Kollektiv förvaltning av upphovsrätt

Kollektivförvaltningslagen gäller kollektiva förvaltningsorganisationers verksamhet. Lagen tillämpas på kollektiva förvaltningsorganisationer och oberoende förvaltningsorganisationer.

Med en kollektiv förvaltningsorganisation avses en organisation som medlemmarna i den äger eller har bestämmande inflytande i eller som inte drivs i vinstsyfte, och vars huvudsakliga syfte är att förvalta upphovsrätt eller närstående rättigheter för rättsinnehavarnas gemensamma räkning.

I Finland finns det för närvarande sju kollektiva förvaltningsorganisationer:

• Tonsättarnas upphovsrättsbyrå Teosto ry
• Upphovsrättsföreningen för utövande artister och ljudupptagningsproducenter GRAMEX ry
• Kopiosto ry
• Audiovisual Producers Finland - APFI ry
• Upphovsrättsföreningen för den visuella sektorns konstnärer Kuvasto ry
• Sanasto ry, samt
• Avate Audiovisuaalisen alan tekijät ry - Avate Aktörer inom audiovisuella branschen i Finland

Med en oberoende förvaltningsorganisation avses en vinstdrivande organisation vars syfte är att förvalta upphovsrätt eller närstående rättigheter, men som rättsinnehavarna inte äger eller har bestämmande inflytande i.

En kollektiv förvaltningsorganisation kan lägga ut en del av sina uppgifter. I detta fall tillämpas kollektivförvaltningslagen också på sådana sammanslutningar och stiftelser som en kollektiv förvaltningsorganisation eller en oberoende förvaltningsorganisation direkt, indirekt, helt eller delvis äger eller har bestämmande inflytande i, till den del sammanslutningen eller stiftelsen bedriver verksamhet enligt den nämnda lagen. Vid utläggning av en kollektiv förvaltningsorganisations uppgifter kvarstår ansvaret för den kollektiva förvaltningen hos den organisation som lagt ut uppgifterna.

En kollektiv förvaltningsorganisation ska göra en anmälan om kollektiv förvaltning av upphovsrätt till tillsynsmyndigheten.

Innan organisationen inleder sin verksamhet ska den göra denna anmälan till Patent- och registerstyrelsen, som fungerar som tillsynsmyndighet.

En organisation som redan bedriver kollektiv förvaltning av upphovsrätt när kollektivförvaltningslagen träder i kraft ska göra anmälan om sin verksamhet inom en månad efter att lagen trätt i kraft, dvs. senast den 1 februari 2017.

Anmälningsskyldigheten gäller såväl kollektiva förvaltningsorganisationer som oberoende förvaltningsorganisationer.

De uppgifter som ska ges tillsynsmyndigheten omfattar följande:

• den kollektiva förvaltningsorganisationens namn
• den kollektiva förvaltningsorganisationens kontaktuppgifter
• namnet på verkställande direktören eller någon annan person med ansvar för organisationens dagliga ledning
• en beskrivning av de typer av verk och andra skyddade objekt samt de rättigheter som den kollektiva förvaltningsorganisationen representerar
• information om huruvida organisationen har för avsikt att erbjuda eller bevilja gränsöverskridande licenser för näträttigheter till musikaliska verk.

På Patent- och registerstyrelsens webbplats finns anvisningar om hur anmälan ska göras.

Därutöver ska en kollektiv förvaltningsorganisation enligt 40 § i kollektivförvaltningslagen lämna tillsynsmyndigheten också närmare uppgifter om organisationens verksamhet.

Dessutom ska organisationen ge myndigheten en årlig insynsrapport.

Bestämmelser om den anmälan som ska göras om kollektiv förvaltning av upphovsrätt finns i 53 § i kollektivförvaltningslagen.

En kollektiv förvaltningsorganisation ska agera i bästa intresse för de rättsinnehavare vars rättigheter den representerar.

Organisationen får inte ålägga de rättsinnehavare som den företräder skyldigheter som inte behövs för bevakning av deras intressen eller för en effektiv förvaltning av deras rättigheter. Begränsningar är alltså tillåtna bara om de är nödvändiga för att den kollektiva förvaltningen ska vara välfungerande och effektiv. Begränsningarna ska kunna motiveras.

Organisationen får inte uppställa begränsningar som medför olägenheter för rättsinnehavarnas möjligheter att arbeta eller utöva sitt yrke. Exempelvis kan det inte anses vara förenligt med rättsinnehavarnas intressen att dessa skulle bli tvungna att förhandla med organisationen om användningen av sina egna verk i samband med utställningar.
 Bestämmelser om förbudet att ålägga rättsinnehavare onödiga skyldigheter finns i 6 § i kollektivförvaltningslagen.

En rättsinnehavare har rätt att själv bevilja licenser för icke-kommersiell användning av sina verk

Även om en rättsinnehavare har gett en kollektiv förvaltningsorganisation fullmakt att förvalta hans eller hennes rättigheter, har rättsinnehavaren rätt att också själv bevilja licenser för användningen av sina verk, förutsatt att det är fråga om icke-kommersiell användning.

Som icke-kommersiell användning betraktas användning som inte sker i förvärvssyfte. Användaren i sig är inte av betydelse vid bedömningen av om användningen sker i förvärvssyfte eller inte. Exempelvis kan ett företag nyttja verk också i annat än förvärvssyfte. Det anses i allmänhet vara fråga om icke-kommersiell användning även då rättsinnehavaren vill bevilja tillstånd att använda ett verk utan vederlag.

Bestämmelser om rättsinnehavarnas självständiga rätt att bevilja licenser finns i 7 § i kollektivförvaltningslagen.

En rättsinnehavare har rätt att återkalla en fullmakt som gäller kollektiv förvaltning

En rättsinnehavare har rätt att återkalla den fullmakt han eller hon har gett en kollektiv förvaltningsorganisation genom att anmäla detta till organisationen.

Den kollektiva förvaltningsorganisationen får fastställa en rimlig uppsägningstid för återkallelsen. Uppsägningstiden får vara högst sex månader lång. Alternativt kan organisationen bestämma att återkallelsen av fullmakten träder i kraft vid utgången av den räkenskapsperiod under vilken anmälan gjordes.

Organisationen får inte ställa som villkor för återkallelsen att förvaltningen av de rättigheter som återkallelsen gäller anförtros en annan kollektiv förvaltningsorganisation. Organisationen får inte heller uppställa andra oskäliga villkor för återkallelsen.

Bestämmelser om rättsinnehavarnas rätt att återkalla en fullmakt som gäller kollektiv förvaltning finns i 8 § i kollektivförvaltningslagen.

En rättsinnehavare har rätt att få information om de rättigheter som är anknutna till fullmakten och om villkoren för återkallelse av fullmakten

En kollektiv förvaltningsorganisation ska skriftligen informera rättsinnehavaren om villkoren för fullmakten innan rättsinnehavaren ger en fullmakt för förvaltning av sina rättigheter. Organisationen ska informera rättsinnehavaren åtminstone om följande:

• rättsinnehavarens rätt att välja vilka rättigheter han eller hon vill låta organisationen förvalta
• rättsinnehavarens rätt att trots fullmakten själv bevilja licenser för icke-kommersiell användning av sina verk
• rättsinnehavarens rätt att återkalla fullmakten
• eventuella villkor som organisationen uppställer för rättsinnehavarens valfrihet eller för återkallelse av fullmakten, samt om
• att återkallelse av fullmakten inte inverkar på rättsinnehavarens rätt att få upphovsrättsersättningar som tillhör honom eller henne.

Om fullmakten har getts innan kollektivförvaltningslagen trätt i kraft, ska organisationen ge rättsinnehavaren en utredning om dessa frågor senast den 31 mars 2017.

Bestämmelser om rättsinnehavarnas rätt att få information om de rättigheter som är anknutna till fullmakten och om villkoren för återkallelse av fullmakten finns i 9 § i kollektivförvaltningslagen.

Hur och på vilket språk kan man sköta sina ärenden hos en kollektiv förvaltningsorganisation?

En rättsinnehavare har rätt att sköta sina ärenden hos en kollektiv förvaltningsorganisation på elektronisk väg och antingen på finska eller på svenska, efter eget val. Det ska vara möjligt att stå i kontakt med organisationen åtminstone per telefon och e-post.

Bestämmelser om rättsinnehavarnas rättigheter vid skötseln av ärenden finns i 10 § i kollektivförvaltningslagen.

Hur snabbt ska upphovsrättsersättningarna fördelas till rättsinnehavarna?

Upphovsrättsersättningarna ska betalas ut inom nio månader från utgången av den räkenskapsperiod under vilken ersättningarna inkasserades. Ytterligare information om fördelningen av upphovsrättsersättningar finns i avsnittet ”Hur snabbt ska upphovsrättsersättningarna fördelas till rättsinnehavarna?”.

Organisationen ska ge rättsinnehavaren en specificerad redogörelse tillsammans med den årliga redovisningen.

Ytterligare information om den redogörelse som ska ges till rättsinnehavaren finns i avsnittet ”Vilken information ska rättsinnehavarna ges i samband med redovisningen?”.

En kollektiv förvaltningsorganisations skyldighet att hantera klagomål

En kollektiv förvaltningsorganisation är skyldig att svara på klagomål som framställs av en medlem, en rättsinnehavare som organisationen företräder eller en annan kollektiv förvaltningsorganisation.

Klagomålet kan gälla organisationens förfarande eller försummelse eller ett beslut av organisationen som inverkar på medlemmens, rättsinnehavarens eller den andra organisationens rättigheter eller förmåner enligt kollektivförvaltningslagen.

Organisationen ska besvara klagomålen skriftligen och inom en skälig tid. Ett avvisande svar ska motiveras. Organisationen ska på sin webbplats informera om möjligheten att framställa klagomål.

Bestämmelser om en kollektiv förvaltningsorganisations skyldighet att hantera klagomål finns i 64 § i kollektivförvaltningslagen.

