Frågor om förnyandet av stödet för lärande och skolgång

Lagen om ändring av lagen om grundläggande utbildning (1090/2024) har antagits den 30 december 2024 och träder i kraft den 1 augusti 2025.

Planer för lärande inom intensifierat stöd, beslut om särskilt stöd och individuella planer för hur undervisningen ska ordnas inom särskilt stöd som uppgjorts innan lagen träder i kraft, det vill säga före den 1 augusti 2025, gäller tills de har justerats så att de överensstämmer med den nya lagstiftningen senast den 31 augusti 2026.

Den nya 20 i § om anordnande av grundläggande utbildning för en elev med en funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga som påverkar inlärningsförmågan träder i kraft först den 1 augusti 2026, eftersom denna paragraf anknyter till reformen av den förlängda läroplikten, som också i läropliktslagen har en separat tidpunkt för ikraftträdande.

Detta leder till att gamla beslut om särskilt stöd som också innehåller ett beslut om förlängd läroplikt kan fattas i enlighet med den nya lagstiftningen först från och med den 1 augusti 2026.

De beslut om stöd som ska fattas före den 1 augusti 2025 kallas fortfarande beslut om särskilt stöd och fattas med stöd av 17 § i lagen om grundläggande utbildning. Detta gäller både helt nya beslut och granskning av gamla beslut. Om det är möjligt att fatta ett beslut först den 1 augusti 2025 och därefter, kan beslutet fattas i enlighet med 20 f § i den nya lagen om grundläggande utbildning. Beslut enligt den nya lagstiftningen kan dock beredas redan före den 1 augusti 2025.

Man ska också beakta den separata tidpunkten för ikraftträdandet av förnyandet av den förlängda läroplikten som är den 1 augusti 2026. Beslut som fattas före detta gäller förlängd läroplikt. Beslut som gäller tidigarelagd läroplikt eller undervisning enligt 20 i § i lagen om grundläggande utbildning kan fattas först från och med den 1 augusti 2026. Beslut enligt den nya lagstiftningen kan dock beredas redan före den 1 augusti 2026.

Alla planer för lärande inom intensifierat stöd, beslut om särskilt stöd och individuella planer för hur undervisningen ska ordnas inom särskilt stöd ska ses över i enlighet med den nya lagstiftningen senast den 31 augusti 2026.

Om det är fråga om att anordna morgon- och eftermiddagsverksamhet på basis av barnets behov av stöd ska de beslut om antagning till morgon- och eftermiddagsverksamhet som ska avgöras före den 1 augusti 2025 fattas på basis av beslutet om särskilt stöd för barnet. På hösten, efter den 1 augusti 2025, kan grunden för antagning till morgon- och eftermiddagsverksamhet också vara beslut enligt 20 f § i den nya lagen om grundläggande utbildning som gäller undervisning enligt 20 c §.

Eftersom beslut om särskilt stöd ska anpassas till den nya lagstiftningen senast den 31 augusti 2026, är beslut om särskilt stöd fortfarande grund för antagning till morgon- och eftermiddagsverksamhet fram till den 31 augusti 2026. Bland annat elever med förlängd läroplikt har ett beslut om särskilt stöd åtminstone fram till den 1 augusti 2026.

På hösten, efter den 1 september 2026, är grunden för antagning till morgon- och eftermiddagsverksamhet på grund av barnets behov av stöd ett beslut enligt 20 f § i lagen om grundläggande utbildning om undervisning enligt 20 c eller 20 i §.

I stället för det tidigare systemet som grundar sig på stödnivåer fastställs i fortsättningen konkreta stödformer och stödåtgärder. Om en elev har svårt att lära sig eller delta i undervisningen ska hen få de stödformer och stödåtgärder som hen behöver. Planeringen av och beslutsfattandet om det stöd som eleven får grundar sig i fortsättningen inte längre på administrativa stödnivåer.

I genomförandet av stödformerna och stödåtgärderna betonas i högre grad än i nuläget planmässighet och framförhållning. Dessutom betonas samundervisningen och samarbetet mellan undervisningspersonalen i genomförandet av stödet.

Eleven har alltid i första hand rätt till gruppspecifika stödformer. 

Om en elev har svårigheter att göra framsteg i sina studier eller delta i undervisningen har hen rätt till allmän stödundervisning samt till undervisning som ges av en speciallärare i samband med annan undervisning.

Om en elev inte har tillräckliga kunskaper i undervisningsspråket för att fullgöra den grundläggande utbildningens lärokurs har hen rätt till stödundervisning i undervisningsspråket.

Inom förskoleundervisningen genomförs gruppspecifika stödformer på ett sätt som är typiskt för förskoleundervisningens verksamhet. I synnerhet speciallärarens undervisning i samband med annan undervisning är en viktig stödform i förskoleundervisningen.

Om de gruppspecifika stödformerna är otillräckliga har eleven dessutom rätt att få individuellt riktade elevspecifika stödåtgärder. Avvikelser från den grundläggande utbildningens lärokurs eller från målen i läroplanen kan göras antingen helt eller delvis först när stödformerna och stödåtgärderna inte är tillräckliga.

Enligt 20 b § i den reviderade lagen om grundläggande utbildning ska utbildningsanordnaren säkerställa undervisningsarrangemang som stöder förutsättningarna för lärande samt anordna gruppspecifika stödformer som en del av den grundläggande verksamheten inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Reformen förutsätter ändringar i skolornas verksamhetskultur och för att den ska lyckas är det av stor betydelse hur väl målen och praxisen för reformen kan uppnås i skolornas vardag.

Med undervisningsarrangemang som stöder förutsättningarna för lärande avses i lagen

• att undervisningsgrupperna bildas så att målen för undervisningen kan nås och läraren har möjlighet att beakta undervisningsgruppens behov tillräckligt bra. 
• att klass- eller gruppvisa biträden eller skolgångshandledare anlitas som stöd för elevernas skolgång och deltagande i undervisningen. 
• undervisning som tar hänsyn till elevernas olika behov och förutsättningar samt pedagogiska lösningar såsom differentiering. Med hjälp av differentierad undervisning ska man förutom behov av stöd också beakta elever som avancerar snabbare eller behöver mer omfattande mål för sina studier. 

I grunderna för läroplanen bestämmer Utbildningsstyrelsen närmare om de undervisningsarrangemang som stöder förutsättningarna för lärande samt om de gruppspecifika stödformerna.

Enligt 20 g § i lagen om grundläggande utbildning bildas undervisningsgrupperna utgående från årskurserna. Om ändamålsenliga undervisningsarrangemang kräver det, kan elever i olika årskurser samt i förskoleundervisning dock undervisas i samma undervisningsgrupp eller meddelas undervisning tillsammans med en annan skolas eller läroanstalts elever. Utbildningsanordnaren beslutar om bildandet av undervisningsgrupper i undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen.

Dessutom föreskrivs i lagen att det i en vanlig grupp som undervisas av en enda lärare får finnas högst fem elever som får undervisning av en speciallärare eller en specialklasslärare i en smågrupp eller undervisning av en specialklasslärare i en specialklass. Det är fråga om elever som studerar ett eller flera läroämnen mer än hälften av lektionerna eller alla lektioner och hållet i en smågrupp som undervisas av en speciallärare eller specialklasslärare samt elever som studerar på heltid i en specialklass.

Lagen innehåller också bestämmelser om specialklassernas storlek. I undervisning som ges av en specialklasslärare i en specialklass får det finnas högst tio elever. Specialklassens maximistorlek kan överskridas tillfälligt.

I en specialklass får det finnas högst 10 elever. Om det finns elever i klassen vars undervisning ordnas på grund av en skada, sjukdom eller begränsning i funktionsförmågan som påverkar inlärningsförmågan, får det finnas högst 8 elever i klassen. Om undervisningen för dessa elever ordnas enligt verksamhetsområden, får det finnas högst 6 elever i klassen. Klassens maximistorlek bestäms utgående från vilken typ av undervisning som majoriteten av eleverna får.

Bestämmelserna om gruppstorlekar för elever som omfattas av förlängd läroplikt i förordningen om grundläggande utbildning kvarstår tills 20 i § lagen om grundläggande utbildning träder i kraft den 1 augusti 2026.

