonst (1082/2020) och lagen om statlig finansiering för främjande av filmkulturen (1174/2018).
Utbildnings- och kulturministeriet har utarbetat ett åtgärdsprogram för att främja mångfald inom konst och kultur (2023). Målet med programmet är att beakta mångfalden i Finlands befolkning i all planering och allt beslutsfattande inom konst- och kulturpolitiken. Programmet omfattar sex åtgärdshelheter för att främja kulturell mångfald, jämlikhet och integration i kulturpolitiken, vid ämbetsverken inom förvaltningsområdet, vid de nationella konstinstitutionerna och i samarbetet med sammanslutningar inom kulturbranschen.
Enligt 11 § i grundlagen har var och en religions- och samvetsfrihet. Till religions- och samvetsfriheten hör rätten att bekänna sig till och utöva en religion, rätten att ge uttryck för sin övertygelse och rätten att höra till eller inte höra till ett religiöst samfund.
Utövandet av religionsfrihet tryggas bland annat i religionsfrihetslagen (453/2003). Var och en har rätt att besluta om sin religiösa ställning genom att inträda i ett sådant religionssamfund som antar honom eller henne som medlem eller genom att utträda ur det.
Idrott
Idrottspolitiska mål fastställs i idrottslagen (390/2015). Målet är att främja 1) olika befolkningsgruppers möjlighet att röra på sig och utöva motion och idrott, 2) befolkningens välbefinnande och hälsa, 3) upprätthållande och förbättrande av den fysiska funktionsförmågan, 4) barns och ungas uppväxt och utveckling, 5) medborgarverksamhet inom idrotten, 6) elitidrott, 7) ärlighet och etiska principer inom idrott och elitidrott samt 8) minskande av ojämlikhet inom motion och idrott.
Dessa syften ska uppnås med utgångspunkt i jämlikhet, likvärdighet, gemenskap, kulturell mångfald, sunda levnadsvanor samt respekt för miljön och hållbar utveckling.
Statsförvaltningen främjar möjligheter att utöva motion och idrott genom olika riktlinjer, åtgärder och finansieringar. Undervisnings- och kulturministeriet stöder bl.a. verksamhet hos riksomfattande organisationer som främjar idrott och motion. I fråga om statsunderstöd beaktas främjande av jämställdhet och likabehandling i övergripande mån.
Kommuner, organisationer och företag är viktiga idrottsanordnare. Kommunerna har till uppgift att skapa förutsättningar för idrott på lokal nivå genom att ordna idrottstjänster samt motion som främjar hälsa och välbefinnande med tanke på olika målgrupper, stödja medborgarverksamhet, medräknat föreningsverksamhet, samt bygga och driva idrottsanläggningar.
Mångsidiga, tillgängliga och åtkomliga idrottstjänster samt möjlighet att utöva idrott och motion på egen hand stöder delaktigheten och samhörigheten. Idrottsverksamhet som beaktar minoriteter stöder alla som rör på sig.
Idrott är en av de mest populära hobbyerna. Undervisnings- och kulturministeriet har som mål att öka barns och ungas hobbymöjligheter och lokal idrottsverksamhet med låg tröskel. Syftet med Finlandsmodellen för hobbyverksamhet är att göra det möjligt för varje barn och ung person att ha en meningsfull och avgiftsfri hobby i samband med skoldagen.
Motion bland hela befolkningen främjas genom samarbete och åtgärder inom olika förvaltningsområden.
Ungdomsarbete
Ungdomsarbete är en verksamhet som är öppen för alla unga och som man kan delta utifrån sina egna intressen och utgångspunkter. Invandrarunga använder ungdomstjänsterna aktivt och deras antal växer hela tiden.
Syftet med ungdomslagen (1285/2016) ska uppnås med utgångspunkt i solidaritet, kulturell mångfald och internationalism, hållbar utveckling, sunda levnadsvanor, respekt för miljön och livet samt sektorsövergripande samarbete.
Ungdomsarbete och -politik hör till kommunens uppgifter. Kommunen ska skapa förutsättningar för ungdomsarbete och -verksamhet genom att tillhandahålla tjänster och lokaler för unga och stödja medborgarverksamhet för unga.
Kommunen ska utföra sin uppgift i sektorsövergripande samarbete med andra aktörer som tillhandahåller tjänster för unga. Förutom kommunerna utförs ungdomsarbete av bl.a. organisationer inom ungdomsområdet, församlingar och övriga organisationer som utför ungdomsarbete.
En viktig del av kommunernas ungdomsarbete är uppsökande ungdomsarbete och ungdomsverkstäder. Syftet med uppsökande ungdomsarbete att nå unga som är i behov av stöd och att hjälpa dem att anlita sådana tjänster och övrigt stöd som främjar deras utveckling, självständighetsprocess, delaktighet i samhället och övriga livskompetens och som bidrar till deras möjligheter till utbildning och till inträde på arbetsmarknaden.
Ungdomsverkstäder är träningsgemenskaper vars mål är att stödja välbefinnande, identifiera kompetens och vägleda de unga till utbildning och arbete. Coachning förbättrar den ungas färdigheter att komma in på utbildning, slutföra utbildning och komma in på arbetsmarknaden eller en annan tjänst som den unga behöver.
Ungdomspolitik är i regel sektorsövergripande. Statsrådet godkänner ett sektorsövergripande program för ungdomsarbete och -politik (VANUPO) en gång under en fyraårsperiod. I programmet fastställs mål och åtgärder för ungdomspolitiken och stöd för ungdomsarbetet.
Vid genomförande av den riksomfattande ungdomspolitiken och det sektorsövergripande programmet beaktas de ungas olika utgångspunkter och främjas jämlika möjligheter för unga som hör till olika grupper.