Myndighetstillsyn

En rättsinnehavare får rikta en begäran om åtgärder i fråga om en kollektiv förvaltningsorganisations förfarande eller försummelse som strider mot kollektivförvaltningslagens bestämmelser till Patent- och registerstyrelsen, som är tillsynsmyndighet. Ytterligare information om saken finns i avsnittet ”Myndighetstillsyn”.

Vem kan bli medlem i en kollektiv förvaltningsorganisation?

En rättsinnehavare eller en sammanslutning som företräder rättsinnehavare ska godtas som medlem i en kollektiv förvaltningsorganisation, om rättsinnehavaren eller sammanslutningen uppfyller medlemskapsvillkoren. Om organisationen inte godtar en ansökan om medlemskap, ska den inom rimlig tid ge rättsinnehavaren ett motiverat skriftligt beslut om saken.

Medlemskapsvillkoren ska tas in i organisationens stadgar eller bolagsordning. Om medlemskapsvillkoren emellertid inte har angetts på ett uttömmande sätt i stadgarna eller bolagsordningen, kan organisationens stämma fastställa villkoren.

Medlemskapsvillkoren ska baseras på objektiva, transparenta och icke-diskriminerande kriterier. Villkoren ska offentliggöras på organisationens webbplats på finska och svenska.

Bestämmelser om rätten att bli medlem i en kollektiv förvaltningsorganisation finns i 11 § i kollektivförvaltningslagen.

Hur kan man delta i beslutsfattandet i en kollektiv förvaltningsorganisation?

En kollektiv förvaltningsorganisations stadgar eller bolagsordning ska innefatta bestämmelser om lämpliga och effektiva mekanismer för medlemmarnas deltagande i organisationens beslutsfattande. Medlemmar som tillhör olika kategorier av rättsinnehavare ska vara balanserat representerade vid beslutsfattandet.

Medlemmarna har rätt att delta i beslutsfattandet också med hjälp av en fjärranslutning eller ett ombud.

Bestämmelser om rätten att delta i beslutsfattandet i en kollektiv förvaltningsorganisation finns i 12 § i kollektivförvaltningslagen.

Vem får utöva rösträtt vid stämman?

Alla röstberättigade medlemmar i en kollektiv förvaltningsorganisation har rätt att delta i stämman och utöva sin rösträtt vid den.

I organisationens stadgar, bolagsordning eller medlemskapsvillkor får utövningen av rösträtt begränsas endast på basis av medlemskapets varaktighet eller beloppet av mottagna upphovsrättsersättningar. Grunderna ska fastställas och tillämpas objektivt och proportionerligt.

I stadgarna för en kollektiv förvaltningsorganisation som har formen av en förening eller ett andelslag får det bestämmas att medlemmarnas beslutanderätt utövas av fullmäktigmötet eller av fullmäktige, som medlemmarna väljer med högst fyra års mellanrum.

Bestämmelser om stämman finns i 13 § i kollektivförvaltningslagen.

Vilka ärenden ska avgöras av stämman?

Utöver det som föreskrivs i någon annan lag, t.ex. i föreningslagen, ska en kollektiv förvaltningsorganisations stämma fatta beslut om följande:

• villkoren för medlemskap i den kollektiva förvaltningsorganisationen, om det inte bestäms om villkoren i stadgarna eller bolagsordningen
• utnämning och avskedande av ledamöter i organisationens övervakningsorgan samt arvoden och andra förmåner till dem
• de allmänna principerna för fördelning av upphovsrättsersättningar till rättsinnehavare
• användningen av upphovsrättsersättningar som inte kan fördelas och de allmänna principerna för användningen av sådana medel
• organisationens investeringsprinciper
• upphovsrättsersättningarna och de allmänna principerna för avdrag från eventuella inkomster som härrör från investerade upphovsrättsersättningar
• principerna för riskhantering
• principerna för förvärv och försäljning av samt inteckningar i fast egendom
• fusioner, inrättande av dottersammanslutningar och godkännande av förvärv av andra sammanslutningar eller andelar eller rättigheter i andra sammanslutningar
• andra betydande organisatoriska förändringar som är av betydelse för den kollektiva förvaltningen av upphovsrätt
• exempelvis långvariga samarbetsavtal och arrangemang gällande utlokalisering av den kollektiva förvaltningens funktioner
• upptagande av lån, utlåning och godkännande av säkerheter för lån, samt om
• godkännande av den årliga insynsrapporten.

Stämman kan delegera beslutanderätt beträffande en del av frågorna till den kollektiva förvaltningsorganisationens övervakningsorgan.

Bestämmelser om de ärenden som ska avgöras av stämman finns i 14 § i kollektivförvaltningslagen.

En kollektiv förvaltningsorganisations skyldighet att hantera klagomål

En kollektiv förvaltningsorganisation är skyldig att inom en skälig tid svara på klagomål som framställs av dess medlemmar. Ytterligare information om saken finns i avsnittet ”En kollektiv förvaltningsorganisations skyldighet att hantera klagomål”.

Myndighetstillsyn

En medlem får rikta en begäran om åtgärder i fråga om en kollektiv förvaltningsorganisations förfarande eller försummelse som strider mot kollektivförvaltningslagens bestämmelser till Patent- och registerstyrelsen, som är tillsynsmyndighet. Ytterligare information om saken finns i avsnittet ”Myndighetstillsyn”.

 

Övervakningsorganet är det organ i en kollektiv förvaltningsorganisation som övervakar att rättsinnehavarnas och medlemmarnas intressen tillgodoses i organisationens verksamhet.

Övervakningsorganet ska årligen rapportera till stämman om sina iakttagelser och om utövandet av den beslutanderätt som delegerats av stämman.

I Finland har de kollektiva förvaltningsorganisationerna vanligtvis formen av föreningar, varvid organisationens styrelse är övervakningsorgan.

Medlemmar som hör till olika kategorier av rättsinnehavare ska vara rättvist och balanserat representerade i övervakningsorganet. Organisationens verkställande direktör och andra som är anställda hos organisationen kan inte utses till ledamöter i övervakningsorganet.

Bestämmelser om övervakningsorganet i en kollektiv förvaltningsorganisation som har formen av en sammanslutning finns i 15 § i kollektivförvaltningslagen.

Bestämmelser om övervakningsorganet i en kollektiv förvaltningsorganisation som har formen av en stiftelse finns i lagens 16 § i kollektivförvaltningslagen.

Ledning av affärsverksamheten

En kollektiv förvaltningsorganisation ska ha en verkställande direktör som leder organisationens dagliga förvaltning i enlighet med styrelsens riktlinjer och anvisningar.

Verkställande direktören ska ge övervakningsorganet de upplysningar som organet behöver för att sköta sitt uppdrag.

Bestämmelser om ledning av affärsverksamheten finns i 17 § i kollektivförvaltningslagen.

Åtgärder för undvikande av intressekonflikter mellan organisationen och dess medlemmar

En kollektiv förvaltningsorganisation ska vidta rimliga åtgärder för att identifiera och förebygga intressekonflikter och för att begränsa deras inverkan på de gemensamma intressena hos de rättsinnehavare som organisationen företräder.

Organisationen ska bedöma hur uppkomsten av intressekonflikter kan undvikas, hur intressekonflikter kan identifieras och vilka åtgärder som ska vidtas då en intressekonflikt föreligger.
Bestämmelser om undvikande av intressekonflikter finns i 18 § i kollektivförvaltningslagen.

Verkställande direktörens och övervakningsorganets ledamöters redogörelse för sina bindningar

För undvikande av intressekonflikter ska verkställande direktören och ledamöterna i övervakningsorganet enligt 18 § i kollektivförvaltningslagen årligen ge stämman en individuell redogörelse för sina bindningar. Redogörelsen ska innehålla uppgifter om potentiella konflikter mellan deras personliga intressen och den kollektiva förvaltningsorganisationens intressen samt mellan de skyldigheter som personen i fråga har gentemot organisationen och andra juridiska och fysiska personer.

Redogörelsen för bindningarna ska innehålla information åtminstone om följande:

• personens ägarandel eller förmögenhetsrättsliga ställning i den kollektiva förvaltningsorganisationen
• lön och arvoden som organisationen under den föregående räkenskapsperioden betalat till personen, inklusive frivilliga pensionsförsäkringar, naturaförmåner och förmåner av annat slag
• upphovsrättsersättningar som personen i egenskap av rättsinnehavare fått under den föregående räkenskapsperioden, samt om
• andra sådana rättigheter eller förmåner eller en sådan ställning i den kollektiva förvaltningsorganisationen, eller i en sammanslutning eller en stiftelse som organisationen äger eller har bestämmande inflytande i, som kan vara av betydelse för personens förutsättningar att sköta sitt uppdrag.

 

En kollektiv förvaltningsorganisation ska iaktta omsorg vid förvaltandet av upphovsrättsersättningar och hålla dem åtskilda från sina övriga tillgångar.

Organisationen har ålagts en allmän omsorgsplikt som ska iakttas vid inkasseringen och förvaltandet av upphovsrättsersättningar.

Organisationen ska i sina räkenskaper hålla upphovsrättsersättningarna och de inkomster som härrör från investerade upphovsrättsersättningar åtskilda från sina egna tillgångar och inkomster som härrör från organisationens egen verksamhet.

Inkomster som härrör från organisationens egen verksamhet inflyter i första hand i form av förvaltningsavgifter och av eventuell annan tjänsteverksamhet och evenemang som organisationen ordnar. Till de egna tillgångarna hör fast och lös egendom som den kollektiva förvaltningsorganisationen äger, t.ex. kontorsmöbler.

Organisationen får inte använda upphovsrättsersättningar eller inkomster som härrör från investerade upphovsrättsersättningar för andra ändamål än fördelning till rättsinnehavarna, om inte stämman eller, om organisationen har formen av en stiftelse, förvaltningsrådet har beslutat något annat.

Upphovsrättsersättningarna ska betalas ut till rättsinnehavarna så snart som möjligt och senast inom nio månader från utgången av den räkenskapsperiod under vilken ersättningarna inkasserades. Upphovsrättsersättningar som inte kan fördelas inom den föreskrivna tiden på grund av att de berörda rättsinnehavarna inte har kunnat identifieras eller nås ska hållas åtskilda från övriga tillgångar i organisationens räkenskaper. Därigenom säkerställer man att det är praktiskt möjligt för en rättsinnehavare som uppenbarar sig inom tre år från det år då ersättningen inkasserades att få ersättningen utbetald till sig.