(Uppdaterad 11 februari 2026)

Yrkesövergripande samarbete i anslutning till stödet för lärande och skolgång är inte elevvård som regleras i lagen om elev- och studerandevård (1287/2013), men i första hand samarbetar man med elevvårdstjänsternas personal i fråga om stödet för lärande och skolgång inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen.

I anslutning till stödet för lärande och skolgång ska yrkesövergripande samarbete genomföras vid behov, särskilt vid bedömningen av stödbehovet samt vid behov som stöd vid anordnandet av elevspecifika stödåtgärder. Om bedömningen av elevens behov av stöd förutsätter yrkesövergripande kompetens, kan på begäran bedömningen av behovet av stödåtgärder utöver lärarna involvera elevvårdstjänsternas personal eller andra yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården. 

Yrkesövergripande samarbete kan stödja bedömningen av behovet av elevspecifika stödåtgärder eller bedömningen av behovet av att avgränsa målen för den grundläggande utbildningen. Yrkesövergripande samarbete ska i regel alltid genomföras när man bedömer behovet av att ordna undervisning på grund av en funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga som påverkar elevens inlärningsförmåga.

Yrkesövergripande samarbete med exempelvis elevvårdstjänsternas personal kan stödja planeringen av elevspecifika stödåtgärder, men är inte en förutsättning för att genomföra dem och bristen på samarbete får inte fördröja elevens möjligheter att få stöd. Yrkesövergripande samarbete eller ett medicinskt utlåtande eller en exakt diagnos som bilaga till beslutet är inte en absolut förutsättning för att fatta beslut eller genomföra stödet, om elevens bästa och behov av stöd inte förutsätter det. 

Lärare som undervisar eleven ska dock samarbeta yrkesövergripande eller sektorsövergripande, i synnerhet när man bedömer att det även behövs andra stödåtgärder än de elevspecifika stödåtgärderna enligt lagen om grundläggande utbildning för att stödja eleven och dennes helhetssituation. Då ska man bedöma om det är fråga om yrkesövergripande samarbete i anslutning till stödet för lärande och skolgång (lagen om grundläggande utbildning) eller sektorsövergripande individuell elevvård som ingår i elevvården och grundar sig på samtycke (lagen om elev- och studerandevård). 

Nästan 100 miljoner euro i permanent årlig finansiering har reserverats till utbildningsanordnarna för genomförandet av reformen. Förskoleundervisningens andel av finansieringen är 1,3 miljoner euro. Kostnaderna för reformen betalas i huvudsak som en del av statsandelen för kommunal basservice. 

Statsandelen för kommunal basservice är finansiering med allmän täckning, vilket innebär att den inte är öronmärkt för någon specifik verksamhet, utan kommunen beslutar med stöd av sin självstyrelse om allokeringen av finansieringen. Kommunen ska ändå fullgöra sina lagstadgade skyldigheter. I den reviderade lagstiftningen om stöd för lärandet har utbildningsanordnarna ålagts tydliga skyldigheter att anordna och genomföra stöd, och utbildningsanordnarna anvisas finansiering för att fullgöra dessa.

Eftersom tyngdpunkten är att stärka det tidiga stödet riktas en betydande del av resurserna till de gruppspecifika stödformerna som är de primära stödformerna för eleverna. De gruppspecifika stödformerna är en ny skyldighet och från och med den 1 augusti 2025 ska minst 0,122 undervisningstimmar per elev per vecka reserveras för dem. Dessutom riktas resurser särskilt till att bilda undervisningsgrupper i enlighet med lagen samt till att genomföra konsultativ sjukhusundervisning. För förskoleundervisningens del riktas resursen till undervisning som ges av en speciallärare i grupp.

Enligt 21 § i lagen om statsandel för kommunal basservice är statsandelen för nya och mer omfattande statsandelsåligganden 100 procent. Finansieringen under momentet för kommunal basservice riktas enligt uppgifterna till åldersgrupperna och finansieringen beräknas för kommunerna i förhållande till de invånare som hör till åldersgruppen i fråga.

Syftet med att anordna gruppspecifika stödformer är att säkerställa elevens rätt att få stöd så tidigt som möjligt och med låg tröskel. Stödet ska finnas tillgängligt systematiskt och på ett förutsebart sätt varje läsår i alla skolor. Utbildningsanordnaren ska anordna gruppspecifika stödformer som en del av den grundläggande verksamheten och undervisningsarrangemangen inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen.

De gruppspecifika stödformerna förutsätter inte ett förvaltningsbeslut eller en elevspecifik plan, utan genomförandet av dem ska planeras som en del av läsårets verksamhet. Utbildningsanordnaren ska på förhand planera och fördela resurser för minst 0,122 timmar i veckan per elev i skolan för gruppspecifika stödformer i alla skolor. Till exempel ska man för gruppspecifika stödformer reservera minst 2,44 timmar per vecka för 20 elever, 6,1 timmar per vecka för 50 elever och 12,2 timmar per vecka för 100 elever. Timantalet är det minimiantal som lagen förutsätter och utöver det ska fler gruppspecifika stödformer ges om eleverna behöver det. Det minimiantal timmar som lagen förutsätter för gruppspecifika stödformer är förpliktande och man kan inte ersätta de timresurser som ska gå till gruppspecifika stödformer med annan undervisning eller inkludera annan undervisning i de timresurser som är avsedda för dem.

Utbildningsanordnaren beslutar skolspecifikt utifrån gruppernas behov hur undervisningstimmarna ska fördelas mellan allmän stödundervisning, stödundervisning i undervisningsspråket och undervisning som ges av en speciallärare. Resursfördelningen av lektionerna ska vara så jämlik som möjligt och olika behov av stöd ska beaktas. Minimitimresurserna för gruppspecifika stödformer ska beaktas i den lokala timramen och i den läsårsvisa planen som grundar sig på läroplanen.

Gruppspecifika stödformer ges i skolan antingen i allmänna undervisningsgrupper i samband med annan undervisning eller till i flexibelt sammansatta mindre elevgrupper. De gruppvisa stödformerna är skolspecifika, inte knutna till enskilda undervisningsgrupper. Gruppens storlek definieras inte på lagnivå, utan den grundar sig på respektive behov och på flexibilitet. I skolan kan man alltså till exempel samla elever från olika klasser till den gruppvisa undervisning som ges av en speciallärare, liksom också till stödundervisning och stöd i undervisningsspråket.

Inom förskoleundervisningen genomförs gruppspecifika stödformer på ett sätt som är typiskt för förskoleundervisningens verksamhet. I synnerhet speciallärarens undervisning i samband med annan undervisning är en viktig stödform i förskoleundervisningen. Den kan genomföras antingen i samband med annan undervisning eller i smågrupper som bildats flexibelt. Inom förskoleundervisningen ska utbildningsanordnaren se till att specialläraren har tillräckliga undervisningsresurser för att genomföra de gruppspecifika stödformerna.

Utbildningsstyrelsen bestämmer i grunderna för läroplanen närmare om de gruppspecifika stödformerna inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen.

 

(Uppdaterad 11 februari 2026)

Med undervisning som ges av en speciallärare i samband med annan undervisning avses undervisning som ges av en speciallärare och som baserar sig på specialpedagogisk kompetens och stöder förskole-, klass- eller läroämnesundervisningen. Stödet är undervisning som ges av en speciallärare som samundervisning eller kompanjonundervisning tillsammans med en förskole-, klass- eller ämneslärare i regel på klassnivå med beaktande av hela undervisningsgruppens behov.

Undervisningen av en speciallärare som gruppspecifik stödform ska alltid ges till gruppen i samband med annan undervisning. Den genomförs inte i permanenta smågrupper eller för enskilda elever enligt läroämne. Den gruppspecifika stödformen kan genomföras i en mindre grupp, men det är fråga om en flexibelt sammansatt och mer temporär grupp, inte en regelbunden smågrupp. Behörig att meddela undervisning som ges av en speciallärare som gruppspecifik stödform är en speciallärare som i enlighet med den lagstiftning som gäller till den 31 juli 2025 är behörig att meddela undervisning som ges av en speciallärare på deltid. Inom förskoleundervisningen kan undervisning som ges av en speciallärare också ges av en speciallärare inom småbarnspedagogiken, om undervisningsgruppen inte omfattar elever inom den grundläggande utbildningen.

