Utbildningspolitiska redogörelsen
Regeringen har lämnat en utbildningspolitisk redogörelse till riksdagen. Redogörelsen presenterar en lägesbild av nuläget inom utbildningen samt en målbild. Granskningen gäller hela utbildningssystemet och utvecklingen av forskningen.
-
3.1 Småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning »
De kulturella rättigheterna och barnens rättigheter respekteras och likvärdigheten, tillgängligheten och kvaliteten på tjänsterna inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen garanteras. Deltagandet i småbarnspedagogik utökas, välbefinnandet bland barn och unga förbättras, inlärningsresultaten höjs och inlärningsskillnaderna minskas.
-
Målet är att främja likabehandling och jämlikhet inom utbildningen på andra stadiet. Genomslaget och tillgängligheten i fråga om utbildning på andra stadiet främjas och förändringarna i arbetslivet bemöts.
-
Finlands utbildnings- och kompetensnivå höjs genom ytterligare högskoleutbildning. Tillgängligheten och jämlikheten i fråga om högskoleutbildningen förbättras – därtill reformeras högskolornas verksamhetsmodeller och verksamhetsstrukturer.
-
3.4 Vetenskap och forskningsbaserad kunskap »
Målet är att Finland i framtiden ska vara en inspirerande plats för forskning, och att forskningsmiljöerna är av världsklass. De främsta begåvningarna flyttar till Finland och höjer Finlands kunskapsnivå. Innehållet i den finländska utbildningen grundar sig på forskningsbaserad kunskap.
-
Det fria bildningsarbetets riksomfattande nätverk utnyttjas för att främja jämlikheten och tillgängligheten i fråga om utbildningen. Läroanstalterna för fritt bildningsarbete fungerar också som utbildare för invandrare.
-
3.6 Kontinuerligt lärande – lärande under tiden i arbetslivet »
Kompetensnivån hos personer i arbetsför ålder höjs och kompetensen reformeras. Genom kontinuerligt lärande har var och en möjlighet att förnya sin kompetens proaktivt för att det ska vara möjligt att utvecklas i arbetslivet, att få arbeta i nya uppgifter och att avancera i karriären.
-
3.7 Undervisnings- och handledningspersonal och övrig personal »
Tillgången till lärare och annan personal säkerställs genom att dimensionera utbildningen efter behov. Lärarutbildningen och kompetensen hos personalen inom fostran och undervisning utvecklas systematiskt.
-
3.8 Konst- och kulturfostran och -undervisning och grundläggande konstundervisning »
Tillgängligheten av konst- och kulturfostran och -undervisning och grundläggande konstundervisning stöds regionalt, i olika befolkningsgrupper, på båda nationalspråken samt i fråga om olika konstområden.
-
Studiestödet utvecklas för att främja likvärdiga utbildningsmöjligheter. Genom ett tillräckligt studiestöd möjliggörs heltidsstudier och avläggande av examen inom utsatt tid.
-
3.10 Utbildning på svenska: nuläge, mål och åtgärder »
Målet är att på alla utbildningsnivåer skapa en svenskspråkig utbildning som är mer jämlik, mer inkluderande och högklassigare.
-
3.11 Lärande och studievägar för personer med invandrarbakgrund »
Inlärningsmöjligheterna för invandrare förbättras. Utvecklingsbehoven gäller beaktandet av språkmedvetenhet i undervisningen och i kommunikationen samt smidigheten i övergångsskedena mellan utbildningar.
-
3.12 Inlärning i fråga om personer med funktionsnedsättning »
Genom lagstiftning tryggas lågtröskeltjänster och ett tillräckligt stöd vid rätt tidpunkt för utvecklingen, lärandet och välbefinnandet i fråga om barn och unga med funktionsnedsättning. Digitaliseringen och ny undervisningsteknik utnyttjas som stöd för lärandet.
-
Målet för utvecklingen av småbarnspedagogiken samt förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen är att tjänsterna ska vara jämlika, tillgängliga och högklassiga även i fråga om samisktalande och de samiska språken.
Beredningen av den utbildningspolitiska redogörelsen
Undervisningsminister Li Andersson och forsknings- och kulturminister Hanna Kosonen inledde beredningen av redogörelsen under hösten 2019 genom att besöka skolor, andra stadiets läroanstalter och högskolor på olika håll i landet för att diskutera utbildningens och forskningens situation och utvecklingsbehov. Under beredningen drog man upp riktlinjer på lång sikt om hur man kan utveckla utbildningssystemet och forskningen.
Redogörelsens beredningsarbete utvärderas och stöds av en bredbasig parlamentarisk uppföljningsgrupp. Uppföljningsgruppen har även som uppgift att garantera samarbetet med riksdagsgrupperna.
Webbenkät
Som stöd för beredningen genomfördes i början av 2020 en webbenkät som riktade sig till studerande, lärare och alla andra. Målet var att samla in synpunkter om framtidens Finland samt utbildningsmässiga verktyg för att förverkliga visionen. Det kom in drygt 4 000 svar på enkäten, mest aktiva var undervisningspersonalen inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen.
I svaren betonades särskilt betydelsen av ren natur och miljö, arbetet mot klimatförändringen, upprätthållandet av ett utbildningssystem av hög kvalitet, främjandet av jämlikhet och rättvisa, brett samarbete mellan olika aktörer samt teknologiska innovationer.
Sammandrag av webbenkäten (på finska)
Seminarier och diskussionstillfällen
Undervisnings- och kulturministeriet ordnade tillsammans med Demos Helsinki en semiarieverksad den 4 februari 2020, där en bred samling intressentgrupper diskuterade redogörelsens teman.
Sammandrag av seminariet (på finska)
Under hösten 2020 ordnade undervisnings- och kulturministeriet diskussionstillfällen för aktörer inom det fria bildningsarbetet samt arbetsmarknadsorganisationer.
Tidtabell för beredningen
Utkastet till utbildningsredogörelses remissrunda slutade den 22 januari 2021.
Utkastet till redogörelse har publicerats på utlåtande.fi
Upplysningar
Petri Haltia, opetusneuvos
undervisnings- och kulturministeriet, Korkeakoulu- ja tiedepolitiikan osasto ( KTPO ), ansvarsområdet för högskolepolitik Telefon:0295330096 [email protected]