Bestämmelser om omsorg vid inkasseringen och förvaltandet av upphovsrättsersättningar finns i 19 § i kollektivförvaltningslagen, och bestämmelser om åtskiljandet av upphovsrättsersättningar och andra tillgångar finns i lagens 20 §.

Investering av upphovsrättsersättningar

En kollektiv förvaltningsorganisation ska följa de beslut som stämman eller, om organisationen har formen av stiftelse, förvaltningsrådet har fattat om de allmänna principerna för investeringsverksamheten.

Vid en potentiell intressekonflikt ska organisationen säkerställa att investeringens enda syfte är att tillgodose intressena hos de rättsinnehavare med avseende på vilka upphovsrättsersättningarna har inkasserats.

Organisationen ska investera tillgångarna så att skyddet för investeringarna samt investeringarnas säkerhet, likviditet och avkastning tryggas. Tillgångarna ska också diversifieras tillräckligt för att undvika alltför stor betoning på någon viss tillgång samt ackumulering av riskerna.

Bestämmelser om investering av upphovsrättsersättningar finns i 21 § i kollektivförvaltningslagen.

Vilka avdrag får en kollektiv förvaltningsorganisation göra från upphovsrättsersättningarna?

De avgifter som en kollektiv förvaltningsorganisation tar ut för sina tjänster och de andra avdrag som görs från upphovsrättsersättningarna ska vara rimliga i förhållande till tjänsternas beskaffenhet och omfattning. Avgifterna och avdragen får inte överskrida de motiverade och dokumenterade kostnader som organisationen orsakas av förvaltningen av upphovsrätt och närstående rättigheter. Exempelvis skulle det betraktas som orimligt ifall organisationens kostnader för förvaltningen av upphovsrätt skulle vara lika stora som eller rentav större än de upphovsrättsersättningar som inkasseras för användningen av verk.

Organisationen ska på sin webbplats ge de rättsinnehavare som den företräder information om den gällande förvaltningsavgiften och om andra avdrag från upphovsrättsersättningarna.

Bestämmelser om förvaltningsavgifter och avdrag finns i 22 § i kollektivförvaltningslagen.

Rättsinnehavarna ska ha jämlik tillgång till sådana tjänster och förmåner som erbjuds för gemensamma ändamål.

Upphovsrättsersättningar och inkomster som härrör från investerade upphovsrättsersättningar får genom organisationens beslut användas för ändamål som är gemensamma för rättsinnehavarna, såsom stipendier och utbildning. Dessa förmåner ska vara tillgängliga för samtliga rättsinnehavare på lika villkor.

Bestämmelser om jämlik tillgång till tjänster och förmåner som erbjuds med avseende på rättsinnehavares gemensamma ändamål finns i 23 § i kollektivförvaltningslagen.

Hur snabbt ska upphovsrättsersättningarna fördelas till rättsinnehavarna?

Upphovsrättsersättningarna ska fördelas till rättsinnehavarna så snabbt och korrekt som möjligt i enlighet med de allmänna fördelningsprinciper som den kollektiva förvaltningsorganisationen har fastställt.

Upphovsrättsersättningarna ska betalas ut inom nio månader från utgången av den räkenskapsperiod under vilken ersättningarna inkasserades. Betalningen får ske senare än detta bara av godtagbara objektiva skäl, t.ex. till följd av bristfällig eller felaktig rapportering om användningen av upphovsrätt från en användares sida.

Bestämmelser om skyldigheten att fördela upphovsrättsersättningar vid rätt tid finns i 24 § i kollektivförvaltningslagen.

Vilken information ska rättsinnehavarna ges i samband med redovisningen?

En kollektiv förvaltningsorganisation ska minst en gång om året ge de rättsinnehavare vilka den har tillskrivit eller betalat upphovsrättsersättningar för räkenskapsperioden i fråga en redovisning.

Med tillskrivning avses att ersättningen kopplas ihop med en viss rättsinnehavare. Tillskrivningen sker innan penningbeloppet betalas. I organisationens fördelningsregler bestäms ofta en undre gräns för det belopp som fördelas, eftersom det på grund av kostnaderna för utbetalningen inte är kostnadseffektivt att fördela små belopp.

Rättsinnehavarna ska årligen ges information åtminstone om följande:

• de kontaktuppgifter som rättsinnehavaren har gett den kollektiva förvaltningsorganisationen fullmakt att använda för att identifiera och nå rättsinnehavaren
• de upphovsrättsersättningar som har tillskrivits rättsinnehavaren
• de ersättningsbelopp som har betalats ut till rättsinnehavaren per kategori av förvaltade rättigheter och typ av användning
• det användningsområde och den användningsperiod som ersättningen hänför sig till, om sådana uppgifter finns tillgängliga
• de förvaltningsavgifter som dragits av från upphovsrättsersättningarna
• övriga avdrag, samt om
• alla upphovsrättsersättningar som hänför sig till någon tidigare räkenskapsperiod och som ännu inte har betalats ut till rättsinnehavaren.

Denna informationsskyldighet gäller också sådana medlemssammanslutningar i en kollektiv förvaltningsorganisation som förmedlar upphovsrättsersättningar vidare till rättsinnehavarna.

Bestämmelser om den information som ska ingå i redovisningen till rättsinnehavarna finns i 25 § i kollektivförvaltningslagen.

Vilka åtgärder ska en kollektiv förvaltningsorganisation vidta för att identifiera och nå rättsinnehavare?

En kollektiv förvaltningsorganisation ska vidta tillräckliga åtgärder för att identifiera och nå rättsinnehavarna i de fall där rapporteringen av användningen av verk och andra skyddade objekt möjliggör detta.

Vid bedömningen av identifieringsåtgärdernas tillräcklighet ska hänsyn tas till upphovsrättsersättningens storlek, tillgången till sådan information som gör det möjligt att identifiera rättsinnehavarna samt till de kostnader som orsakas av identifieringen.

För att öka transparensen ska organisationen på sin offentliga webbplats ge information om det förfarande som den iakttar för att identifiera och nå rättsinnehavarna. Informationen ska offentliggöras på både finska och svenska.

I vissa situationer är det dock inte möjligt att förutsätta att användarna ska ge en detaljerad rapport om användningen av olika verk. Detta är vanligtvis fallet t.ex. när det gäller bakgrundsmusik som spelas i offentliga lokaler och användning av verk i undervisningssyfte. I dessa fall fördelas ersättningen på något annat sätt, t.ex. på grundval av urvalsundersökningar.

Om en användare har gett organisationen en noggrann utredning om användningen av olika verk, men organisationen inte har nått alla rättsinnehavare, ska organisationen på sin webbplats offentliggöra sina till buds stående uppgifter om de verk vars upphovsman ännu inte har nåtts. Informationen ska göras tillgänglig för organisationens medlemmar och rättsinnehavare samt andra kollektiva förvaltningsorganisationer inom ett år från utgången av den räkenskapsperiod under vilken upphovsrättsersättningarna inkasserades.

Den information som ska offentliggöras omfattar följande:

• verkets eller det skyddade objektets titel
• rättsinnehavarens namn
• förläggarens eller producentens namn, samt
• all annan relevant information som kan vara till nytta vid identifieringen av rättsinnehavaren.

Om rättsinnehavaren inte heller på detta sätt kan nås, ska organisationen på sin offentliga webbplats offentliggöra den ovan angivna informationen inom två år från utgången av den räkenskapsperiod under vilken upphovsrättsersättningen inkasserades.

Bestämmelser om skyldigheten att vidta tillräckliga åtgärder för att identifiera en rättsinnehavare finns i 26 § i kollektivförvaltningslagen.

Vad händer med upphovsrättsersättningarna för verk vars upphovsman inte kan nås?

Om rättsinnehavaren inte har identifierats eller nåtts inom tre år från utgången av den räkenskapsperiod under vilken upphovsrättsersättningarna inkasserades, anses ersättningarna vara upphovsrättsersättningar som inte kan fördelas. Detta förutsätter dock att den kollektiva förvaltningsorganisationen har vidtagit tillräckliga åtgärder för att identifiera rättsinnehavaren.

I dylika fall kan stämman eller, om organisationen har formen av en stiftelse, förvaltningsrådet besluta hur de upphovsrättsersättningar som inte kan fördelas ska användas.

Om rättsinnehavaren uppenbarar sig under den nämnda treårsperioden, ska organisationen betala ut ersättningen till rättsinnehavaren.
Bestämmelser om användningen av upphovsrättsersättningar som inte kan fördelas finns i 27 § i kollektivförvaltningslagen.

En kollektiv förvaltningsorganisation kan ingå ett representationsavtal med en annan kollektiv förvaltningsorganisation, dvs. befullmäktiga denna att licensiera rättsinnehavares rättigheter för sin räkning.

Den organisation som beviljar licenser för en annan organisations räkning får inte tillämpa avvikande villkor i förhållande till sådana rättsinnehavare vars rättigheter den förvaltar med stöd av representationsavtalet, och inte heller på något annat sätt diskriminera dessa rättsinnehavare. Förbudet att diskriminera rättsinnehavare som företräds med stöd av ett representationsavtal berör t.ex. tillämpliga tariffer, förvaltningsavgifter, villkoren för inkassering av upphovsrättsersättningar och fördelningen av de belopp som tillkommer rättsinnehavarna.

Bestämmelser om förbudet att diskriminera rättsinnehavare som företräds genom representationsavtal finns i 28 § i kollektivförvaltningslagen.

Vilka avdrag får en kollektiv förvaltningsorganisation som beviljar licenser för en annan organisations räkning göra från upphovsrättsersättningarna?

En licensbeviljande kollektiv förvaltningsorganisation får inte göra andra avdrag från upphovsrättsersättningarna än avdrag för förvaltningsavgiften, om den inte uttryckligen har avtalat om andra avdrag med den andra parten, dvs. med den befullmäktigande organisationen.

