Styrning, finansiering och avtal för högskolor och vetenskapliga institut

Styrning 

Verksamheten vid högskolorna grundar sig på deras självstyrelse och på forskningens frihet. I självstyrelsen ingår rätten att fatta beslut i ärenden som gäller högskolans interna förvaltning Yrkeshögskolorna verkar i form av aktiebolag och universiteten är autonoma juridiska personer.

Ministeriet och högskolorna står i ständig dialog med varandra. Högskolorna och universiteten för förhandlingar i början av varje fyraårsperiod. Då kommer man överens om de gemensamma målen för hela högskolesektorn, centrala högskolevisa åtgärder, högskolans uppgift, profilering, styrkor och de budgetanslag som anvisas på basis av dem. I avtalet fastställs också hur högskolan ska rapportera om hur väl den uppnått målen.

Genom övriga styrmetoder, såsom informationsstyrning, uppmuntrar och förankrar ministeriet växelverkan mellan olika högskolor i frågor där det krävs samarbete. Under avtalsperioden företar ministeriet besök på varje högskola i anknytning till styrningen av verksamheten samt ordnar evenemang för aktörerna i regionen och deras viktigaste intressentgrupper, i syfte att stärka växelverkan mellan dem.

Högskolorna får årligen finansiering enligt hur de placerar sig statistiskt på högskolefältet. Dessutom ger ministeriet med vissa års mellanrum högskolorna skriftlig respons på deras verksamhet och utvecklingsbehov. Ministeriet bjuder också vid behov in högskolans ledning på samtal om särdrag och särskilda frågor som gäller olika utbildningsområden.

Finansiering

Regeringen bestämmer årligen i anknytning till statsbudgeten om beloppet på den basfinansiering undervisnings- och kulturministeriet anvisar för yrkeshögskolesektorn och för universitetssektorn.  Ministeriet delar ut den basfinansiering som står till buds enligt finansieringsmodellen för yrkeshögskolorna respektive universiteteten. Utöver basfinansieringen får högskolorna finansiering från andra källor (s.k. extern finansiering), som t.ex. Finlands Akademi, Business Finland, stiftelser, företag samt Europeiska unionen och andra internationella instanser.

Basfinansieringsanslagen fördelas mellan universiteten enligt en kalkylerad modell som huvudsakligen grundar sig på prestationerna inom utbildning och forskning och för yrkeshögskolornas del enligt prestationerna inom utbildning samt forsknings- och innovationsverksamhet. Dessutom beviljar undervisningsministeriet projektfinansiering för strategiskt viktiga riksomfattande program och för universitetens profilering Vardera högskolesektorn får dessutom en strategibaserad finansieringsandel som ingår i avtalet mellan ministeriet och respektive högskola. I den statliga finansieringen av universiteten beaktas därtill deras riksomfattande uppgifter. Syftet med finansieringsmodellerna är att höja kvaliteten på verksamheten vid högskolorna samt deras genomslagskraft och produktivitet.

Med hjälp av modellen får respektive högskola den basfinansiering som anvisas den som helhet. Varje högskola bestämmer själv hur finansieringen fördelas internt med utgångspunkt i sina egna strategiska val. Den statliga finansieringen av yrkeshögskolorna är 954 miljoner euro (2023) och den statliga finansieringen av universiteten 1 999 miljoner euro (2023). Varje högskola bestämmer själv hur finansieringen fördelas internet med utgångspunkt i sina egna strategiska val.

Styrningen av de vetenskapliga inrättningarna

Finlands Akademi, Arkivverket, Institutet för de inhemska språken samt Depåbiblioteket är vetenskapliga inrättningar som lyder under undervisnings- och kulturministeriet Ministeriet står i ständig dialog med ämbetsverken och för avtalsförhandlingar för fyraåriga avtalsperioder med de vetenskapliga inrättningar vars resultatstyrning ministeriet ansvarar för. I avtalen kommer man överens om ämbetsverkets verksamhetsidé, målsättningarna för det samhälleliga genomslaget, framgångsrik verksamhet, resurskontroll samt om de indikatorer med vars hjälp man följer med hur väl målen uppfylls.

Resultatavtalen granskas årligen, och då kommer man överens om de budgetanslag som ska anvisas för följande år och justerar vid behov målen för verksamheten. Undervisnings- och kulturministeriet ger årligen respons till ämbetsverken om deras verksamhet genom ett lagstadgat ställningstagande till bokslutet. Inom ramen för styrningen genomför ministeriet de besök vid respektive vetenskapliga inrättning som ska företas under avtalsperioden. 

Verksamheten vid Finlands Akademi, arkivverket, Institutet för de inhemska språken samt Depåbiblioteket finansieras över statsbudgeten. Därutöver finansieras verksamheten vid Institutet för de inhemska språken och vid Finlands Akademi delvis med tipsvinstmedel för främjande av forskning.

Finlands Akademis forskningspolitiska profil

Finlands Akademi har en central roll i finansieringen av vetenskaplig forskning. Akademin har till uppgift att höja grundforskningens kvalitet i Finland och höja dess renommé genom forskningsfinansiering som konkurrensutsätts. Akademin finansierar mångsidig grundforskning som lägger grunden för innovativ tillämpad forskning och tillämpande av ny kunskap. Största delen av finansieringen kanaliseras till forskningen vid våra universitet. Akademin deltar också i samråd med Business Finland i förvaltningen av EU:s forskningsprogram och internationella forskningsorganisationer.

Beloppet på Finlands Akademis bevillningsfullmakt för forskningsfinansiering uppgår till 427,5 miljoner euro (2023) och för forskningsprojekt inom strategisk forskning till 55,6 miljoner euro (2023).

Förslag till reform av yrkeshögskolornas och universitetens riksomafattande finansieringsmodeller från och med 2025 (På finska, presentationsblad svenska)

Yrkeshögskolornas finansieringsmodell fr.o.m. 2021

Universitetens finansieringsmodell fr.o.m. 2021 

Yrkeshögskolornas finansieringsmodell 2017-2020 (på finska)

Universitetens finansieringsmodell 2017-2020 (på finska)

Internationell utvärdering av Finlands Akademi (2022)