Utbildningsanordnaren ska reservera speciallärarens resurser separat för gruppspecifik speciallärarundervisning och elevspecifik speciallärarundervisning. Vid resurseringen ska uppmärksammas att en speciallärare inte samtidigt kan ge gruppspecifika stödformer och elevspecifika stödåtgärder i form av undervisning av speciallärare i samband med annan undervisning.

Genom allmän stödundervisning svarar man på tidigt och på gruppnivå observerade behov av stöd och svårigheter. Allmän stödundervisning kan innebära att man bekantar sig med de saker man ska lära sig på förhand eller repeterar dem och den kan gälla alla läroämnen. Genom allmän stödundervisning kan man också svara på kortvariga behov av stöd som beror på sjukfrånvaro. Genom allmän stödundervisning kan man förebygga svårigheter och säkerställa att eleverna förstår det de lär sig och gör framsteg i studierna.

Allmän stödundervisning kan ges antingen under lektionerna enligt schemat eller vid sidan av lektionerna. Stödundervisning som ska ges som gruppspecifik stödform samt stödundervisning i undervisningsspråket är dock alltid undervisning utöver de vanliga lektionerna, läraren kan alltså inte samtidigt under samma lektion ge sedvanlig undervisning och stödundervisning.

Utbildningsanordnaren kan genomföra undervisningen som ett lokalt eller skolspecifikt arrangemang till exempel genom att dela in basgrupperna i mindre grupper med hjälp av delningstimmar. Det minimiantal på 0,122 timmar som lagen förutsätter för gruppspecifika stödformer kan dock inte genomföras med hjälp av de delningstimmar som utbildningsanordnaren redan har reserverat för den grundläggande utbildningen och den sedvanliga undervisningen kan inte anordnas som delningstimmar som en del av detta minimiantal timmar som ska riktas till gruppspecifika stödformer.

Genomförandet av gruppspecifik allmän stödundervisning eller stödundervisning i undervisningsspråket förutsätter separata lärarresurser, såsom att två lärare kopplas till lektionen. 

En elev som inte har tillräckliga kunskaper i undervisningsspråket för att fullgöra den grundläggande utbildningens lärokurs har rätt till stödundervisning i undervisningsspråket. Med undervisningsspråk avses undervisningsspråket på den skola som utbildningsanordnaren anvisat eleven i enlighet med 6 § i lagen om grundläggande utbildning. Stödundervisningen i undervisningsspråket fokuserar i första hand på att stärka textkompetensen i undervisningsspråket och i olika kunskapsområden.

Stödundervisning i undervisningsspråket är avsedd för elever med invandrarbakgrund men även för teckenspråkiga elever och till exempel elever med störningar i språkutvecklingen eller störningar i den språkliga utvecklingen i anslutning till utvecklingsstörning, blandad specifik utvecklingsstörning eller autismspektrumet. Syftet är att stödformen ska stödja elevens förmåga att behärska undervisningsspråket och den kan inte ersätta annat stöd, till exempel stöd som eleven får på grund av andra inlärningssvårigheter. Stödundervisning i undervisningsspråket är inte heller undervisning i grundläggande språkkunskaper, utan uttryckligen stöd för att behärska undervisningsspråket. Stödundervisning i undervisningsspråket är inte undervisning i finska eller svenska som andraspråk och litteratur, som är en lärokurs i modersmål och litteratur.

I fråga om anordnandet och genomförandet jämställs stödundervisningen i undervisningsspråket med allmän stödundervisning, men innehållsmässigt är den uttryckligen inriktad på att stödja kunskaperna i undervisningsspråket så att eleven bättre kan följa med undervisningen och göra framsteg i sina studier.

Inom förskoleundervisningen stöds också elevernas kunskaper i undervisningsspråket som en del av förskoleundervisningens verksamhet på ett sätt som är typiskt för detta.

Om en elev inte i tillräcklig mån kan stödjas genom gruppspecifika stödformer eller om det är nödvändigt att fortsätta stödåtgärderna regelbundet, ska eleven dessutom ges elevspecifika stödåtgärder.

Bedömningen av behovet av elevspecifikt stöd inleds när elevens lärare anser att de gruppspecifika stödformerna är otillräckliga för att stödja elevens lärande och skolgång.

Elevspecifika stödåtgärder ges regelbundet i enlighet med bedömningen av behovet av stöd och planen för stödet samt det förvaltningsbeslut som fattats på basis av dessa.

Elevspecifika stödåtgärder är 

1. undervisning som ges av en speciallärare delvis i smågrupper och i samband med annan undervisning, 
2. undervisning som ges av en speciallärare eller specialklasslärare i smågrupper, 
3. undervisning som ges av en specialklasslärare i en specialklass eller 
4. tolknings- och biträdestjänster som behövs för att eleven ska kunna delta i undervisningen samt hjälpmedel som beviljats med stöd av 31 § i lagen om grundläggande utbildning.

Elevspecifika stödåtgärder anordnas utifrån en bedömning av behovet av stöd enligt 20 d § och ett beslut om stöd enligt 20 f §. Stödåtgärder anordnas i första hand i elevens egen skola som avses i 6 eller 28 § i lagen om grundläggande utbildning eller på en plats där förskoleundervisning anordnas.

I grunderna för läroplanen bestämmer Utbildningsstyrelsen närmare om de elevspecifika stödåtgärderna inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen.

Elevspecifika stödåtgärder är regelbundna och är baserade på behovet av individuellt stöd. Alla elevspecifika stödåtgärder omfattar undervisning som ges i smågrupper eller specialklasser, med undantag för elevspecifika tolknings- och biträdestjänster.

Enligt 20 c § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning är elevspecifika stödåtgärder 

1. undervisning som ges av en speciallärare delvis i smågrupper och i samband med annan undervisning, 
2. undervisning som ges av en speciallärare eller specialklasslärare i smågrupper, 
3. undervisning som ges av en specialklasslärare i en specialklass, 
4. tolknings- och biträdestjänster samt hjälpmedel. 

De stödåtgärder som avses i punkt 1 är avsedda att tillgodose mer temporära eller lindrigare stödbehov (till exempel lässvårigheter) som hänför sig till enskilda läroämnen eller delområden inom lärande.

Undervisningsgruppen som eleven som får denna stödåtgärd är i är en klass för allmän undervisning och en klass- eller ämneslärare ansvarar för undervisningen. I stödåtgärden i fråga ges dessutom mindre än hälften av lektionerna i ett enskilt läroämne av en speciallärare i smågrupp eller i anslutning till den övriga undervisningen. 

Den undervisning som ges av speciallärare eller specialklasslärare i smågrupp med stödåtgärder enligt punkt 2 är avsedd att stöd elever som har större lär- och skolgångsbehov, till exempel svårigheter med uppmärksamhet, beteendeutmaningar eller inlärningssvårigheter i flera läroämnen.

I denna stödform är elevens undervisningsgrupp en klass för allmän undervisning och en klass- eller ämneslärare har huvudansvaret för undervisningen. Enligt elevens stödbehov ges mer än hälften av lektionerna eller alla lektioner i ett eller flera läroämnen av speciallärare eller specialklasslärare i smågrupp där specialläraren som har behörighet i läroämnet i fråga eller specialklassläraren ansvarar för undervisningen. 

Stödåtgärden enligt punkt 3 som ges specialklasslärares undervisning i specialklasser hänför sig till de allra allvarligaste stödbehoven hos elever. Bakom dessa behov hittas omfattande inlärningssvårigheter eller andra betydande svårigheter med skolgången som påverkar lärandet och/eller skolgången på ett mer övergripande sätt.

Denna undervisning ges i specialklass och en specialklasslärare ansvarar för den.

Genom denna stödåtgärd tillgodoses också de elevspecifika stödbehoven hos de elever vars undervisning ordnas med stöd av 20 i § i lagen om grundläggande utbildning.

(Uppdaterad 11 februari 2026)

En elev kan som elevspecifika stödåtgärder få undervisning av en speciallärare delvis i en smågrupp, undervisning av en speciallärare eller specialklasslärare på heltid i en smågrupp eller undervisning av en specialklasslärare i en specialklass samt elevspecifika tolknings- och biträdestjänster eller hjälpmedel. 