Bestämmelser om rätten för en licensbeviljande kollektiv förvaltningsorganisation att göra avdrag från upphovsrättsersättningarna finns i 29 § i kollektivförvaltningslagen.

Hur snabbt ska en kollektiv förvaltningsorganisation som beviljar licenser för en annan organisations räkning fördela upphovsrättsersättningarna?

En licensbeviljande kollektiv förvaltningsorganisation ska regelbundet och korrekt fördela de upphovsrättsersättningar som via den ska betalas till de organisationer som den företräder.

Upphovsrättsersättningarna ska betalas ut inom nio månader från utgången av den räkenskapsperiod under vilken de inkasserades.

Utbetalningen får ske senare än detta bara av objektiva skäl, såsom dröjsmål vid användarnas rapportering av användningen av verk eller svårigheter att identifiera rättigheter eller rättsinnehavare eller att matcha information om verk och andra skyddade objekt med deras rättsinnehavare.

Bestämmelser om fördelningen av upphovsrättsersättningar med stöd av representationsavtal finns i 30 § i kollektivförvaltningslagen.

Information som ska ges till befullmäktigande kollektiva förvaltningsorganisationer

En kollektiv förvaltningsorganisation som förvaltar rättigheter för en annan organisations räkning ska ge en årlig utredning till den befullmäktigande organisationen. Utredningen ska ges i elektronisk form. Den kan sändas t.ex. via e-post eller via ett informationssystem.

Utredningen ska innehålla uppgifter åtminstone om följande:

• en specificerad redogörelse för de upphovsrättsersättningar som ska redovisas till den befullmäktigande kollektiva förvaltningsorganisationen eller till rättsinnehavare som denna företräder
• utestående upphovsrättsersättningar som hänför sig till någon räkenskapsperiod
• avdrag som gjorts för förvaltningsavgifter
• övriga avdrag
• licenser som beviljats eller vägrats i fråga om verk och andra skyddade objekt som omfattas av representationsavtalet, samt om
• beslut som fattats vid stämman, till den del de är av väsentlig betydelse för förvaltningen av rättigheter med stöd av representationsavtal.

Bestämmelser om information som ska ges till befullmäktigande kollektiva förvaltningsorganisationer finns i 31 § i kollektivförvaltningslagen.

Hur snabbt ska en befullmäktigande kollektiv förvaltningsorganisation fördela upphovsrättsersättningarna till rättsinnehavarna?

Då en befullmäktigande kollektiv förvaltningsorganisation erhållit upphovsrättsersättningar från en annan organisation, ska den fördela ersättningarna till de rättsinnehavare som den företräder inom sex månader efter att ersättningarna tagits emot, om inte detta av objektiva skäl är omöjligt.

Sådana objektiva skäl som kan hindra att utbetalningen sker vid rätt tid kan utgöras t.ex. av dröjsmål vid användarnas rapportering av användningen av verk eller svårigheter att identifiera rättigheter eller rättsinnehavare eller att matcha information om verk och andra skyddade objekt med deras rättsinnehavare.

Tidsfristen på sex månader räknas från dagen då den organisation som ska vidareförmedla ersättningen har tagit emot den. I det fall att den organisation som ska vidareförmedla ersättningen inte betalar den direkt till rättsinnehavaren utan via en medlemssammanslutning, tillämpas en särskild sex månaders tidsfrist också för medlemssammanslutningens del.

Bestämmelser om skyldigheten att fördela vidareförmedlade upphovsrättsersättningar vid rätt tid finns i 32 § i kollektivförvaltningslagen.

En kollektiv förvaltningsorganisations skyldighet att hantera klagomål

En kollektiv förvaltningsorganisation är skyldig att inom en skälig tid svara på klagomål som framställs av de organisationer som den företräder. Ytterligare information om saken finns i avsnittet ”En kollektiv förvaltningsorganisations skyldighet att hantera klagomål”.

Myndighetstillsyn

En kollektiv förvaltningsorganisation får rikta en begäran om åtgärder i fråga om en annan kollektiv förvaltningsorganisations förfarande eller försummelse som strider mot kollektivförvaltningslagens bestämmelser till Patent- och registerstyrelsen, som är tillsynsmyndighet. Ytterligare information om saken finns i avsnittet ”Myndighetstillsyn”.

En kollektiv förvaltningsorganisations grundläggande uppgift är att licensiera rättigheter i enlighet med rättsinnehavarnas vilja.

Organisationen ska utan onödigt dröjsmål besvara användarnas förfrågningar och upplysa dem om vilken information organisationen behöver för att kunna erbjuda en licens.

Vilken information som behövs varierar från fall till fall. Exempelvis grundar sig de tariffer som hänför sig till rätten att framföra ett verk ofta på antalet kundplatser eller affärslokalens storlek i kvadratmeter. Organisationen kan i detta fall bevilja licensen först efter att användaren gett uppgifter om antalet kvadratmeter eller kundplatser.

Efter att ha fått all relevant information av användaren ska organisationen utan onödigt dröjsmål antingen erbjuda en licens eller ge användaren ett skriftligt svar där det motiveras varför ingen licens erbjuds.

Bestämmelser om skyldigheten att erbjuda en licens finns i 33 § i kollektivförvaltningslagen.

Skyldigheten att förhandla om licensiering i ärligt uppsåt

De kollektiva förvaltningsorganisationerna och användarna ska förse varandra med all information som behövs för licensiering och även i övrigt förhandla om licensieringen av rättigheter i ärligt uppsåt.

Licensförhandlingar förs bl.a. om ersättningsnivån, prissättningsgrunderna och andra villkor för licensieringen, t.ex. om rapporteringen av användningen av verk.

Till skyldigheten att förhandla om licensiering i ärligt uppsåt hör att parterna ska ge varandra sanningsenlig information om de omständigheter som anknyter till behovet att förvärva tillstånd att använda ett verk eller något annat skyddat objekt och som påverkar licensprissättningen. Till denna information hör t.ex. användarens uppgifter om antalet användare av en tjänst eller om användningens omfattning samt om inkomsterna av tjänsten och de grunder enligt vilka inkomsterna bestäms.

Organisationen ska också sanningsenligt upplysa användarna om när användningen av ett verk eller något annat skyddat objekt enligt lag inte kräver licens. Till skyldigheten att förhandla om licensiering i ärligt uppsåt hör också att man genuint ska sträva efter att nå en uppgörelse i godo, t.ex. genom ett förlikningsförfarande.

Bestämmelser om skyldigheten att förhandla om licensiering i ärligt uppsåt finns i 34 § i kollektivförvaltningslagen.

Licensieringsvillkoren och upphovsrättsersättningens belopp

En kollektiv förvaltningsorganisation ska tillämpa objektiva och icke-diskriminerande licensieringsvillkor. Upphovsrättsersättningens belopp ska fastställas till en skälig nivå, och användarna ska informeras om grunderna för fastställandet av tarifferna.

Rättsinnehavarna ska få en skälig ersättning för användningen av deras rättigheter, och tarifferna för ensamrätter ska vara rimliga också med tanke på användarna. Den ersättning rättsinnehavarna får ska stå i rätt proportion till den ekonomiska nytta som användarna får genom användningen.

Vid bedömningen av vilken upphovsrättsersättning som är rimlig ska följande beaktas:

• det ekonomiska handelsvärdet för användningen av rättigheterna med beaktande av användningens art och omfattning
• det ekonomiska värdet på de tjänster som den kollektiva förvaltningsorganisationen tillhandahåller, samt
• övriga omständigheter som inverkar på ersättningens rimlighet.

Experimentell licensiering utgör emellertid ett undantag från kollektiva förvaltningsorganisationers skyldighet att basera licensieringsvillkoren på objektiva och icke-diskriminerande kriterier. Om en ny typ av tjänst har varit tillgänglig för allmänheten i mindre än tre år, är organisationen inte skyldig att efter denna provperiod fortsätta licensieringen av tjänsten på samma villkor, eller att på en annan tjänst av samma typ tillämpa samma villkor som tillämpades vid den experimentella licensieringen.

Detta främjar uppkomsten av nya innovativa tjänster, eftersom organisationerna inte är skyldiga att följa en likartad licensieringspraxis som förut då det är fråga om nya tjänster.

Bestämmelser om de krav som gäller licensieringsvillkoren finns i 35 § i kollektivförvaltningslagen och bestämmelser om experimentell licensiering finns i lagens 36 §.

Hur och på vilket språk kan man sköta sina ärenden hos en kollektiv förvaltningsorganisation?

Användarna har rätt att sköta sina ärenden hos en kollektiv förvaltningsorganisation och att få antingen licensieringsvillkoren eller ett skriftligt svar av organisationen där det motiveras varför ingen licens erbjuds, samt information om den repertoar organisationen representerar antingen på finska eller på svenska.

Användarna ska kunna kommunicera med organisationen på elektronisk väg, åtminstone per telefon och e-post. Om organisationen har ett elektroniskt system för rapportering av användningen av verk eller andra skyddade objekt ska användarna ges möjlighet att anlita detta system.

Bestämmelser om användarnas rättigheter vid skötseln av ärenden finns i 37 § i kollektivförvaltningslagen.

Vilken information ska användarna ge en kollektiv förvaltningsorganisation om användningen av verk?

Den som använder verk som är skyddade av upphovsrätt är skyldig att ge den kollektiva förvaltningsorganisationen information om användningen av de rättigheter som organisationen representerar. Exempelvis ska radiobolag ge information om vilka musikstycken som spelats.

Organisationen behöver informationen för inkassering av upphovsrättsersättningar och för fördelning av ersättningar till rättsinnehavare.

Användaren och den kollektiva förvaltningsorganisationen ska sinsemellan komma överens om vilken information som ges och om hur detta sker. Informationen behöver inte alltid ges i form av en detaljerad redogörelse. Det räcker att användaren förser organisationen med den information som användaren förfogar över, i enlighet med vad som avtalats med organisationen.

