Frågor och svar om utvecklingen av utbildningen på andra stadiet

Med andra stadiet avses yrkesutbildning och gymnasieutbildning. Syftet med projektet är att utveckla verksamhetssätten och att bygga upp ett närmare samarbete för att svara på dagens och framtidens utmaningar.

Genom att utveckla utbildningen på andra stadiet svarar man på nationellt betydelsefulla förändringar i yrkesutbildningens och gymnasieutbildningens verksamhetsmiljöer, till exempel:

• den regionala särutvecklingen i fråga om befolkningen
• bristen på kompetent arbetskraft och de föränderliga kompetensbehoven i arbetslivet
• tryggandet av en hållbar finansieringsnivå
• målen för att höja utbildnings- och kompetensnivån
• utmaningarna i anslutning till de studerandes välbefinnande och jämlikhet
• förbättrandet av kompetensen och arbetsmarknadskompetensen hos utbildningsmässigt underrepresenterade grupper
• kommunernas förändrade roll i sysselsättnings- och näringsfrågor.

För de studerande innebär reformen bättre valmöjligheter inom studierna. Målet är att de studerande lättare ska kunna välja studier inom utbildningen på andra stadiet och högskoleutbildningen.

Målet är också att utbildningens tillgänglighet i framtiden inte ska försämras avsevärt på riksnivå. Detta gör det möjligt för den studerande att avlägga studierna så nära hemmet som möjligt. Genom reformen säkerställs kvaliteten på gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen. Ett ytterligare mål är att utveckla finansieringen, till exempel genom att vid finansieringen av läropliktiga inom yrkesutbildningen fästa mer uppmärksamhet vid basfinansieringen.

Avsikten är att avveckla och förtydliga regleringen och styrningen av utbildningen så att anordnarna har bättre förutsättningar än för närvarande att tillgodose kompetensbehoven. Målet är också att utbildningsanordnarna ska kunna samarbeta allt intensivare och dela med sig av sitt kunnande.

Gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen omfattas även i fortsättningen av separat lagstiftning som berör finansieringen, styrningen och ordnandet av utbildningen och som beaktar utbildningsformernas olika mål och uppgifter.

Med tanke på anordnarna av yrkesutbildning är målet också en administrativt sett lättare och tydligare finansiering och styrning samt en ökning av de lokala möjligheterna att reagera på behoven av kompetens och arbetskraft.

Under projektets gång bereds en regeringsproposition, vars innehåll hänför sig till utvecklingen av finansieringen, avläggandet av korsvisa studier och avläggandet av två examina samtidigt. Remissbehandlingen av regeringspropositionen ordnas i maj 2022.

Under projektets gång utarbetas också riktlinjer för hur utbildningen ska ordnas samt för verksamhetsstyrningen.

För projektet har det tillsatts en beredningsgrupp och en styrgrupp. För att säkerställa en tillräckligt omfattande samhällsdebatt har det också tillsatts en uppföljningsgrupp med bred bas som stöd för arbetet. 

Undervisnings- och kulturministeriet ordnar också webbseminarier och diskussionsmöten för olika grupper. Mer information om dessa finns på ministeriets webbplats okm.fi/sv/evenemang.

Projektet är ett led i arbetet med att genomföra den utbildningspolitiska redogörelsen. I utvecklingen beaktas också reformen av det kontinuerliga lärandet.