1. Undervisning som delvis genomförs i smågrupper innebär att elevens undervisningsplats finns i en allmän undervisningsgrupp, men eleven får en del av undervisningen i vissa läroämnen i en smågrupp som undervisas av en speciallärare. 
2. Undervisning i en smågrupp på heltid innebär att ett eller flera läroämnen på elevens schema under mer än hälften av lektionerna eller helt och hållet studeras i en smågrupp som undervisas av en speciallärare eller specialklasslärare. Eleven studerar de övriga läroämnena i en allmän undervisningsgrupp. 
3. Med specialklassundervisning avses i regel undervisning på heltid i alla läroämnen eller verksamhetsområden i en specialklass. Eleven kan som pedagogiska arrangemang enligt sina förutsättningar delta i undervisningen i något eller vissa läroämnen i en allmän undervisningsgrupp.
4. Tolknings- och biträdestjänster per elev samt hjälpmedel som getts med stöd av 31 § i lagen om grundläggande utbildning avser sådana ovan nämnda tjänster som är en förutsättning för att eleven ska kunna delta i undervisningen och uppnå målen i läroplanen. De kommer i fråga i situationer där andra arrangemang som stöder lärande och deltagande och som anordnas som en del av den grundläggande utbildningens grundläggande verksamhet och ett eventuellt gruppspecifikt biträde inte i tillräcklig utsträckning stöder elevens deltagande i undervisningen och uppnåendet av målen i läroplanen.

I punkt 1 om ovan nämnda stödåtgärder studerar eleven mindre än hälften av lektionerna i läroämnet i en smågrupp som undervisas av en speciallärare. Huvudansvaret för elevens undervisning i alla läroämnen ligger hos klass- eller ämnesläraren, inte specialläraren. Behörig att meddela denna undervisning i smågrupper är en speciallärare som i enlighet med den lagstiftning som gäller till den 31 juli 2025 är behörig att meddela specialundervisning på deltid. Specialläraren ansvarar dock inte ensam för bedömningen av eleven i läroämnet i fråga.

I punkt 2 studerar eleven över hälften av lektionerna (eller alla) i ett eller flera läroämnen i en smågrupp som undervisas av en speciallärare eller specialklasslärare. Klass- eller ämnesläraren ansvarar för elevens undervisning och specialläraren/specialklassläraren för undervisningen i de läroämnen som studeras i smågrupper. Specialläraren/specialklassläraren ansvarar också för bedömningen av de läroämnen som studeras i smågrupper. Behörig att meddela sådan undervisning i smågrupper är en speciallärare eller speciallärare som har behörighet för det läroämne som hen undervisar i.

Smågruppernas storlek har inte begränsats i lagstiftningen, men de ska vara så små att undervisning enligt de elevspecifika planerna är möjlig. Smågrupperna bildas på skolspecifik nivå, och i en smågrupp som leds av en speciallärare eller specialklasslärare kan det finnas elever från olika klasser eller årskurser i skolan.

I punkt 3 anordnas elevens undervisning på heltid i en specialklass och en specialklasslärare ansvarar för undervisningen. Specialklassundervisning på heltid kan omfatta pedagogiska arrangemang där eleven undervisas av en klass- eller ämneslärare i en annan grupp.

Undervisningen för en elev som får specialklassundervisning som stödåtgärd av en specialklasslärare ordnas helt och hållet i en specialklass. Denna stödåtgärd ska genomföras oberoende av om den ordnas centraliserat eller i närskolan. Om kommunen avstår från centraliserade specialklasser ska specialklassundervisning möjliggöras i elevens närskola.

 

(Uppdaterad 11 februari 2026)

Syftet med stöd för lärande och deltagande i förskoleundervisning är att varje elev ska kunna delta i undervisningen. Elevspecifika stödåtgärder ges på basis av en bedömning av elevens behov av stöd.

De elevspecifika stödåtgärderna ska utgå från en plan som grundar sig på bedömningen av stödbehovet och ett förvaltningsbeslut. När elevens lärare i samarbete med den den övriga personalen anser att de gruppspecifika stödformerna inte är tillräckliga för att stödja elevens lärande och deltagande i förskoleundervisningen, inleds en bedömning behovet av elevspecifikt stöd för eleven. Också vårdnadshavarna kan framföra sina iakttagelser om de gruppspecifika stödformerna är tillräckliga.

I planeringen av de elevspecifika stödåtgärderna är det möjligt att konsultera också en annan speciallärare än specialläraren i den egna skolan eller platsen för förskoleundervisningen, till exempel tjänster inom Valteri center för lärande och kompetens och konsultativ sjukhusundervisningstjänst för att planera elevspecifika stödåtgärder.

Elevspecifika stödåtgärder i förskoleundervisningen är:

1. Undervisning av en speciallärare, delvis i smågrupp och i samband med annan undervisning. Framskridandet i undervisningen utgår från elevens individuella behov. I förskoleundervisningen kan speciallärarens undervisning ske i elevens egen förskolegrupp i samband med annan undervisning, med beaktande av elevens individuella behov, eller på deltid i smågrupp. 
2. Undervisning av en speciallärare i en specialgrupp. Förskoleundervisning som i sin helhet ges i en specialgrupp när elevens behov av stöd kräver det.
3. Elevspecifika tolknings- och biträdestjänster.

Med regelbunden undervisning som ges av en speciallärare, delvis i smågrupp och i samband med annan undervisning, avses endast undervisning som ges av en speciallärare.

I förskoleundervisningen omfattar de elevspecifika stödåtgärderna även elevspecifika tolknings- och biträdestjänster samt personliga hjälpmedel enligt 31 § i lagen om grundläggande utbildning.

Elevspecifika tolknings- och biträdestjänster är sådana tjänster som är en förutsättning för att en elev ska kunna delta i undervisningen. Det kan till exempel handla om användning av personliga hjälpmedel för kommunikation som en del av elevens undervisning.

De elevspecifika biträdestjänsterna inom förskoleundervisningen kommer i fråga i situationer där andra arrangemang som stöder lärande och deltagande och som anordnas som en del av den grundläggande verksamheten inom förskoleundervisningen och ett eventuellt gruppspecifikt biträde inte i tillräcklig utsträckning stöder elevens deltagande i förskoleundervisningen.

Eleven och vårdnadshavaren har rätt att få ett beslut som uppfyller förvaltningslagens krav på ett förvaltningsbeslut med rätt till omprövning.

Elevens behov av stöd utreds för att utarbeta en plan för hur stödet ska genomföras. Vid bedömningen av stödbehovet utreds och beskrivs elevens behov av stöd, hur studierna framskrider, tidigare stödformer och vilka stödåtgärder som bäst stöder eleven och som är förenliga med elevens intresse.

Stödbehovet bedöms av elevens lärare. Vid behov och på begäran av lärarnas undervisningsanordnare deltar även yrkesutbildade personer inom elevhälsotjänsterna eller andra experter med anknytning till elevens situation i bedömningen. I samband med bedömningen utreds och beaktas elevens egna åsikter på det sätt som elevens ålder och utvecklingsnivå förutsätter. Också vårdnadshavaren ges möjlighet att delta i bedömningen som en del av samarbetet mellan hemmet och skolan.

Utifrån bedömningen utarbetas i samarbete med eleven och vårdnadshavaren en plan för hur det elevspecifika stödet ska genomföras. Genomförandet av de stödåtgärder som grundar sig på bedömningen och uppföljningen av dem ska framgå av planen. Planen är samtidigt ett förslag till stödåtgärder för eleven med tanke på stödbeslutet.

Utifrån planen fattar utbildningsanordnaren ett skriftligt beslut om stödet i enlighet med förvaltningslagen. Vårdnadshavaren ska höras innan beslutet fattas. Hörandet är en möjlighet att framföra åsikter om innehållet i stödbeslutet. I planen för genomförandet av det elevspecifika stödet ges de nödvändiga beskrivningarna av de nödvändiga stödåtgärderna och genomförandet av dem. Dessa beskrivs inte i beslutet, men beslutet ska motiveras i enlighet med förvaltningslagen.

Förvaltningsbeslutet om stödet är reglerat, eftersom det är viktigt att säkerställa både elevens och vårdnadshavarens rättsskydd i avgöranden som gäller stöd.

Ett förvaltningsbeslut gäller alla elevens situationer och innehåller alla stödåtgärder eller åtgärder i anslutning till ordnandet av undervisningen som eleven får, vilket innebär att det inte fattas flera separata förvaltningsbeslut för eleven. Beslutet uppdateras vid behov.