Den kollektiva förvaltningsorganisationen och användaren ska i så stor utsträckning som möjligt ta hänsyn till frivilliga branschnormer när de avtalar om hur informationen ska ges. Delegationen för utveckling av kollektiv förvaltning, som tillsatts av statsrådet, kan ge rekommendationer om de tillämpliga branschnormerna.

Bestämmelser om rapportering av användningen finns i 38 § i kollektivförvaltningslagen.

Tvistlösning

En tvist mellan en kollektiv förvaltningsorganisation och en användare, som berör grunderna för licensiering och särskilt tillämpningen av 35 § i kollektivförvaltningslagen, kan avgöras som ett tvistemål vid marknadsdomstolen.
Om en kollektiv förvaltningsorganisation tillämpar ett avtalsvillkor som generellt är oskäligt gentemot användarna, kan saken föras till marknadsdomstolen också som ett förbudsärende.

Ytterligare information om lösning av tvister finns i avsnittet ”Tvistlösning”.

Myndighetstillsyn

En användare får rikta en begäran om åtgärder i fråga om en kollektiv förvaltningsorganisations förfarande eller försummelse som strider mot kollektivförvaltningslagens bestämmelser till Patent- och registerstyrelsen, som är tillsynsmyndighet.

Ytterligare information om saken finns i avsnittet ”Myndighetstillsyn”.

En kollektiv förvaltningsorganisation är skyldig att på begäran ge till buds stående information om den repertoar som den representerar. Informationen ska ges utan onödigt dröjsmål.

Informationen kan begäras av rättsinnehavare och användare samt av sådana befullmäktigande kollektiva förvaltningsorganisationer som är parter i ett representationsavtal.

En kollektiv förvaltningsorganisation ska ge information om följande:

• de verk eller andra skyddade objekt som organisationen representerar antingen direkt eller genom ett representationsavtal eller, om det inte är möjligt att specificera verken eller de andra skyddade objekten, de typer av verk och andra skyddade objekt som den representerar
• de rättigheter som organisationen representerar, samt om
• de territorier som organisationens rätt att bevilja licenser omfattar.

Organisationen är skyldig att betjäna rättsinnehavarna och användarna på finska eller svenska, beroende på vilket av dessa språk dessa valt för att sköta sina ärenden.

Om en kollektiv förvaltningsorganisation inte själv kan bevilja licens på grund av avsaknad av fullmakt, ska den ge användaren namnet på och kontaktuppgifterna till rättsinnehavaren, till den del den har kännedom om dem, förutsatt att rättsinnehavaren inte har förbjudit detta. Organisationen ska informera användaren om saken också ifall det på grund av att skyddstiden för ett verk eller ett annat skyddat objekt har löpt ut eller av någon annan orsak inte behövs någon licens.

Bestämmelser om kollektiva förvaltningsorganisationers skyldighet att ge information om repertoaren finns i 39 § i kollektivförvaltningslagen.

Vilken information ska en kollektiv förvaltningsorganisation offentliggöra på sin webbplats?

En kollektiv förvaltningsorganisation ska på sin webbplats på finska och svenska offentliggöra och uppdatera information åtminstone om följande:

1. organisationens stadgar eller bolagsordning
2. medlemskapsvillkoren
3. villkoren för återkallelse av en fullmakt att förvalta rättigheter
4. namnen på ledamöterna i övervakningsorganet
5. namnet på verkställande direktören
6. standardvillkoren för licenser och tillämpliga tariffer, inklusive eventuella rabatter
7. de allmänna principerna för fördelningen av upphovsrättsersättningar till rättsinnehavare
8. de allmänna principerna för förvaltningsavgifterna
9. de allmänna principerna för avdrag, annat än för förvaltningsavgifter, från upphovsrättsersättningar och från inkomster som härrör från investerade upphovsrättsersättningar
10. en förteckning över representationsavtalen och över de kollektiva förvaltningsorganisationer med vilka representationsavtal har ingåtts
11. de allmänna principerna för användningen av upphovsrättsersättningar som inte kan fördelas, samt om
12. det förfarande för klagomålshantering som organisationen tillhandahåller rättsinnehavare och användare, förfarandet för alternativ tvistlösning och det domstolsförfarande som ska tillämpas vid tvister.

Organisationen ska utan dröjsmål efter att denna information har offentliggjorts lämna informationen och uppgifter om ändringar i den också till tillsynsmyndigheten.

Bestämmelser om kollektiva förvaltningsorganisationers skyldighet att offentliggöra information på sin webbplats finns i 40 § i kollektivförvaltningslagen.

En kollektiv förvaltningsorganisations insynsrapport

En kollektiv förvaltningsorganisation ska årligen offentliggöra en insynsrapport som ger en sanningsenlig bild av organisationens verksamhet och ekonomiska nyckeltal. Rapporten gör det t.ex. lättare för rättsinnehavare att välja den organisation som fungerar effektivast.

Rapporten ska innehålla de uppgifter som nämns i bilagan till Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/26/EU. Dessutom ska organisationen utarbeta en särskild rapport om de sociala, kulturella och utbildningsrelaterade tjänster som organisationen tillhandahåller. Organisationens bokslut och verksamhetsberättelse kan betraktas som insynsrapport, om de innehåller erforderliga uppgifter. 

Insynsrapporten och de ekonomiska uppgifter som ingår i den granskas i enlighet med revisionslagens bestämmelser, och revisionsberättelsen ska, jämte eventuella reservationer, återges i sin helhet i rapporten.

Insynsrapporten ska offentliggöras på den kollektiva förvaltningsorganisationens webbplats inom åtta månader från utgången av organisationens räkenskapsperiod och där hållas tillgänglig för allmänheten i minst fem år efter det år då den offentliggjordes. Rapporten ska inom den nämnda åtta månaders tidsfristen ges också till tillsynsmyndigheten.

Bestämmelser om den årliga insynsrapporten finns i 41 § i kollektivförvaltningslagen.

Kollektivförvaltningslagen svarar mot de behov som föranleds av den ökande efterfrågan på digitalt material och därmed anknutna innovativa tjänster. För att en tjänsteleverantör ska kunna tillhandahålla nättjänster rörande musikaliska verk, med hjälp av vilka konsumenter t.ex. kan ladda ner musik, lyssna på musik via en strömningstjänst eller se på videoinspelningar där musiken är en viktig delfaktor, ska tjänsteleverantören först förvärva rätt att använda verken i fråga.

Förut har den kollektiva förvaltningens komplexitet i många fall försvårat tillhandahållandet av tjänster, då nättjänstleverantörerna blivit tvungna att skaffa användningstillstånd, dvs. licenser, från flera olika kollektiva förvaltningsorganisationer.

Kollektivförvaltningslagen gör det emellertid möjligt för en kollektiv förvaltningsorganisation att bevilja leverantörer av nätmusiktjänster licenser som omfattar flera länder.

Lagen skapar incitament till att förvaltningen av näträttigheter som anknyter till internationella nätmusiktjänster koncentreras till online-förvaltningscentraler, som andra kollektiva förvaltningsorganisationer kan befullmäktiga att licensiera verk som hör till deras egen repertoar.

I kollektivförvaltningslagen finns specialbestämmelser om denna typ av kollektiva förvaltningsorganisationer, som beviljar gränsöverskridande licenser för näträttigheter till musikaliska verk. De nämnda bestämmelserna gäller endast sådana kollektiva förvaltningsorganisationer som förvaltar rättigheter som tillkommer upphovsmän till musikaliska verk. Bestämmelserna gäller alltså inte organisationer som förvaltar producenters eller artisters rättigheter.

Bestämmelserna gäller organisationernas verksamhet bara till den del de förvaltar rättigheter till musikaliska verk som används i samband med gränsöverskridande nättjänster.

Organisationen ska ha tekniska färdigheter att hantera gränsöverskridande licenser

En kollektiv förvaltningsorganisation som beviljar gränsöverskridande licenser för näträttigheter till musikaliska verk ska ha tillräckliga tekniska förutsättningar för detta.

Organisationen ska ha ett system för effektiv, korrekt och transparent elektronisk hantering av de uppgifter som behövs vid förvaltningen av licenserna.

Organisationen ska på elektronisk väg kunna specificera sin repertoar och följa upp hur den används. Organisationen ska också klara av att på elektronisk väg sköta fakturering, inkassering av upphovsrättsersättningar och betalning av de belopp som tillkommer rättsinnehavarna.

Dessutom krävs det att organisationen på elektronisk väg ska kunna tillställa rättsinnehavarna, användarna och andra kollektiva förvaltningsorganisationer uppgifter om sin repertoar.

Organisationen ska använda sådana unika identifikatorer för specificering av rättsinnehavare och musikaliska verk som baserar sig på frivilliga branschnormer och förfaranden som har tagits fram på internationell nivå eller EU-nivå.

Exempel på sådana identifikatorer är International Standard Work Code (ISWC) som har utvecklats för identifiering av musikaliska verk, CAE som används internationellt för identifiering av kompositörer och sångtextförfattare, samt Interested Party Identification, dvs. IPI-numret, som är mer omfattande och administreras av CISAC.

Därutöver ska organisationen ha färdigheter att konstatera och korrigera fel i uppgifter som innehas av andra kollektiva förvaltningsorganisationer som beviljar gränsöverskridande licenser för näträttigheter till musikaliska verk.

Undervisnings- och kulturministeriet kan genom förordning utfärda närmare bestämmelser om dessa krav. Dessutom kan delegationen för utveckling av kollektiv förvaltning ge rekommendationer om kraven.

Bestämmelser om förutsättningarna att hantera gränsöverskridande licenser finns i 43 § i kollektivförvaltningslagen.

Korrekta uppgifter om repertoaren

En kollektiv förvaltningsorganisation ska se till att uppgifterna om dess repertoar är korrekta. Om det uppdagas fel i uppgifterna om repertoaren, ska felen korrigeras utan ogrundat dröjsmål.

Fel kan förekomma t.ex. i uppgifter som berör identifieringen av musikaliska verk, de rättigheter som organisationen förvaltar, rättsinnehavarna eller identifikatorerna för musikaliska verk.

