Undervisnings- och kulturministeriet och Kompetenscentret för ungas delaktighet genomförde ett riksomfattande hörande av unga för att utreda ungdomarnas tankar om olika samhälleliga utmaningar och andra frågor som skapar välbefinnande bland unga. Hörandet gällde personer i åldern 13–25 år. Enkäten besvarades av 7 081 unga. Resultaten av hörandet används som stöd för beredningen av det riksomfattande programmet för ungdomsarbete och ungdomspolitik under 2023.
Hur kan vi lösa klimatkrisen
tillsammans?
På frågan om vad unga har för tankar kring klimatförändringarna är det mest återkommande svaret ångest. De unga känner till de globala konsekvenserna av klimatförändringarna och att ekonomiska frågor ofta får företräde framför klimatfrågor. Människans likgiltighet inför klimatförändringarna nämndes också under workshopparna.
Ett tydligt budskap till beslutsfattarna från de unga som deltog i workshopparna är att det är dags att gå från ord till handling för att stoppa klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald. Klimatåtgärderna är redan brådskande.
Jag hoppas att beslutsfattarna lyssnar på våra åsikter med spetsade öron, eftersom de bygger den värld där vi och våra barnbarns barn ska leva.
Hur ser sysselsättningen och arbetslivet ut för unga i framtiden?
Ungdomarna anser att den största utmaningen för deras framtida yrkesliv är att få ett arbete.
Det mest återkommande budskapet från ungdomarna är att fördomar i arbetslivet bör undanröjas. De anser det också vara viktigt att uppnå jämlikhet i arbetslivet. Arbetsprövningen kunde främjas vid yrkesläroanstalterna till exempel genom ”provskift” på arbetsplatserna. Inom yrkesutbildningen krävs en förbättring av utbildningens kvalitet samt av hur man uppmuntras och vägleds till arbete.
Invandrare och infödda finländare borde göra mer tillsammans.
Hur ser de ungas samhörighet ut i framtiden?
Mobbning, diskriminering och rasism är de största utmaningarna för samhörigheten bland unga. Mobbning beror enligt ungdomarna ofta på att enskilda människor mår dåligt och på att det inte finns förståelse för att människor är olika.
Under workshopparna krävdes det upprepande gånger att man ingriper i mobbning. Straffen för mobbning kunde skärpas. Även föräldrarna borde få mer stöd när det gäller fostran. Färdigheterna för vuxna som arbetar med unga att ingripa i mobbning borde förbättras.
Jag tänker på hur vuxna hanterar situationer till exempel i skolvärlden. Ibland har jag sett att situationer inte tas på lika stort allvar som de borde och att saker och ting sopas under mattan.
Hur kan man förbättra de ungas ekonomiska situation?
Det som väcker mest oro i fråga om möjligheterna att försörja sig ekonomiskt är hur pengarna används och hur pengarna räcker till.
De unga som deltog i workshopparna betonar i sina budskap till beslutsfattarna att den ekonomiska fostran behöver förbättras och att ekonomiska färdigheter borde läras ut redan i lågstadiet. I förslagen till lösningar upprepas också ett bättre tillhandahållande av studiestöd och arbetstillfällen samt satsningar på hälso- och sjukvården och ungdomsarbetet. Möjligheten att klara sig på sin lön lyfts också fram.
I skolan måste man kunna prata om riskerna med snabblån och problemen med avbetalningar. Med hjälp av självkänsla behöver man inte dyra märken för att passa in.
Vad får en ung person
att må bra?
I ungdomarnas tankar om hälsa återkommer främst den utbredda psykiska ohälsan och svårigheten att få hjälp. Den psykiska ohälsan väcker oro, och ungdomarna ser också en risk för att unga marginaliseras till följd av problem med den psykiska hälsan.
Ungdomarna som deltog i workshopparna ansåg att man måste ingripa i de faktorer som orsakar stress, bland annat pressen i skolan. Det bör också vara lättare att få hjälp och finnas bättre tillgång till vård med låg tröskel. Ungdomarnas samhörighet och de förebyggande tjänsterna bör också främjas.
Det behövs mer stöd för korttidsterapi och för andra former av vård med låg tröskel.
Hur föreställer sig de unga ett jämställt och jämlikt Finland?
Jämlikhet och jämställdhet utmanas enligt ungdomarna av diskriminering, av att man inte vågar eller vill hjälpa den som är i nöd och av att man inte accepterar människor som de är.
Ungdomarnas budskap till beslutsfattarna är att jämlikhet bör uppnås överallt i samhället. Det krävs att man ingriper effektivare i mobbning och diskriminering bland unga för att bättre uppnå jämställdhet och jämlikhet. Jämlikhet bör också uppnås i arbetslivet och inom försvaret.
Riksdagen och regeringen borde stifta en lag för att göra värnplikten mer jämställd. Hela åldersklassen borde rycka in i armén!