(Uppdaterad 11 februari 2026)

Enligt 20 h § i lagen om grundläggande utbildning, om en elev trots stödåtgärderna inte kan klara av den grundläggande utbildningens lärokurs eller målen enligt läroplanen med godkänt resultat, kan utbildningsanordnaren besluta att man för eleven i fråga kan avvika från den grundläggande utbildningens lärokurs eller från målen i läroplanen.

Avvikelse från lärokursen eller målen i läroplanen innebär en inskränkning av elevens grundläggande rättigheter. Detta är möjligt endast om elevens studier inte framskrider på annat sätt. Dessa åtgärder ska gälla endast en liten del av eleverna, och de förutsätter övervägande och att stödåtgärderna inte har varit tillräckliga för eleven.

Man kan avvika från målen i läroplanen genom att bilda målhelheter av olika omfattning för den enskilda eleven, avgränsa läroämnets mål och innehåll eller tillfälligt befria eleven från studierna i läroämnet.

I grunderna för läroplanen bestämmer Utbildningsstyrelsen närmare om lärokursen eller om avvikelse från målen för läroplanen.

Bestämmelserna om tidigarelagd läroplikt träder i kraft den 1 augusti 2026. Den tidigare förlängda läroplikten delas i fortsättningen in i tidigarelagd läroplikt inom förskoleundervisningen och i undervisning som ordnas inom den grundläggande utbildningen på basis av en funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsning av funktionsförmågan som påverkar elevens inlärningsförmåga. 

Bestämmelser om tidigarelagd läroplikt finns i 2 § i läropliktslagen (1214/2020). Barnets läroplikt inleds ett år tidigare som tidigarelagd läroplikt om barnet på grund av en funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga som påverkar inlärningsförmågan behöver tilläggstid för att uppnå de mål som uppställts för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Beslutet om tidigarelagd läroplikt är i kraft när barnet som 5-åring och/eller 6-åring är i förskoleundervisningen, och när den grundläggande utbildningen inleds anordnas elevens undervisning i enlighet med 20 i § i lagen om grundläggande utbildning på grund av en funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga som påverkar inlärningsförmågan.

Den nya 20 § i lagen om grundläggande utbildning träder i kraft den 1 augusti 2026. Den undervisning som ordnas i enlighet med denna paragraf är avsedd för de elever som har haft ett beslut om tidigarelagd läroplikt enligt läropliktslagen innan den grundläggande utbildningen inleddes och vars stödbehov fortsätter när den grundläggande utbildningen inleds. Bestämmelsen 20 i § kan också tillämpas på den undervisning som ges elever som har en funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsning av funktionsförmågan som påverkar inlärningsförmågan och som framträder först under den grundläggande utbildningen. Paragrafen utgör samtidigt en grund för tilläggsfinansiering inom den grundläggande utbildningen.

När undervisning ordnas för en elev på grund av en skada, sjukdom eller begränsning i funktionsförmågan som påverkar inlärningsförmågan, ordnas denna undervisning alltid i första hand med hjälp av de gruppspecifika stödformerna enligt lagen om grundläggande utbildning och de elevspecifika stödåtgärderna (inklusive undervisning i specialklass) samt genom att göra en avvikelse från lärokursen eller grunderna för läroplanen med stöd av 20 h § i lagen om grundläggande utbildning.

Om dessa åtgärder anses vara otillräckliga och eleven på grund av funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga som påverkar inlärningsförmågan inte kan studera läroämnen, kan undervisningen ordnas enligt verksamhetsområde. Oftast står det klart redan när den grundläggande utbildningen inleds att detta behövs.

Vid bedömningen av behovet av detta bedrivs i regel alltid multiprofessionellt samarbete, men beslutet om vilket sätt undervisningen ska ordnas på baserar sig inte på en diagnos, utan beslutet fattas av utbildningsanordnaren. Undervisning enligt 20 i § 2 mom. ordnas inte enligt läroämne och baserar sig inte på lärokurserna i läroämnena eller årskurserna, vilket innebär att lärokursen inte begränsas i den undervisning som ordnas enligt verksamhetsområde. Bestämmelsen 18 § i lagen om grundläggande utbildning kan vid behov tillämpas, men endast av hälsoskäl. Närmare bestämmelser om verksamhetsområdena och deras innehåll finns i grunderna för läroplanen.

Utbildningsanordnaren är skyldig att säkerställa undervisningsarrangemang som stöder förutsättningarna för lärande inom all förskoleundervisning och grundläggande utbildning. Detta förutsätter systematiska lösningar som säkerställer att målen för undervisningen uppnås och att lärarna har möjlighet att beakta de olika behoven i undervisningsgrupperna.

I praktiken innebär detta att man skapar och upprätthåller inlärningsförhållanden där undervisningen kan genomföras på ett pedagogiskt ändamålsenligt sätt.Exempel på detta är strukturell planering av undervisningen på läsårs- och schemanivå, tilldelning av tillräckliga personalresurser samt fungerande samarbetsstrukturer på skolnivå och inom undervisningsväsendet.

Undervisningsarrangemang som stöder förutsättningarna för lärande förverkligas på ett mångsidigt sätt som en helhet bestående av strukturella lösningar, pedagogiska metoder och arbetssätt.

Exempel på sådana är:

• Bildande av undervisningsgrupper och gruppstorlekar, såsom att hålla gruppstorlekarna ändamålsenliga med hjälp av till exempel delningstimmar och utnyttja kompanjonundervisning som stöd för differentierad undervisning, eller bilda grupper så att elevantalet förblir hanterbart och förenligt med bestämmelserna om gruppstorlek i lagen (20 g § i lagen om grundläggande utbildning).
• Personalresurser, såsom tillräckligt många lärare för att genomföra undervisningen samt skolgångshandledare i undervisningsgrupperna för att stödja deltagandet i undervisningen, arbetsron och gruppens behov i de vardagliga undervisningssituationerna.
• Pedagogiska arrangemang, såsom differentierad undervisning som genomförs av lärarna, flexibla gruppindelningar, användning av olika läromedel och arbetsmetoder samt anpassning av inlärningsmiljöerna.
• Gemensamma rutiner för skolan och undervisningsväsendet, till exempel tydliga verksamhetsmodeller för att förutse inlärningssvårigheter, samarbete mellan lärarna, pedagogiskt ledarskap, kompetensutveckling för personalen samt rutiner för samarbetet mellan hemmet och skolan.

Undervisningsarrangemang som stöder förutsättningarna för lärande är inte enskilda stödåtgärder eller elevspecifika lösningar, utan en del av undervisningens grundläggande strukturer, för vilka utbildningsanordnaren (bildningsförvaltningen, undervisningsväsendet, rektorer och direktörer) inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen har det övergripande ansvaret.

Utbildningsanordnaren är skyldig att anordna gruppspecifika stödformer som en del av förskoleundervisningens och skolornas grundläggande verksamhet.Detta kräver proaktiv planering, resursfördelning och styrning på utbildningsanordnarnivå.

För att genomföra gruppspecifika stödformer ska utbildningsanordnaren varje läsår avsätta den minimiresurs i läsårsplanen som krävs enligt 20 b § i lagen om grundläggande utbildning. Minimiresursen är 0,122 undervisningstimmar per elev per vecka och ska reserveras i förväg inom ramen för timmarna inom den grundläggande utbildningen och i lärarnas arbetsplaner.Detta gör det möjligt att med låg tröskel erbjuda eleverna gruppspecifika stödformer under hela läsåret, utan att det krävs några separata beslut.

Gruppspecifika stödformer är:

1. allmän stödundervisning
2. stödundervisning i undervisningsspråket
3. undervisning som ges av en speciallärare i samband med annan undervisning

De gruppspecifika stödformerna kan i praktiken genomföras genom att:

• man i schemat har avsatt regelbundna undervisningstimmar för allmän stödundervisning och stödundervisning i undervisningsspråket, till vilka lärarna på ett flexibelt sätt kan hänvisa elever från olika klasser för stödundervisning eller stödundervisning i undervisningsspråket.
• allmän stödundervisning eller stödundervisning i undervisningsspråket genomförs som kompanjonundervisning i samband med klass- eller ämnesundervisningen
• en speciallärare arbetar i klassen som kompanjonlärare eller separat med en mindre, flexibelt sammansatt grupp.