Ett fel ska korrigeras om en rättsinnehavare eller en annan kollektiv förvaltningsorganisation eller nättjänstleverantör begär det. Felet ska kunna korrigeras t.ex. i en sådan situation där två kollektiva förvaltningsorganisationer samtidigt hävdar att de representerar ett visst musikaliskt verk, en viss rättsinnehavare eller ett visst territorium.

Bestämmelser om korrektheten hos uppgifter om repertoaren finns i 44 § i kollektivförvaltningslagen.

En rättsinnehavares och en kollektiv förvaltningsorganisations rätt att lämna information om verk i elektronisk form

En kollektiv förvaltningsorganisation som beviljar gränsöverskridande licenser för nätmusiktjänster ska ge rättsinnehavare och andra kollektiva förvaltningsorganisationer möjlighet att lämna information om musikaliska verk, rättigheter som förvaltas, rättsinnehavare samt territorium i elektronisk form.

Organisationen kan fullgöra denna skyldighet t.ex. genom att ge tillträde till sina databaser som innehåller uppgifter om verken. Vid fullgörandet av skyldigheten ska hänsyn dessutom tas till sådana frivilliga branschnormer och branschförfaranden rörande utväxling av uppgifter som har tagits fram på internationell nivå eller EU-nivå, såsom de förhållningsregler som publicerats av CISAC, som en paraplyorganisation för kollektiva förvaltningsorganisationer för musikaliska verk.

Bestämmelser om korrektheten hos uppgifter om repertoaren finns i 44 § i kollektivförvaltningslagen.

Korrekt och rättidig uppföljning av användningen

En kollektiv förvaltningsorganisation ska följa upp hur musikaliska verk används av de nättjänstleverantörer som organisationen har beviljat gränsöverskridande licenser.

Den kollektiva förvaltningsorganisationen och nättjänstleverantören ska sinsemellan avtala om hur leverantören ska lämna uppgifter om användningen av musikaliska verk till organisationen.

Nättjänstleverantören är skyldig att lämna en korrekt redogörelse för den faktiska användningen av musikaliska verk. Den kollektiva förvaltningsorganisationen ska å sin sida erbjuda leverantören en möjlighet att ge redogörelsen på elektronisk väg.

Organisationen får vägra godta nättjänstleverantörens redogörelse i det format som leverantören har valt, om organisationen har gett leverantören möjlighet att lämna redogörelsen med användning av åtminstone en metod där man iakttar sådana branschnormer för elektronisk utväxling av uppgifter som används internationellt eller är i allmänt bruk inom EU.

Nättjänstleverantören har således rätt att välja med vilken teknisk metod de överenskomna uppgifterna lämnas, om inte organisationen kan erbjuda en rapporteringsmetod med vars hjälp leverantören lätt kan överföra informationen till organisationen.

Bestämmelser om korrekt och rättidig uppföljning av användningen finns i 45 § i kollektivförvaltningslagen.

Snabb elektronisk fakturering

En kollektiv förvaltningsorganisation ska fakturera nättjänstleverantörer på elektronisk väg med hjälp av åtminstone ett faktureringsformat där man iakttar sådana branschnormer som används internationellt eller är i allmänt bruk inom EU.

Fakturan ska vara specificerad och grunda sig på den faktiska användningen av musikaliska verk, om detta är möjligt på grundval av den information som leverantören har lämnat och det format som använts vid lämnandet av informationen.

Nättjänstleverantören får inte vägra att godta en faktura på grund av formatet, om fakturan är förenlig med sådana branschnormer som används internationellt eller är i allmänt bruk inom EU.

Med sådana normer som nämns i bestämmelsen avses t.ex. de standarder för nätfakturering som Europeiska standardiseringskommittén CEN publicerat.

Organisationen ska fakturera nättjänstleverantören korrekt och utan dröjsmål efter att leverantören har lämnat en redogörelse för den faktiska användningen av musikaliska verk.

Bestämmelser om elektronisk fakturering finns i 46 § i kollektivförvaltningslagen, och bestämmelser om korrekt och rättidig fakturering finns i lagens 47 §.

Förfaranden genom vilka fakturans korrekthet kan ifrågasättas

Kollektivförvaltningslagen förpliktar kollektiva förvaltningsorganisationer att ta i bruk ett lämpligt förfarande med hjälp av vilket en nättjänstleverantör kan ifrågasätta en fakturas korrekthet, om leverantören antingen från samma organisation eller från flera kollektiva förvaltningsorganisationer har fått flera fakturor för samma rättigheter till ett och samma musikaliska verk.

I en situation där flera online-förvaltningscentraler tillhandahåller en repertoar som omfattar samma musikaliska verk, kan det hända att flera kollektiva förvaltningsorganisationer fakturerar användaren för användningen av ett visst verk. Ett förfarande för att ifrågasätta en fakturas korrekthet behövs bl.a. med tanke på dessa situationer.

Eftersom elektroniska system används vid licensieringen av näträttigheter till musikaliska verk bör de olika online-förvaltningscentralernas system vara kompatibla med varandra åtminstone på så sätt att det är möjligt för användarna att jämföra de uppgifter som ligger till grund för faktureringen, så att dubbelfakturering kan upptäckas.

Dessutom ska organisationerna klara av att ta emot och hantera användarnas begäranden om rättelse av fakturor samt göra behövliga rättelser i fakturorna. Organisationerna ska också klara av att sinsemellan komma överens om vilken av dem som ska rätta sin faktura, eller på något annat sätt samordna sina elektroniska faktureringssystem med tanke på dylika situationer.

Bestämmelser om förfaranden för att ifrågasätta fakturans korrekthet finns i 48 § i kollektivförvaltningslagen.

Korrekt och rättidig redovisning till rättsinnehavarna

En kollektiv förvaltningsorganisation som beviljar gränsöverskridande licenser för näträttigheter till musikaliska verk ska på basis av redogörelserna för användningen betala ut upphovsrättsersättningar till den befullmäktigande kollektiva förvaltningsorganisationen korrekt och utan dröjsmål efter att nättjänstleverantörerna har betalat ersättningarna.

Vid licensiering av näträttigheter till musikaliska verk ska utbetalningen av ersättningar således ske med tätare intervaller än vad som anges av det allmänna kravet på att upphovsrättsersättningar ska betalas inom nio månader från utgången av den räkenskapsperiod under vilken de inkasserades.

En kollektiv förvaltningsorganisation som bedriver gränsöverskridande licensiering ska lämna den befullmäktigande kollektiva förvaltningsorganisationen eller rättsinnehavaren en redovisning som innefattar information åtminstone om följande:

• rättsinnehavarens kontaktuppgifter
• perioden för den användning av rättigheter som ligger till grund för ersättningarna till rättsinnehavarna
• territorierna där den användning som ligger till grund för ersättningarna ägt rum
• inkasserade ersättningar, avdrag från ersättningarna och fördelade ersättningar för varje sådan näträttighet till ett musikaliskt verk som rättsinnehavarna har befullmäktigat organisationen att representera helt eller delvis, samt om
• ersättningar som den licensbeviljande kollektiva förvaltningsorganisationen har inkasserat för rättsinnehavarna, avdrag som den har gjort och ersättningar som den har fördelat, beträffande var och en av nättjänstleverantörerna.

Den befullmäktigande kollektiva förvaltningsorganisationen svarar för att ersättningarna betalas ut och för att den ovan angivna informationen ges till de rättsinnehavare som den företräder, om något annat inte har avtalats mellan organisationerna.

Bestämmelser om korrekt och rättidig redovisning till rättsinnehavarna finns i 49 § i kollektivförvaltningslagen.

Avtal mellan kollektiva förvaltningsorganisationer om gränsöverskridande licensiering

Kollektiva förvaltningsorganisationer kan sinsemellan ingå ett representationsavtal med stöd av vilket den ena organisationen får bevilja licenser för verk som hör till den andra organisationens repertoar.

Denna typ av representationsavtal, som ingås mellan kollektiva förvaltningsorganisationer, får dock inte ge ensamrätt att bevilja licenser för användning av musikaliska verk på nätet. I praktiken kan näträttigheter till musik alltså överlåtas för att förvaltas av flera kollektiva förvaltningsorganisationer.

Organisationen får inte diskriminera en rättsinnehavare vars rättigheter den förvaltar genom ett representationsavtal som den har ingått med en annan organisation.

En licensbeviljande kollektiv förvaltningsorganisation är skyldig att underrätta den befullmäktigande organisationen om de huvudsakliga villkoren för licensieringen av de näträttigheter som fullmakten omfattar.

Denna information ska innefatta uppgifter om följande:

• rättigheternas användningssätt, såsom användning av musik i strömningstjänster eller i nättjänster där musik säljs i nedladdningsbar form
• grunderna för fastställandet av licensavgiften
• licensens löptid
• den licensbeviljande kollektiva förvaltningsorganisationens räkenskapsperioder
• det territorium som licensen omfattar, samt om
• eventuella övriga villkor som väsentligen påverkar licensieringen av de rättigheter som fullmakten omfattar.

Den befullmäktigande kollektiva förvaltningsorganisationen ska underrätta de rättsinnehavare som den företräder om de centrala avtalsvillkoren, såsom avtalets löptid och kostnaderna för de tjänster som den licensbeviljande kollektiva förvaltningsorganisationen tillhandahåller.

Bestämmelser om avtal mellan kollektiva förvaltningsorganisationer om gränsöverskridande licensiering finns i 50 § i kollektivförvaltningslagen.

Skyldigheten att representera en annan kollektiv förvaltningsorganisation vid gränsöverskridande licensiering

En kollektiv förvaltningsorganisation är i vissa situationer skyldig att på begäran åta sig att representera en annan kollektiv förvaltningsorganisations repertoar.

En sådan begäran ska bifallas, om den organisation som framställt begäran inte själv beviljar gränsöverskridande licenser för näträttigheter till musikaliska verk, och förutsatt att den tillfrågade organisationen beviljar sådana licenser i samma näträttighetskategori för en eller flera andra kollektiva förvaltningsorganisationers del.

Den tillfrågade organisationen ska utan onödigt dröjsmål skriftligen besvara begäran.

