Studentexamen

Gymnasieutbildningen avslutas med en studentexamen. Studentexamen har en dubbel funktion. Dels är studentexamen gymnasiets slutexamen, med hjälp av vilken det bedöms om den studerande har tillägnat sig de kunskaper och färdigheter som anges i gymnasiets läroplan och uppnått tillräcklig mognad enligt målen för gymnasieutbildningen. Dels ger studentexamen allmän behörighet för fortsatta studier då examensresultaten utnyttjas i högskolornas studerandeantagningar.

I studentexamen ska examinanden avlägga fem prov, av vilka provet i modersmål och litteratur är gemensamt för alla.

Som avslutning på gymnasieutbildningen avläggs studentexamen. Den studerande som har avlagt examen har tillägnat sig de kunskaper och färdigheter som anges i läroplanen för gymnasieutbildningen och uppnått tillräcklig mognad enligt målen för gymnasieutbildningen.

Studentexamen ordnas två gånger per år och avläggs på finska eller svenska enligt läroanstaltens undervisningsspråk. Studentexamen ska genomföras under högst tre på varandra följande examenstillfällen. Proven i studentexamen ordnas vid läroanstalter som ger gymnasieutbildning.

Uppgifterna i proven i studentexamen utarbetas enligt lärokurserna för obligatoriska och riksomfattande valfria studier i läroämnet i fråga som hör till gymnasieutbildningens lärokurs för unga enligt statsrådets förordning om gymnasieutbildning.

Till studentexamen hör prov i modersmål och litteratur, det andra inhemska språket, främmande språk, matematik samt i naturvetenskapliga och humanistisk-samhälleliga läroämnen (realämnen).

Studentexamen är digital och utförs med dator.

Avläggande av studentexamen ger allmän behörighet för fortsatta studier vid högskolor på det sätt som föreskrivs i lagstiftningen om högskolor. Examensresultaten utnyttjas vid antagningen av studerande till högskolorna.

Studentexamens struktur

En examinand som avlägger studentexamen ska avlägga minst fem prov i olika examensämnen till vilka hör provet i modersmål och litteratur samt enligt examinandens eget val minst fyra prov i olika examensämnen som ska ingå i minst tre av de följande grupperna:

  • provet i matematik
  • provet i det andra inhemska språket
  • provet i ett främmande språk
  • provet i realämnena.

I examen ska ingå minst ett prov som bygger på den långa lärokursen. Utöver de fem proven kan examinanden avlägga andra tilläggsprov.

Studentexamen har avlagts när examinanden har blivit godkänd i de prov som avses i lagen om studentexamen samt med godkänt resultat slutfört lärokursen för gymnasieutbildningen eller sådan annan examen eller utbildning som avses i lagen.

Medan studentexamen avläggs har en examinand rätt att ta om ett underkänt prov tre gånger. Ett godkänt prov får tas om utan begränsningar.

Avgifter

Av examinander som har rätt till avgiftsfri utbildning med stöd av läropliktslagen får avgifter inte tas ut för deltagande i de fem första proven, och inte heller för omtagning av ovan avsedda underkända prov. En avgift får dock tas ut för omtagning av ett underkänt prov, om examinanden uteblir från provtillfället, inte lämnar in en provprestation för bedömning, avbryter provet eller gör sig skyldig till brott mot ordningen eller svikligt förfarande.

I övrigt är proven i studentexamen avgiftsbelagda.

Studentexamensnämnden

För att leda, ordna och verkställa studentexamen svarar som oberoende sakkunnigorgan Studentexamensnämnden, som undervisnings- och kulturministeriet tillsätter för tre år i sänder.

Medlemmarna i examensnämnden ska vara väl förtrogna med gymnasieutbildningen och de läroämnen som avses i lagen om studentexamen. Nämnden får ta in sakkunnigmedlemmar för utarbetande och bedömning av prov.

Ytterligare information

Heikki Blom, opetusneuvos 
undervisnings- och kulturministeriet, Lukiokoulutuksen ja ammatillisen koulutuksen osasto (LAMOS), Koulutuksen vastuualue 0295330074