Gruppspecifika stödformer är en ny lagstadgad skyldighet för utbildningsanordnaren och finansieras inom ramen för statsandelssystemet.Minimiantalet timmar som enligt lagen ska avsättas ska verkställas fullt ut, och timmar som har reserverats för gruppspecifika stödformer får inte användas för andra stödåtgärder eller annan undervisning.

Gruppspecifika stödformer erbjuds antingen i klasserna för den allmänna undervisningen i samband med den övriga undervisningen eller i mindre grupper som har satts samman på ett flexibelt sätt. De är skolspecifika, inte klasspecifika, och gruppstorleken har inte fastställts i lagen, utan baserar sig på undervisningspersonalens bedömning och de aktuella behoven. Till exempel kan elever från flera olika klasser samlas för att få gruppspecifik undervisning av en speciallärare, liksom för allmän stödundervisning eller stödundervisning i undervisningsspråket. 

Det viktiga är att de gruppspecifika stödformerna har tilldelats resurser och planerats i förväg samt att de verkligen är en del av skolans vardag och undervisningsstrukturerna och inte separata eller sporadiska arrangemang.

Utbildningsanordnaren är skyldig att ordna elevspecifika stödåtgärder utifrån bedömningar av behovet av elevspecifikt stöd (20 c § i lagen om grundläggande utbildning).Beslutet om stöd ska fattas i enlighet med bedömningen av stödbehovet och planen och utan obefogat dröjsmål.
Eleven har rätt att utan dröjsmål få elevspecifika stödåtgärder, om de gruppspecifika stödformerna inte är tillräckliga i hens situation.

Utbildningsanordnaren ska i enlighet med elevens subjektiva stödbehov ordna de elevspecifika stödåtgärder som föreskrivs i lagen, inte bara en del av dem.Ett negativt beslut om en stödåtgärd som en elev behöver får inte fattas enbart på den grunden att stödåtgärden inte finns tillgänglig.
De elevspecifika stödåtgärderna skiljer sig åt i fråga om stödets intensitet, undervisningsstrukturen och inlärningsmiljön.

Elevspecifika stödåtgärder:

1. Undervisning som ges av en speciallärare delvis i smågrupp

Stödet är avsett för mer tillfälligt eller lindrigare behov av stöd eller för enskilda läroämnen.Eleven studerar huvudsakligen i sin egen grupp inom den grundläggande utbildningen, där en klass- eller ämneslärare ansvarar för undervisningen, men deltar under vissa lektioner i undervisning som ges av en speciallärare i smågrupp. Stödet är mer flexibelt och mindre omfattande än när undervisningen i ett visst ämne helt och hållet ordnas i smågrupper.

2. Undervisning som ges av en speciallärare eller specialklasslärare i smågrupp

Stödet är mer omfattande och regelbundet, och riktar sig till bredare behov av stöd för lärandet eller skolgången, till exempel inlärningssvårigheter i flera ämnen, problem med uppmärksamheten eller beteendeproblem.Eleven studerar i en smågrupp under de flesta eller alla lektioner i vissa läroämnen, vilket möjliggör ett mer individuellt tempo och mer intensiv undervisning av specialläraren eller specialklassläraren, utan att eleven behöver flytta till en specialklass.

3. Undervisning av en specialklasslärare i en specialklass

Den här stödåtgärden avser mer krävande och långvariga stödbehov som påverkar lärandet och/eller skolgången.En specialklasslärare ansvarar för undervisningen, och den ges i en specialklass, där inlärningsmiljön, gruppstorleken och de pedagogiska strukturerna har planerats för att tillgodose elevernas individuella stödbehov.

4. Tolknings- och biträdestjänster samt hjälpmedel

Syftet med dessa tjänster är att göra det möjligt för eleven att delta i undervisningen och skolans vardag när andra arrangemang som stöder inlärningen och deltagandet eller ett gruppspecifikt biträde inte räcker till.

Med undantag av tolknings- och biträdestjänster samt hjälpmedel baserar sig de elevspecifika stödåtgärderna i huvudsak på undervisning i smågrupper eller specialklasser.

För att genomföra elevspecifika stödåtgärder ska utbildningsanordnaren se till att skolorna har möjlighet att ordna undervisning i smågrupper och att kommunen vid behov har beredskap att även ordna undervisning i specialklass. Eleven har i enlighet med stödbehovet även rätt till undervisning i specialklass, varför kommunen måste ordna specialklassundervisning oberoende av om den genomförs centraliserat vid vissa skolor eller decentraliserat i närskolorna.

Eleven har lagstadgad rätt till stöd för lärande och skolgång i enlighet med lagen om grundläggande utbildning (20 a § i lagen om grundläggande utbildning).Elevens stödbehov kan komma till uttryck på olika sätt, och hen har rätt till de lagstadgade gruppspecifika stödformerna och vid behov elevspecifika stödåtgärder, om hen har svårigheter att delta i undervisningen eller klara av sina studier.

Stödet för lärande och skolgång kan inriktas på lärandet, såsom uppnåendet av innehållen och målen enligt läroplanen; skolgången, såsom deltagandet i undervisningen, engagemanget i skolarbetet, uppmärksamheten, koncentrationen, delaktigheten och de sociala relationerna; eller båda samtidigt.

Med stöd för lärandet avses i första hand pedagogiska metoder och arrangemang som stöder elevens inlärningsprocess och uppnåendet av målen, medan stöd för skolgången syftar till att stärka elevens möjligheter att delta i undervisningen.

Om elevens studier inte framskrider trots de gruppspecifika stödformer som skolan erbjuder eller om eleven trots dem har svårigheter att delta i undervisningen ska elevspecifika stödåtgärder ges utan dröjsmål.För att elevspecifika stödåtgärder ska kunna inledas krävs inte att eleven först har fått tillgång till gruppspecifika stödformer i ett visst antal eller under en viss tid, utan behovet av stöd bedöms alltid individuellt utifrån elevens situation.

Alla stödåtgärder som det stadgas om i lagen om grundläggande utbildning är elevens rättigheter, och elevens rätt till elevspecifika stödåtgärder får inte begränsas genom kommun- eller skolspecifika riktlinjer som inte baserar sig på lag. Det finns inga vitsordsgränser eller krav på diagnoser eller utlåtanden för de elevspecifika stödåtgärderna, och det finns inte heller något krav på att vissa gruppspecifika stödformer ska användas under en förutbestämd tid eller i en viss omfattning.

Utbildningsanordnaren får inte heller begränsa de elevspecifika stödåtgärderna till att endast omfatta inlärningsrelaterade svårigheter, eftersom stödet enligt lagen om grundläggande utbildning är avsett att stödja både lärandet och skolgången.

Samarbete med till exempel psykologer inom elevhälsan eller de bedömningar som dessa gör kan vid behov ingå i bedömningen av stödbehovet enligt lagen om grundläggande utbildning, men lärarnas bedömning av stödbehovet och en granskning av elevens situation som helhet är i sig tillräckliga, och att elevspecifika stödåtgärder fördröjs eller avslås på grund av att en yrkesövergripande eller sektorsövergripande bedömning saknas är inte förenligt med lagen om grundläggande utbildning.

De möjligheter att avvika från lärokursen eller målen i läroplanen som det stadgas om i 20 h § i lagen om grundläggande utbildning förutsätter att eleven trots gruppspecifika stödformer och elevspecifika stödåtgärder inte med godkänt resultat klarar av lärokursen eller målen i läroplanen. Innan man avviker från lärokursen eller målen i läroplanen ska det därför alltid ordnas elevspecifika stödåtgärder som motsvarar elevens stödbehov, såsom undervisning i smågrupper eller, vid behov, undervisning i specialklass.

De gruppspecifika stödformerna eller elevspecifika stödåtgärderna får inte avvika från lärokursen för den grundläggande utbildningen eller målen enligt läroplanen.Eleven har alltid rätt att få undervisning enligt vad som stadgas om antalet årsveckotimmar.

Att avvika från lärokursen eller målen i läroplanen är enligt lagen om grundläggande utbildning en sista utväg. Att studierna framskrider enligt målhelheter påverkar inte elevens möjligheter att söka till fortsatta studier, och därför bör detta om möjligt utnyttjas innan lärokursen i ett läroämne avgränsas.