Om organisationen åtar sig att representera en annan organisations repertoar, ska den licensbeviljande organisationen inkludera den befullmäktigande organisationens repertoar i alla sina erbjudanden till nättjänstleverantörer och förvalta dess repertoar enligt samma villkor som den tillämpar vid förvaltningen av sin egen repertoar.

Den licensbeviljande organisationen ska fastställa förvaltningsavgiften så att den inte överskrider de skäliga kostnaderna för förvaltningen. Organisationen får inte eftersträva vinst genom att åta sig att förvalta en annan organisations repertoar.

Den befullmäktigande kollektiva förvaltningsorganisationen ska ge den tillfrågade organisationen tillgång till den information om sin egen musikrepertoar som krävs för beviljandet av gränsöverskridande licenser för näträttigheter till musikaliska verk. Om informationen är otillräcklig, har den licensbeviljande organisationen rätt att debitera för de skäliga kostnader som uppfyllandet av de föreskrivna kraven föranleder eller att utesluta de verk ur sin representation för vars del informationen är otillräcklig.

Med information om musikrepertoaren avses uppgifter som berör specifikationen av musikaliska verk, rättsinnehavarna och de unika identifikatorerna samt uppgifter om fullmaktens innehåll, t.ex. om de territorier som fullmakten omfattar. Informationen ska ges i en sådan form att den kan behandlas med hjälp av automatisk databehandling.

Bestämmelser om skyldigheten att representera en annan kollektiv förvaltningsorganisation vid gränsöverskridande licensiering finns i 51 § i kollektivförvaltningslagen.

En rättsinnehavare ska ha tillträde till gränsöverskridande licensiering

Om en kollektiv förvaltningsorganisation inte senast den 10 april 2017 vare sig själv eller via en annan organisation tillhandahåller gränsöverskridande licensiering av näträttigheter till musikaliska verk, får rättsinnehavaren delvis återkalla sin fullmakt till organisationen, dvs. återkalla fullmakten i fråga om gränsöverskridande licensiering av näträttigheter till musikaliska verk, och sköta denna licensiering på det sätt han eller hon önskar.

Bestämmelser om tillträde till gränsöverskridande licensiering finns i 52 § i kollektivförvaltningslagen.

Patent- och registerstyrelsen är tillsynsmyndighet i fråga om kollektiv förvaltning av upphovsrätt.

Tillsynsmyndigheten utövar tillsyn över den kollektiva förvaltningen av upphovsrätt och närstående rättigheter och ger kollektiva förvaltningsorganisationer och andra parter råd i frågor som anknyter till kollektivförvaltningslagens tillämpning.

Bestämmelser om tillsynsmyndigheten finns i 54 § i kollektivförvaltningslagen.

Hur inleds ett tillsynsärende?

Ett tillsynsärende kan inledas på följande sätt:

• genom en begäran om åtgärder
• på initiativ av myndigheten själv på basis av dess egen tillsyn, eller
• på initiativ av myndigheten själv på basis av tips från utomstående.

Vem som helst får rikta en begäran om åtgärder till Patent- och registerstyrelsen i fråga om en kollektiv förvaltningsorganisations förfarande eller försummelse som strider mot kollektivförvaltningslagens bestämmelser. En begäran om åtgärder kan framställas t.ex. av en rättsinnehavare, en medlem, en användare eller en annan kollektiv förvaltningsorganisation.

Begäran om åtgärder kan framställas också innan ett avtal ingås med en kollektiv förvaltningsorganisation. En sådan situation kan förekomma t.ex. om organisationen inte följer lagens bestämmelser om godtagande som medlem, mottagande av en rättsinnehavares fullmakt eller inledande av licensieringsförhandlingar.

Myndigheten ska ge den som framställt begäran om åtgärder ett skriftligt beslut i ärendet, som i vissa fall också kan vara ett beslut om att begäran lämnas utan prövning.

Tillsynsmyndigheten kan vidta tillsynsåtgärder också på eget initiativ, eller på basis av upplysningar som en utomstående gett. Exempelvis kan en anställd hos en kollektiv förvaltningsorganisation få vetskap om en oegentlighet eller ett missförhållande inom organisationen som han eller hon vill ange. Också en rättsinnehavare, en användare eller en annan kollektiv förvaltningsorganisation kan påtala ett missförhållande utan att samtidigt framställa en begäran om åtgärder. I detta fall är det tillsynsmyndighetens sak att pröva huruvida en undersökning av ärendet inleds eller inte.

Bestämmelser om inledandet av tillsynsärenden finns i 56 § i kollektivförvaltningslagen.

När får myndigheten lämna en begäran om åtgärder utan prövning?

Tillsynsmyndigheten får lämna en begäran om åtgärder utan prövning, om

• begäran om åtgärder är uppenbart ogrundad
• den kollektiva förvaltningsorganisationen har vidtagit åtgärder för att rätta till saken
• organisationens förfarande eller försummelse endast har ringa inverkan på uppnåendet av de målsättningar som anges i kollektivförvaltningslagen
• det med anledning av att ett tviste- eller brottmål som gäller samma förfarande är anhängigt vid en domstol inte anses behövligt att vidta åtgärder för att skydda ett enskilt eller allmänt intresse, eller
• ärendet redan är anhängigt vid Konkurrens- och konsumentverket.

Tillsynsmyndigheten ska i detta fall utan dröjsmål fatta ett skriftligt beslut om att ärendet lämnas utan prövning. Ett beslut om att ärendet lämnas utan prövning innebär ett slut på ärendets behandling, varefter ändring i beslutet får sökas hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Tillsynsmyndigheten kan också ta upp det ärende som beslutet gäller till ny prövning, om det behövs t.ex. till följd av att tillsynsmyndigheten får in ny utredning i ärendet.

Bestämmelser om ärendenas angelägenhetsordning och lämnande av ett ärende utan prövning finns i 57 § i kollektivförvaltningslagen.

Rätten att få upplysningar och göra inspektioner

Tillsynsmyndigheten har på begäran rätt att av kollektiva förvaltningsorganisationer och av sammanslutningar och stiftelser som för deras räkning utför uppgifter som grundar sig på kollektivförvaltningslagen få alla de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen över efterlevnaden av kollektivförvaltningslagen och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den. Omsorg ska iakttas när upplysningarna och handlingarna ges.

Tillsynsmyndigheten har rätt att utföra inspektioner på andra ställen än i utrymmen som används för boende av permanent natur och som därmed omfattas av hemfriden. En inspektion kan behövas t.ex. för att klarlägga huruvida de krav som gäller datasystemen uppfylls eller för att granska bokföringen.

Tillsynsmyndigheten har dessutom rätt att avgiftsfritt få kopior av handlingar som ska granskas samt utskrifter eller kopior av uppgifter och upptagningar som finns i datasystemen.

Bestämmelser om rätten att få upplysningar och göra inspektioner finns i 58 § i kollektivförvaltningslagen.

Får en revisor lämna upplysningar till tillsynsmyndigheten?

En revisor har trots sekretessplikten rätt att underrätta tillsynsmyndigheten om sina misstankar om att en kollektiv förvaltningsorganisation agerar i strid med kollektivförvaltningslagen. Revisorn får också ge tillsynsmyndigheten en kopia av ett revisionsprotokoll som revisorn lämnat till organisationen.

Revisorn prövar själv om han eller hon på eget initiativ ger in revisionsprotokollet till tillsynsmyndigheten. Patent- och registerstyrelsen har även rätt att be revisorn ge uppgifter som ingår i revisionsprotokollet.

Bestämmelser om en revisors rätt att lämna upplysningar till tillsynsmyndigheten finns i 59 § i kollektivförvaltningslagen.

Vilka sanktioner kan tillsynsmyndigheten tillämpa?

Patent- och registerstyrelsen kan ge en anmärkning eller varning till den som bryter mot kollektivförvaltningslagen eller bestämmelser eller beslut som har meddelats med stöd av den. En anmärkning kan ges antingen muntligen eller skriftligen, medan en varning alltid ges skriftligen.

Tillsynsmyndigheten kan även ålägga en kollektiv förvaltningsorganisation att avhjälpa ett fel eller en försummelse inom en skälig tid. Före åläggandet ska tillsynsmyndigheten ge en företrädare för organisationen tillfälle att bli hörd.

Tillsynsmyndigheten kan ge en varning i det fall att en anmärkning inte kan anses vara tillräcklig med hänsyn till de samlade omständigheter som framgår av ärendet. Att tilldela en anmärkning är således tillsynsmyndighetens primära sätt att ingripa i ett missförhållande. Tillsynsmyndigheten kan också förena tillsynsbeslutet med vite.

Bestämmelser om anmärkningar, varningar och vite finns i 60 § i kollektivförvaltningslagen.

Hur kan man söka ändring i tillsynsmyndighetens beslut?

Ändring i Patent- och registerstyrelsens beslut får sökas genom besvär hos Helsingfors förvaltningsdomstol. Patent- och registerstyrelsens beslut ska iakttas även om det överklagas, om inte förvaltningsdomstolen bestämmer något annat.

Också Patent- och registerstyrelsen har rätt att genom besvär söka ändring i förvaltningsdomstolens beslut.

Bestämmelser om sökande av ändring finns i 61 § i kollektivförvaltningslagen.

Delegationen för utveckling av kollektiv förvaltning av upphovsrätt är ett expertorgan som följer och bedömer kollektivförvaltningslagens verkningar, främjar iakttagandet av god praxis och ger rekommendationer om de tillvägagångssätt som ska iakttas inom branschen och om branschnormerna. Delegationen främjar också utnyttjandet av förfaranden för alternativ tvistlösning och bistår myndigheterna i ärenden som berör kollektiv förvaltning.

Delegationen består av representanter för de kollektiva förvaltningsorganisationerna, rättsinnehavarna, användarna och myndigheterna.

Delegationens mandatperiod omfattar tre år.

Bestämmelser om delegationen för utveckling av kollektiv förvaltning av upphovsrätt finns i 62 § i kollektivförvaltningslagen och i förordningen om delegationen för utveckling av kollektiv förvaltning av upphovsrätt (334/2017).

