Idrottspolitik: riktlinjer och utveckling

Fudiskenttä. KUVA:RodeoIdrottspolitiken har som mål att främja motion och idrott i syfte att förbättra befolkningens hälsa och välbefinnande. Även tävlings- och elitidrott och medborgarverksamhet i samband med motion och idrott främjas.

Inom statsförvaltningen ansvarar undervisnings- och kulturministeriet för att skapa förutsättningar för motion och idrott och för att samordna idrottspolitiken. Styrningen och utvecklingen av sektorn grundar sig på principen om kunskapsbaserad ledning och en utvärdering av effekterna.

Undervisnings- och kulturministeriet betonar motionens och idrottens betydelse för befolkningens hälsa och välbefinnande. Motion och idrott bidrar också till att stärka det civila samhället och öka delaktigheten. Ministeriet stöder etiskt hållbar elitidrott med internationella framgångar som mål.

Idrottslagen fastställer de idrottspolitiska målen. De viktigaste riktlinjerna för utvecklingen anges i regeringsprogrammet och i särskilda program.

Riktlinjerna för idrottspolitiken under 2020-talet har fastställts i en idrottspolitisk redogörelse. Riktlinjerna gäller bl.a. mer motion i livets alla skeden, uppförandet av idrottsanläggningar, medborgarverksamhet inom motion och idrott samt elitidrott. Målet är att märkbart öka den fysiska aktiviteten.

För lite fysisk aktivitet bland befolkningen är ett förvaltningsövergripande problem, som alla förvaltningsområden måste hjälpa till att lösa.

Det gemensamma idrottspolitiska samordningsorganet för statsrådet och de motionsfrämjande organisationerna försöker hitta lösningar för hur man ska få befolkningen att röra på sig mer. Organets arbete bygger framför allt på det tidigare s.k. TEHYLI-arbetet, som handlade om motion som främjar hälsa och välbefinnande, och på ministeriernas resultatkort för motion och rörelse, som utarbetats av Statens idrottsråd.