Den avgränsning av lärokursen som avses i 20 h § 3 mom. får inte tillämpas förrän eleven får tillgång till elevspecifika stödåtgärder i form av undervisning av en speciallärare eller specialklasslärare i en liten grupp eller undervisning av en specialklasslärare i en specialklass (elevspecifika stödåtgärder 2. och 3.). Den här principen understryker att konkreta stödåtgärder ska prioriteras framför ingrepp i lärokursen.

Om en elev av hälsoskäl tillfälligt befrias från att fullgöra lärokursen i ett läroämne (20 h § i lagen om grundläggande utbildning) deltar hen inte i undervisningen i det aktuella läroämnet och fullgör inte heller lärokursen genom att studera hemma.

Befrielse från att fullgöra lärokursen innebär i det här fallet frånvaro från undervisningen, inte något alternativt eller ersättande sätt att ordna undervisningen.Frånvaron leder till att elevens behov av stöd i det aktuella läroämnet ökar avsevärt, och om befrielsen varar i flera månader kan eleven i princip inte uppnå målen för årskursen i det aktuella läroämnet.

Den här praxisen kan i vardagligt tal kallas för ”förkortning av skoldagen, men det handlar inte om att ordna undervisningen på ett annat sätt, utan om att minska elevens närvaro och deltagande i undervisningen.

En tillfällig befrielse enligt 20 h § i lagen om grundläggande utbildning innebär inte hemstudier eller något annat arrangemang som ersätter undervisningen. Befrielsen innefattar inget stöd för lärandet och skolgången, utan ökar tvärtom elevens behov av omfattande stöd längre fram.

Om en elev upplever det som en belastning att delta i undervisningen, bör man i första hand utvärdera och åtgärda de faktorer i inlärningsmiljön som orsakar belastningen, inte minska elevens närvaro i skolan. Belastningen kan minskas genom att man lägger vikt vid undervisningsarrangemang som främjar förutsättningarna för lärande, till exempel arbetets varaktighet och pauser, undervisningssituationer som är förutsägbara och fria från stress samt en tyst och lugn inlärningsmiljö. En pedagogisk och juridiskt hållbar utgångspunkt är att stödet ska ordnas inom ramen för skoldagen, så att det stärker elevens deltagande i stället för att inskränka det.

Befrielse från deltagande i undervisningen är varken en stödåtgärd eller en förstahandslösning, eftersom det inskränker elevens rätt till undervisning samt möjligheterna att delta i undervisningen och få stöd under skoldagen.

Från och med den 1 augusti 2025 kan utbildningsanordnaren med stöd av 20 h § i lagen om grundläggande utbildning i ett beslut om stöd enligt 20 f § besluta att avvika från den grundläggande utbildningens lärokurs eller målen i läroplanen för en enskild elev. Detta innebär att:

• Eleven kan övergå till att studera enligt målhelheter.

Med studier som framskrider enligt målhelheter avses att det utifrån målen i läroplanen bildas målhelheter av olika omfattning för eleven och att eleven studerar enligt en plan som utarbetats för honom eller henne i stället för de mål som fastställts per årskurs. 

• Lärokursen i ett läroämne som eleven studerar kan avgränsas.

Avgränsning av lärokursen i ett läroämne innebär att eleven inte studerar hela den lärokurs i läroämnet som fastställs i grunderna för läroplanen, utan att man fastställer mindre krävande mål för eleven eller minskar det innehåll som eleven studerar. 

• Eleven kan av hälsoskäl tillfälligt befrias från att fullgöra lärokursen i ett läroämne.

Med tillfällig befrielse avses att eleven under en kort eller viss tid inte deltar i undervisningen. Eleven kan befrias från att delta i de veckovisa lektionerna i ett enskilt läroämne under högst fyra månader. Beslutet kan vid behov gälla flera läroämnen, men det behöver inte gälla alla lektioner i ett enskilt läroämne. I fortsättningen gör lagens 20 h § det alltså möjligt att vid behov förkorta elevens skoldag under en viss tid, genom ett beslut som mer noggrant än tidigare anger vilket eller vilka läroämnen det gäller. Det är inte möjligt att fatta beslut om permanent befrielse från studierna i ett läroämne med stöd av 20 h § i lagen om grundläggande utbildning.

Med stöd av 18 § i lagen om grundläggande utbildning kan utbildningsanordnaren fatta ett separat beslut om att elevens undervisning delvis ordnas på annat sätt än vad som föreskrivs i lagen. Detta förfarande kan tillämpas om det med hänsyn till elevens tidigare studier eller hälsotillstånd är oskäligt att eleven ska fullgöra lärokursen i läroämnet. Sådana situationer kan vara till exempel:

• När en elev övergår till undervisningen efter att ha studerat någon annanstans än i Finland i ett så sent skede att han eller hon inte längre hinner uppnå målen för den grundläggande utbildningens lärokurs i Finland.
• När en elev konstateras ha en sådan långvarig sjukdom som hindrar honom eller henne från att delta i undervisningen under en längre tidsperiod eller permanent.

När det gäller hälsoskäl är 18 § avsedd för mer permanenta och långvariga lösningar. Enligt 18 § i lagen om grundläggande utbildning förutsätter avvikande ordnande av undervisningen att eleven erbjuds ersättande undervisning/verksamhet för de läroämnen som han eller hon inte studerar.

Att permanent ordna undervisningen i ett läroämne på ett annat sätt innebär att eleven inte fullgör lärokursen och därmed inte får något slutvitsord i lärokursen. 18 § om avvikande anordnande av undervisning kan tillämpas också på situationer där en elev i enlighet med 20 i § i lagen om grundläggande utbildning studerar enligt verksamhetsområde.

Bestämmelserna i 18 § i lagen om grundläggande utbildning tillämpas inte på situationer som av hälsoskäl bedöms vara tillfälliga och där en elev tillfälligt befrias från att fullgöra lärokursen i ett läroämne. Då fattas beslutet om undervisningsarrangemangen med stöd av 20 h § i lagen om grundläggande utbildning. Således kan 18 § inte tillämpas på beslut om att förkorta skoldagen, vilket den inte tidigare heller har varit avsedd för.

Beslut om att undervisningen ordnas på något annat sätt enligt 18 § i lagen om grundläggande utbildning fattas på ansökan av vårdnadshavaren.

Målgruppen för sjukhusundervisningen

Sjukhusundervisningen (den undervisning som avses i 4 a § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning) är avsedd för

1) elever som får sjukhusvård eller

2) elever som är så kallade öppenvårdspatienter inom den specialiserade sjukvården och för vilka studier i den egna närskolan eller förskolan inte ligger i elevens intresse trots de stödformer, stödåtgärder eller andra åtgärder som föreskrivs i lagen om grundläggande utbildning.

När undervisningen för en elev ordnas som sjukhusundervisning, förutsätter detta alltid att eleven, vårdnadshavaren, utbildningsanordnaren och de personer som ansvarar för elevens elevvård hörs samt att elevens egen utbildningsanordnare och den kommun där sjukhuset finns ingår ett gemensamt avtal.

När en elev börjar få vård inom den specialiserade sjukvården innebär detta inte automatiskt att undervisningen ordnas som sjukhusundervisning, utan utgångspunkten för ordnandet av den grundläggande utbildningen är att undervisningen ordnas i elevens egen skola, med behövliga stödåtgärder samt vid behov också med hjälp av konsultativ sjukhusundervisningstjänst enligt 4 a § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning, dvs. expertstöd som erbjuds lärare och annan personal.

Bestämmelser som tillämpas och läroplan

Bestämmelserna i lagen om grundläggande utbildning tillämpas på sjukhusundervisningen, och i den undervisning som eleven får ska den lokala läroplan som iakttas i elevens egen skola och en eventuell läroplan som iakttas vid sjukhusundervisningsenheten samordnas. Sjukhusundervisning ordnas alltid som tillfällig undervisning på sjukhus som har som mål att upprätthålla lärandet och skolgången och som genom en allomfattande rehabilitering stöder målen för den vård som eleven får. Vid ordnandet av sjukhusundervisning ska elevens hälsa, pedagogiska specialbehov och vård- och rehabiliteringsåtgärder inom den specialiserade sjukvården beaktas, men också den som deltar i sjukhusundervisning har i enlighet med 30 § i lagen om grundläggande utbildning rätt att under arbetsdagar få undervisning enligt läroplanen och elevhandledning.