Tilläggsinformation om delegationens arbete, t.ex. delegationens mötesprotokoll och rekommendationer finns på Patent- och registerstyrelsens web-sidor.

Det kan uppkomma konfliktsituationer såväl mellan olika kollektiva förvaltningsorganisationer som mellan en organisation och dess rättsinnehavare eller användare. Konflikter kan uppkomma t.ex. ifall en kollektiv förvaltningsorganisation inte har betalat en rättsinnehavare upphovsrättsersättningar vid rätt tid eller till rätt belopp, eller ifall organisationens prissättning är oskälig.

Konflikterna kan lösas genom förhandlingar mellan parterna eller med hjälp av ett tvistlösningsförfarande. Det avtal som ingåtts mellan parterna kan innehålla villkor som berör tvistlösning och som anger hur eventuella konflikter ska lösas.

Tvistlösningsförfarandena indelas i egentlig tvistlösning, tvistlösning vid domstolen och alternativ tvistlösning som sker utanför domstolen.

Alternativ tvistlösning

Enligt Finlands lagstiftning kan alla tvister där förlikning är möjlig avgöras enligt ett förfarande för alternativ tvistlösning. De allmännaste förfarandena är förlikningsförfarande och skiljeförfarande. Alternativ tvistlösning kan tillgripas om parterna har kommit överens om det.

Förlikningsförfaranden tillhandahålls t.ex. av Centralhandelskammaren och av Finlands Advokatförbund.

På skiljeförfaranden tillämpas i regel antingen lagen om skiljeförfarande (967/1992) eller Centralhandelskammarens skiljedomsinstituts skiljedomsregler. Skiljeförfarandet är ett snabbt och konfidentiellt alternativ som är avsett särskilt för tvister inom affärslivet. En skiljedom är ett verkställbart avgörande som är rättsligt bindande för parterna. I en skiljedom får ändring inte sökas i avgörandet i sak.

• Tilläggsinformation om Finlands advokatförbunds förlikningsförfarande
• Tilläggsinformation om Centralhandelskammarens förlikningsförfarande
• Tilläggsinformation om Centralhandelskammarens skiljedomsförfarande

Egentlig tvistlösning

I 67 § i kollektivförvaltningslagen anges det vid vilken domstol tvistemål ska avgöras.

Tvistemål som grundar sig på 3–6 eller 8 kap. i kollektivförvaltningslagen ska behandlas vid tingsrätten. Dessa kapitel innehåller bestämmelser bl.a. om beslutsfattandet i en kollektiv förvaltningsorganisation, förvaltandet av upphovsrättsersättningar, förhållandet mellan kollektiva förvaltningsorganisationer samt om kollektiva förvaltningsorganisationers informationsskyldighet.

Tvistemål som grundar sig på 2, 7 eller 9 kap. i kollektivförvaltningslagen ska behandlas vid marknadsdomstolen. Dessa kapitel innehåller bestämmelser om rättsinnehavarnas rättigheter, en kollektiv förvaltningsorganisations förhållande till användarna samt om gränsöverskridande licensiering av näträttigheter till musikaliska verk.  

Ett tvistemål kan gälla t.ex. jämkning av ett avtalsvillkor.

Marknadsrättsligt förbudsförfarande

En kollektiv förvaltningsorganisation får inte använda ett avtalsvillkor eller förfara på ett sätt som är oskäligt för sådana medlemmar i organisationen, rättsinnehavare som företräds av organisationen, användare eller andra kollektiva förvaltningsorganisationer som är parter i avtalet eller som för användarnas del står i strid med 35 §. Det är fråga om ett förbud mot villkor som typiskt sett är oskäliga.

En avtalspart kan föra frågan om huruvida ett avtalsvillkor eller ett förfarande är skäligt till marknadsdomstolen för bedömning, både i det skede då avtalsförhandlingar förs och efter att ett avtal har ingåtts. Också en sådan förening som har förhandlat fram ett avtal för två eller flera företrädda näringsidkares räkning kan yrka att användningen av ett avtalsvillkor ska förbjudas.

Marknadsdomstolens förbud har dock inte några direkta rättsverkningar för avtalsförhållandets del, utan genom beslutet förbjuds den kollektiva förvaltningsorganisationen att i fortsättningen tillämpa ett visst villkor eller förfarande.

Bestämmelser om marknadsrättsliga förbud finns i 65 och 66 § i kollektivförvaltningslagen.

Representationsavtal

Med ett representationsavtal avses ett avtal mellan två kollektiva förvaltningsorganisationer, genom vilket den ena organisationen befullmäktigar den andra att förvalta upphovsrätt eller närstående rättigheter. Representationsavtal ingås mellan organisationer som representerar samma rättighetskategorier eller samma typer av verk eller andra skyddade objekt.
Den organisation som ger fullmakten kallas befullmäktigande kollektiv förvaltningsorganisation, medan den organisation som får fullmakten kallas licensbeviljande kollektiv förvaltningsorganisation. Representationsavtal används vanligtvis för att se till att en kollektiv förvaltningsorganisation kan erbjuda användarna licenser för en så bred internationell repertoar som möjligt. Likaså möjliggör representationsavtal licensering av nationella repertoarer på den internationella marknaden.

Medlem

Med en medlem avses en rättsinnehavare eller en juridisk person som företräder rättsinnehavare (medlemssammanslutning), vilken är medlem i en kollektiv förvaltningsorganisation som drivs i förenings- eller andelslagsform eller aktieägare i en kollektiv förvaltningsorganisation som drivs i aktiebolagsform. Också en annan kollektiv förvaltningsorganisation kan vara medlem i organisationen.

Användare

Med en användare avses en fysisk eller juridisk person som använder eller vill använda ett verk eller något annat skyddat objekt på ett sätt som enligt upphovsrättslagen förutsätter tillstånd av rättsinnehavaren eller betalning av ersättning eller kompensation till rättsinnehavaren.
Till användarna hör såväl företag som andra privata och offentliga sammanslutningar och stiftelser, vilka t.ex. framför musik offentligt i restauranger, butiker eller andra offentliga lokaler. En konsument som lyssnar på ett verk betraktas däremot inte som användare, eftersom detta inte kräver tillstånd av rättsinnehavaren.

Licens

Med en licens avses ett tillstånd genom vilket man beviljar rätt att använda ett genom upphovsrätt eller en närstående rättighet skyddat verk eller något annat skyddat objekt, eller ett avtal om den ersättning som betalas för användning av ett sådant verk eller något annat skyddat objekt.

Rättsinnehavare

Med en rättsinnehavare avses en fysisk eller juridisk person som innehar sådan upphovsrätt eller en sådan närstående rättighet som avses i upphovsrättslagen eller som med stöd av ett avtal om nyttjande av rättigheter eller enligt lagstiftningen har rätt till en andel av upphovsrättsersättningarna.

Rättsinnehavaren kan vara verkets ursprungliga upphovsman eller en person till vilken upphovsmannen har överfört sin upphovsrätt.

Till rättsinnehavarna hör t.ex. förläggare.

Däremot betraktas en kollektiv förvaltningsorganisation eller en oberoende förvaltningsorganisation inte som rättsinnehavare.

Oberoende förvaltningsorganisation

Med en oberoende förvaltningsorganisation avses en juridisk person med samma uppgifter som en kollektiv förvaltningsorganisation, men som är vinstdrivande och som rättsinnehavarna inte äger eller har bestämmande inflytande i.

Näträttigheter till musikaliska verk

Med näträttigheter till musikaliska verk avses sådana rättigheter som krävs för tillhandahållande av nättjänster i enlighet med 2 § i upphovsrättslagen. Till dessa hör rätten att framställa exemplar av ett verk och att göra det tillgängligt för allmänheten, på trådbunden eller trådlös väg, inklusive rätten att överföra verket på ett sådant sätt att enskilda personer kan få tillgång till det på en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer.

Övervakningsorgan

Övervakningsorganet är ett organ som utses av den kollektiva förvaltningsorganisationens stämma och som har till uppgift att övervaka ledningen av organisationens affärsverksamhet samt att utöva den beslutanderätt som stämman har delegerat till organet.

I en kollektiv förvaltningsorganisation som inte har något förvaltningsråd fungerar styrelsen som övervakningsorgan. I en kollektiv förvaltningsorganisation med dualistisk styrelsemodell, som alltså har både styrelse och förvaltningsråd, fungerar förvaltningsrådet som övervakningsorgan. I en kollektiv förvaltningsorganisation som har formen av en stiftelse fungerar det förvaltningsråd som avses i stiftelselagen som övervakningsorgan.

Delegationen för utveckling av kollektiv förvaltning av upphovsrätt

Delegationen för utveckling av kollektiv förvaltning av upphovsrätt är ett expertorgan som följer och bedömer kollektivförvaltningslagens verkningar. Till dess uppgifter hör att följa och bedöma utvecklingen av praxis i fråga om kollektiv förvaltning, ge rekommendationer om de tillvägagångssätt som ska iakttas inom branschen och om branschnormerna samt att främja utnyttjandet av förfaranden för alternativ tvistlösning vid hantering av tvister som omfattas av kollektivförvaltningslagen.

Kollektiv förvaltningsorganisation

En kollektiv förvaltningsorganisation är en juridisk person som medlemmarna i den äger eller har bestämmande inflytande i eller som inte drivs i vinstsyfte, och vars enda eller huvudsakliga syfte är att med stöd av fullmakt förvalta upphovsrätt eller närstående rättigheter för rättsinnehavarnas gemensamma räkning.

I Finland finns det för närvarande sju kollektiva förvaltningsorganisationer:

• Tonsättarnas upphovsrättsbyrå Teosto ry
• Upphovsrättsföreningen för utövande artister och ljudupptagningsproducenter GRAMEX ry
• Kopiosto ry
• Audiovisual Producers Finland - APFI ry
• Upphovsrättsföreningen för den visuella sektorns konstnärer Kuvasto ry
• Sanasto ry, samt
• Näyttelijöiden tekijänoikeusjärjestö – Skådespelarnas upphovsrättsorganisation Filmex ry.