Högskolepolitik
Högskolesystemet i Finland består av universitet och yrkeshögskolor. Högskolorna är självständiga aktörer som svarar för innehållet i utbildning och forskning samt för att utveckla verksamheten.
Undervisnings- och kulturministeriet svarar som en del av statsrådet för styrningen och finansieringen av högskolornas verksamhet. Utvecklingsmålen baserar sig på regeringsprogrammet, regeringens verksamhetsplan samt övriga strategiska mål som riksdagen och regeringen ställt upp för högskolorna.
Högskolepolitikens mål är att utveckla högskolorna som en internationellt konkurrenskraftig helhet samt att de även svarar flexibelt på regionala behov.
- Universiteten och yrkeshögskolorna främjar genom sin verksamhet vårt lands konkurrenskraft, välfärd och bildning samt en hållbar utveckling.
- Målet är en kvalitativt mer högstående, internationell och effektiv högskolesektor med större genomslag.
- Högskolesektorn består av högklassiga universitet och yrkeshögskolor som profilerar sig på sina respektive prioritetsområden. Högskolorna profilerar, förtydligar och intensifierar samarbetet och arbetsfördelningen såväl internt som med forskningsinrättningar och -institut ifråga om utbildning, forskning, stödtjänster, strukturer och infrastruktur.
- Högskolorna prognostiserar och stöder reformer i samhället, konsten och arbetslivet samt tryggar tillgången på arbetskraft med högre utbildning.
- Högskolorna utvecklar sin verksamhet i form av internationella, attraktiva studie- och forskningsmiljöer.
Målet är att högskolorna genom utökat samarbete ska höja kvaliteten på utbildningen genom att förnya innehållet i utbildningarna, undervisningsmetoderna, inlärningsmiljöerna samt lärarnas kompetens. Högskolorna ska till fullo utnyttja de möjligheter som digitaliseringen för med sig. Högskolorna ska utveckla antagningen av studerande, praxis för tillgodoräknande samt examina i syfte att öka mobiliteten både inom landet och på internationell nivå. Ett annat mål är att högskolorna i regel bör slopa kraven på kompletterande studier för dem som vill bygga på en examen från en yrkeshögskola med en universitetsexamen, så att mobiliten mellan examina ska underlättas.
Ytterligare ett mål är att högskolorna i högre grad ska kunna dra nytta av examina på andra stadiet i antagningen av studerande så att de som söker in inte ska behöva utdragna förberedelser för inträdesproven. Högskolorna ska utöka samarbetet med anordnarna av utbildning på andra stadiet i syfte att göra övergången till högskolestudie snabbare. Antagningsförfarandena utvecklas i samråd med respektive utbildningsområde. Andelen nya studerande som studerar för sin första examen ska utökas genom att dra nytta av möjligheten at reservera studieplatser för dem som ansöker om sin första studieplats och utveckla antagningen av studerande som flyttar över från andra utbildningar och högskolor.
Högskolorna ska stödja lika studiemöjligheter för alla och främja utexaminering inom utsatt tid på samtliga examensnivåer. Högskolorna ska utöka möjligheterna till flexibla studievägar samt erkännande av tidigare förvärvat kunnande. Högskolorna diversifierar handledningen av de studerande och utökar samarbetet med arbetslivet. Välfungerande karriär- och rekryteringstjänster stöder en snabb utexaminering och sysselsättning. Dessutom har högskolorna tagit i bruk en nationell karriäruppföljning.
I syfte att svara på nya utmaningar tar högskolorna ansvar för att identifiera behovet av kompetens och behov av utbildning hos nyinflyttade samt förbättra deras sysselsättningsförutsättningar.
Forskningspolitik
Forskningspolitiken bidrar till att rikta in forskningen så att den kompetens som uppstår kan utnyttjas till exempel i form av kunskap, förståelse samt olika slags processer, produkter och service. Målet för forskningspolitiken är att i samarbete med andra aktörer öka kunskapen och medborgarnas och nationens kompetensnivå för att göra den forskning som bedrivs i Finland mera synlig och internationell och öka dess genomslag.
Vetenskapspolitiken bidrar till att höja kompetensnivån och kanalisera kompetensen exempelvis till information, förståelse, processer, produkter och tjänster. Vetenskapspolitiken omfattar forskning och utveckling och anknyter till innovationspolitik genom att stödja informationsproduktion och höja kompetensnivåerna hos medborgarna, samfunden och nationen.
Vetenskapspolitiken har till uppgift att säkerställa att de organisationer som utför forskning kan koncentrera sig på utförande av forskning på den nivå och de sätt som är typiska för de konkurrenskraftigaste internationella forskarsamhällena. Vetenskapspolitiken bidrar till att forskningsrön i omfattande grad utnyttjas i samhället.
En global trend är att påskynda och effektivera högkvalitativ forskning med digitala och öppna metoder. Finland deltar i denna utveckling.
Aktuella vetenskapspolitiska teman:
-
Forsknings- och innovationssystemet utvecklas som helhet
-
Statens kommande FoU-finansiering satsar på samarbete mellan forskningsparter
-
Det utförs mer forskning och forskningen når i högre grad internationell nivå
-
Stärkande av forskningsinfrastrukturer och ökande av samanvändning
-
Säkerställande av öppen forskning och vetenskap
-
Internationellt samarbete utförs ansvarsfullt
Vi sörjer för att försörjningsberedskapen har den kompetens som behövs