Skyldighet att ordna sjukhusundervisning och platser där sjukhusundervisning genomförs

Det är den kommun där sjukhusets verksamhetsenhet är belägen som ansvarar för att ordna undervisning i form av sjukhusundervisning. Sjukhusundervisning kan också ordnas av en kommun inom vars område det finns någon annan verksamhetsenhet inom den specialiserade sjukvården, såsom en poliklinik inom den

specialiserade sjukvården. Sjukhusundervisningen kan ordnas i sjukhusundervisningsenheternas egna undervisningslokaler, på sjukhusavdelningarna eller till exempel hemma hos eleven.

Elevens övergång till en period med sjukhusundervisning och tillbaka till den egna skolan

Den kommun där sjukhuset eller någon annan verksamhetsenhet inom den specialiserade sjukvården finns och elevens utbildningsanordnare ska tillsammans komma överens om att ordna sjukhusundervisning för eleven. Innan ett avtal ingås ska först eleven, elevens vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare, elevens utbildningsanordnare samt de personer som ansvarar för elevens elevvård höras. Om en överenskommelse inte kan nås, fattar den kommun där sjukhuset eller någon annan verksamhetsenhet inom den specialiserade sjukvården finns ett förvaltningsbeslut om sjukhusundervisning med stöd av 4 a § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning.

Det är i regel sjukhusundervisningsenheten, eleven själv eller elevens vårdnadshavare eller elevens egen skola som tar initiativ till övergången till sjukhusundervisning. Eleven behåller elevplatsen i sin egen skola under den period som sjukhusundervisning ges.

Elevens utbildningsanordnare (den egna skolan) och den kommun där det sjukhus eller någon annan verksamhetsenhet inom den specialiserade sjukvården som ansvarar för vården finns (sjukhusundervisningsenhet) ordnar i multiprofessionellt samarbete det stöd som behövs med tanke på övergången för att ordna undervisningen när eleven övergår från sin egen skola till sjukhusundervisning och från sjukhusundervisning tillbaka till sin egen skola eller till sitt verksamhetsställe för förskoleundervisning.

Bestämmelser om konsultativ sjukhusundervisningstjänst finns i 4 a § i lagen om grundläggande utbildning där det även föreskrivs om skyldigheten för den kommun där sjukhuset finns att ordna undervisning för elever som är patienter på sjukhuset. 

Sjukhusundervisning innebär att undervisningen för elever som är patienter inom den specialiserade sjukvården ordnas vid sjukhusundervisningsenheterna.

Sedan 2013 har sjukhusundervisning omfattat 

• ordnande av undervisning för elever som får specialiserad sjukvård på sjukhuset, och
• ordnande av undervisning för andra elever än dem som är patienter inom den specialiserade sjukvården, såvida ordnandet av undervisningen i övrigt inte, trots övriga stödåtgärder, är till elevens fördel.

Den konsultativa sjukhusundervisningstjänsten erbjuder lärare och annan personal konsultativt stöd när det gäller att planera och vidta förebyggande och korrigerande åtgärder som stöder elevens lärande och deltagande i undervisningen i elevens egen skola eller förskoleundervisningsgrupp.

Tjänsten är avsedd för sådana situationer där undervisningspersonalens behov av konsultation är förknippade med elevens behov av specialiserad sjukvård och där det behövs krävande sektorsövergripande kompetens. 

Konsultativ sjukhusundervisningstjänst innebär förhandlingar och erhållande av råd för att ordna undervisning för eleven i elevens egen förskoleenhet eller närskola, då det gäller elever som är patienter inom den specialiserade sjukvården samt från fall till fall elever med behov av specialiserade sjukvårdstjänster men som ännu inte omfattas av den specialiserade sjukvården.

Syftet med tjänsten är att stärka det förebyggande och tidiga stöder i skolorna och förskoleundervisningens verksamhetsställen.

Tjänsten omfattar 

• stöd för lärare i att skapa en trygg och lugn lärmiljö för alla elever,
• stärkande av lärarnas kompetens,
• stöd för planering av förebyggande och korrigerande åtgärder som vidtas i elevens egen skola eller förskoleenhet.

Tjänsten ordnas till stöd för sådana elevers undervisning i deras egen enhet eller närskola som är eller vore patienter inom den specialiserade sjukvården i samma område, varifrån eleverna hänvisas till sjukhusundervisning som ordnas av samma utbildningsanordnare. 

Tidigare fanns det tre olika typer av behörigheter gällande stödet för lärande och skolgång

• behörighet för specialundervisning på deltid, 
• behörighet för specialundervisning i vissa läroämnen, 
• behörighet för undervisning i specialklass. 

I den uppdaterade förordningen preciseras vem som framöver är behöriga att ge de stödformer och stödåtgärder som avses i lagen om den grundläggande utbildningen. Förordningen förblir oförändrad vad gäller treindelningen av behörigheterna jämfört med tidigare.

I den uppdaterade förordningen fastställs 

1. behörighet att ge undervisning som ges av en speciallärare i samband med annan undervisning som en gruppspecifik stödform som avses i 20 b § i lagen om grundläggande utbildning samt behörighet att ge undervisning som ges av en speciallärare delvis i smågrupper och i samband med annan undervisning som en elevspecifik stödform som avses i 20 c § i lagen om grundläggande utbildning.
   
   Detta motsvarar den tidigare behörigheten att ge specialundervisning på deltid. 
    
2. behörighet att ge undervisning som ges av en speciallärare i smågrupper som en elevspecifik stödåtgärd enligt 20 c § i lagen om den grundläggande utbildningen i ett eller flera läroämnen. Denna stödform är läroämnesspecifik och förutsätter således behörighet att ge undervisning i läroämnet.
   
   Detta motsvarar den tidigare behörigheten att ge specialundervisning i ett visst läroämne.
    
3. behörighet att ge undervisning som ges av en specialklasslärare i smågrupper som en elevspecifik stödåtgärd enligt 20 c § i lagen om den grundläggande utbildningen i ett eller flera läroämnen, samt undervisning som ges av specialklasslärare i specialklasser.
   
   Detta motsvarar den tidigare behörigheten att ge specialundervisning och specialklassundervisning som omfattas av särskilt stöd.

Det har inte gjorts ändringar i hur behörigheten uppnås, dvs. studierna som ger behörighet som speciallärare och specialklasslärare. 

Förordningen fastställer inte behörigheter för tjänsterna, utan det är fortfarande utbildningsanordnaren som fattar beslut om detta, precis som idag. 

(Uppdaterad 11 februari 2026)

Den ändring av behörighetsförordningen som trädde i kraft den 1 augusti 2025 har inte ändrat någons behörighet eller skärpt eller lindrat de tidigare gällande behörighetsvillkoren.

Behörighetsförordningens bestämmelser om behörigheten för lärare som undervisar elever med intellektuella funktionsnedsättningar preciserades i enlighet med lagen om grundläggande utbildning så att hänvisningen till elever med funktionsnedsättning ströks och framöver kommer det att (i enlighet med 20 i § i lagen om grundläggande utbildning) vara fråga om behörighet för lärare som ger undervisning som ordnas enligt verksamhetsområde. Den nuvarande bestämmelsen i behörighetsförordningen (8 § 7 mom.) motsvarar den bestämmelse (8 § 5 mom.) om behörighet för lärare som undervisar elever med utvecklingsstörning som gällde tidigare.

Förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet innehåller inga bestämmelser om behörighet för en viss tjänst eller uppgift, utan bestämmelserna gäller behörigheten att undervisa. Inrättandet av tjänster och även beslut om tjänstebenämningar hör till den kommunala självstyrelsen. Liksom hittills är det utbildningsanordnaren som beslutar om tjänstebenämningar och om typen av anställningsförhållande.

Ändringen av behörighetsförordningen förpliktar inte utbildningsanordnaren att granska behörigheten hos tidigare valda personer och den förutsätter inte att dessa personer flyttas till nya uppgifter. Om någon utbildningsanordnare gör detta, beror det på någon annan orsak än ändringen av behörighetsförordningen.