Gymnasieutbildning

YlioppilaslakkiGymnasieutbildningen är allmänbildande utbildning, och den studentexamen som avläggs efter gymnasiestudierna ger allmän högskolebehörighet. Grunden för dimensioneringen av studierna är studiepoäng. Den målsatta studietiden är tre år och studiernas omfattning är 150 studiepoäng för unga och 88 studiepoäng för vuxna.

Gymnasieutbildningen är allmänbildande utbildning. Syftet med utbildningen är att stödja de studerandes utveckling till goda, harmoniska och bildade människor och aktiva samhällsmedlemmar samt att ge dem sådana kunskaper, färdigheter och beredskaper som de behöver i arbetslivet, för fritidsintressen och för en allsidig personlighetsutveckling. Därtill är syftet att ge de studerande beredskap för livslångt lärande och för att utveckla sig själva kontinuerligt.

Gymnasieutbildningen ger den studerande färdigheter att inleda högskolestudier. Som avslutning på gymnasieutbildningen avläggs studentexamen som ger allmän högskolebehörighet.

Ordnande av utbildning förutsätter tillstånd att ordna utbildning

För att ordna gymnasieutbildning krävs ett tillstånd att ordna utbildning. Undervisnings- och kulturministeriet fattar beslut om tillståndet. I tillståndet anges de kommuner där utbildningen ordnas, undervisningsspråken, en eventuell särskild utbildningsuppgift, utbildningsanordnarens rätt att ordna utbildning vid en internatskola samt övriga nödvändiga villkor för att ordna utbildningen. Utbildningsanordnaren beslutar om de gymnasier där utbildningen ordnas, om inte annat bestäms i tillståndet. Tillstånd kan efter ansökan beviljas en kommun, samkommun, registrerad sammanslutning eller stiftelse. Tillstånd kan också beviljas för utbildning som ordnas utomlands. Utbildningen kan också ordnas vid en statlig läroanstalt.

Studiernas omfattning och struktur

Grunden för dimensioneringen av lärokurserna och studierna som hör till dem är studiepoäng. Lärokursen för unga omfattar 150 studiepoäng och lärokursen för vuxna 88 studiepoäng. En studerande har rätt att få undervisning och studiehandledning. I utbildning för unga ges undervisning i medeltal 14 timmar 15 minuter per studiepoäng och i utbildning för vuxna i medeltal 9 timmar 20 minuter per studiepoäng. Därtill innefattar studierna en sådan mängd självständigt arbete för den studerande som behövs med tanke på studiernas mål och innehåll och som är skälig för den studerande. Studierna som hör till lärokursen för unga dimensioneras för heltidsstudier och studierna som hör till lärokursen för vuxna dimensioneras för deltidsstudier. Gymnasieutbildningens lärokurs för unga omfattar studier i 18 obligatoriska läroämnen. Lärokursen kan innefatta tematiska studier som utvecklar den mångsidiga kompetensen och även studiehelheter som avläggs i olika läroämnesgrupper eller läroämnen och som innefattar ett arbete som påvisar särskilt kunnande och intresse (gymnasiediplom).

Utbildningsstyrelsen beslutar om målen för och det centrala innehållet i gymnasiestudierna i grunderna för läroplanen, med undantag för de tematiska studierna. Grunderna för läroplanen fastställs separat för lärokurserna för gymnasieutbildning för unga och för vuxna. Utbildningsanordnaren ska utgående från läroplansgrunderna utarbeta en läroplan som bestämmer om genomförandet av undervisningen, handledningen av studierna och stödet för lärandet, studieperioderna som erbjuds de studerande och studieprestationerna som förutsätts för att delta i dem samt om noggrannare mål för och innehåll i undervisningen. Utbildningsstyrelsen utfärdade de gällande grunderna för gymnasiets läroplan hösten 2019, och utifrån grunderna fattade utbildningsanordnarna beslut om sina läroplaner. Undervisningen inleddes på basis av de nya läroplanerna från och med den 1 augusti 2021.

Den målsatta tiden för gymnasieutbildningen är tre år. Den studerande har rätt att slutföra gymnasieutbildningens lärokurs på högst fyra år, om inte utbildningsanordnaren beviljar den studerande extra tid för slutförande av studierna på grund av sjukdom, skada eller någon annan särskild orsak.

Undervisningen och handledningen av studierna ska ordnas så att den studerande har möjlighet till individuella val som gäller studierna vid den egna läroanstalten samt genom att utnyttja undervisning som ges av utbildningsanordnarens övriga läroanstalter, av högskolor och av andra utbildningsanordnare. En del av studierna i gymnasieutbildningens lärokurs ska ordnas i samarbete med en eller flera högskolor. Undervisningen enligt lärokursen ska ordnas så att den studerande har möjlighet att utveckla sitt internationella kunnande samt sitt arbetslivs- och företagarkunnande.

För att stödja gymnasiestudiernas framskridande och övergången till fortsatta studier och arbetslivet utarbetar en studerande som genomgår gymnasieutbildningens lärokurs en individuell studieplan som innehåller en studieplan, en plan för studentexamen och en plan för fortsatta studier och karriären. Planen utarbetas med stöd av undervisningspersonalen. En studerande som genomgår gymnasieutbildningens lärokurs har rätt att enligt behov regelbundet få personlig studiehandledning och annan handledning som anknyter till studierna och ansökan till fortsatta studier.

Ansökan om att bli antagen som studerande

Den som söker till gymnasieutbildning har rätt att söka till den läroanstalt han eller hon önskar. På ansökan till gymnasieutbildning för unga tillämpas systemet med gemensam ansökan. Utbildningsanordnaren beslutar om antagningen av studerande utifrån bestämmelserna om antagning som studerande. Vid antagningen av studerande ska jämlika antagningsgrunder tillämpas. Som studerande till utbildning kan antas den som har genomgått den grundläggande utbildningens lärokurs eller motsvarande tidigare lärokurs eller en utbildning utomlands som i landet i fråga ger behörighet för studier som motsvarar gymnasieutbildning. Utbildningsanordnaren ska då bedöma sökandens kunskaper i undervisningsspråket och övriga förutsättningar att klara av sina gymnasiestudier. En sökande kan inte antas som studerande, om han eller hon inte har tillräckliga färdigheter att använda och förstå ansökningsmålets undervisningsspråk i tal och skrift.

Läroplikt och finansiering av gymnasieutbildning

Bestämmelser om fullgörande av läroplikten genom att delta i gymnasieutbildning finns i läropliktslagen. Undervisningen är avgiftsfri för studerande som omfattas av läroplikten. I avgiftsfriheten ingår också läromedel och utrustning som behövs för studierna. För gymnasiestudier på heltid är det möjligt att få studiestöd och stöd för skolresor.

Staten och kommunerna deltar i gymnasieutbildningens driftskostnader. Finansieringen bestäms kalkylmässigt utifrån antalet studerande och de per studerande bestämda priserna per enhet.

Författningar och föreskrifter

Ytterligare information

Heikki Blom, opetusneuvos 
undervisnings- och kulturministeriet, Lukiokoulutuksen ja ammatillisen koulutuksen osasto (LAMOS), Koulutuksen vastuualue 0295330074