Frågor och svar om läroplikten

Syftet med att utvidga läroplikten är att höja utbildnings- och kompetensnivån på alla utbildningsnivåer, att minska inlärningsskillnaderna och att öka jämlikheten i utbildningen samt barns och ungas välbefinnande.

Målet är att alla unga genomgår en utbildning på andra stadiet. I och med att kompetenskraven ökar förutsätter sysselsättning för närvarande minst en examen på andra stadiet.

Utvidgningen av läroplikten trädde i kraft 2021 för en åldersklass i sänder. Den nya läropliktslagen trädde i kraft 1.8.2021, men skyldigheten att söka en studieplats, som är en del av läroplikten, trädde i kraft genast vid ingången av 2021. Skyldigheten att söka sig till och fortsätta i utbildning på andra stadiet påverkar i praktiken de ungdomar som våren 2021 gick i årskurs 9 i den grundläggande utbildningen (födda 2005). Från och med den årskullen gäller utvidgningen av läroplikten alla unga som övergår från den grundläggande utbildningen till andra stadiet.

Utvidgningen av läroplikten gäller unga som slutför den grundläggande utbildningens lärokurs som läropliktiga 1.1.2021 eller därefter. Personer vars läroplikt enligt 25 § i den lag om grundläggande utbildning som gällde före den 1 augusti 2021 har upphört före den 1 januari 2021, omfattas inte av den utvidgade läroplikten. Enligt ifrågavarande bestämmelse i lagen om grundläggande utbildning upphör läroplikten när den grundläggande utbildningens lärokurs har fullgjorts eller det har förflutit 10 år sedan läroplikten började. Utvidgningen av läroplikten gäller alltså inte personer födda 2003 eller tidigare, även om de ännu för närvarande slutför den grundläggande utbildningens lärokurs, eftersom deras läroplikt enligt lagen om grundläggande utbildning har upphört före 2021.

Enligt läropliktslagen är barn som har sin vanliga vistelseort i Finland läropliktiga. Vid tillämpningen av läropliktslagen anses ett barn ha sin vanliga vistelseort i Finland om han eller hon har en hemkommun i Finland enligt lagen om hemkommun (201/1994). Om en person har en i befolkningsdatasystemet antecknad hemkommun, omfattas han eller hon av läroplikten. Om personen inte har någon hemkommun, omfattas han eller hon inte av läroplikten. Om en person vistas i Finland tillfälligt i studiesyfte (t.ex. utbytesstudier) och inte har en sådan hemkommun som avses i lagen om hemkommun, omfattas han eller hon inte av läropliktslagen och den därtill anslutna avgiftsfriheten. 

Det är utbildningsanordnarens uppgift att utreda om den studerande har en hemkommun eller inte. Exempelvis har en persons medborgarskap ingen betydelse vid fastställandet av om han eller hon omfattas av läroplikten.

Från och med den 1 augusti 2022 har läropliktslagen ändrats så att en person har rätt att befrias från läroplikten, om han eller hon vistas i landet på grund av studier (uppehållstillstånd för studerande). En person kan ansöka om befrielse från läroplikten hos boendekommunen, som fattar beslut i ärendet på basis av ansökan. Befrielse från läroplikt innebär att den studerande inte heller har rätt till avgiftsfri utbildning enligt läropliktslagen.

Utvidgningen av läroplikten gäller inte unga med hemkommun på Åland, eftersom landskapet  enligt självstyrelselagen för Åland har lagstiftningsbehörighet i fråga om bland annat undervisning och läroavtal.   

Enligt läropliktslagen anses en läropliktig fullgöra sin läroplikt även om han eller hon studerar i utbildning som motsvarar utbildning enligt denna lag på Åland. Läroplikten får således även fullgöras i en läroanstalt på Åland. Däremot gäller det handlednings- och tillsynsansvar som föreskrivs i läropliktslagen inte åländska  läroanstalter, liksom inte heller bestämmelserna om avgiftsfrihet för utbildning på andra stadiet.  

Det har inte föreskrivits att det ska fattas något förvaltningsbeslut om att någon omfattas av läroplikten och avgiftsfriheten, vilket innebär att detta inte uttryckligen behöver konstateras genom ett förvaltningsbeslut i samband med antagningen av studerande. Utbildningsanordnaren ska dock i informationsresursen Koski föra in uppgift om att den utbildning som den studerande inlett är sådan avgiftsfri utbildning som avses i 16 § i läropliktslagen (9 c § i lagen om nationella studie- och examensregister). Det är alltså utbildningsanordnarens uppgift att utreda den studerandes rätt till avgiftsfri utbildning. Se också frågan Syns uppgiften om utbildningens avgiftsfrihet alltid rätt i Valpas-tjänsten? I fråga om sådant avbrytande av läroplikten som avses i 7 § i läropliktslagen fattas däremot alltid ett förvaltningsbeslut. Omprövning av ett beslut om avbrytande av fullgörandet av läroplikten får begäras hos regionförvaltningsverket inom 14 dagar från delfåendet av beslutet.

Indirekt kan en persons läroplikt dock bli prövad genom ett förvaltningsbeslut, om personen i enlighet med 17 § 3 mom. i läropliktslagen begär ett förvaltningsbeslut om rätten till avgiftsfri utbildning. Se närmare frågan Utfärdas det ett förvaltningsbeslut om utbildningens avgiftsfrihet? Hur kan besvär anföras över ett beslut som gäller avgiftsfrihet? 

Läroplikten upphör när den studerande fyller 18 år eller dessförinnan avlägger en examen på andra stadiet (studentexamen eller yrkesexamen) eller genomgår en motsvarande utländsk utbildning. 

Läroplikten upphör inte om den läropliktige genomgår utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv (TELMA) innan han eller hon fyller 18 år, utan lagen förutsätter att en examen på andra stadiet avläggs. Tiden för genomförandet av en utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv bestäms utifrån den studerandes individuella mål och färdigheter. Utbildningsanordnaren beslutar om tiden för genomförande av utbildningen och tiden för genomförande av utbildningen kan vara högst tre år. I fråga om läropliktiga bör man dessutom beakta att studietiden ska vara tillräckligt lång för att den studerande ska kunna slutföra sin läroplikt inom TELMA-utbildningen.

Efter att man fyllt 18 år tillämpas läropliktslagen inte längre förutom i fråga om avgiftsfrihet. En person kan avbryta sina studier om han eller hon så önskar, och på tillfälliga avbrott i studierna tillämpas bestämmelserna i den lag som gäller utbildningen i fråga. Bestämmelserna om handlednings- och tillsynsansvar enligt läropliktslagen tillämpas inte heller längre.

Avgiftsfriheten enligt läropliktslagen fortsätter till utgången av det kalenderår då den studerande fyller 20 år. En studerande som fyllt 18 år kan också inom denna tidsfrist byta studieplats, och avgiftsfriheten fortsätter att gälla även för de nya studierna. Avgiftsfriheten tillämpas dock inte i något fall på studier som har inletts efter utgången av det kalenderår då den studerande fyller 20 år. Se också frågan På vilka grunder kan avgiftsfriheten förlängas?

En anmälan enligt läropliktslagen ska göras till boendekommunen om det är fråga om en läropliktig person, dvs. en person under 18 år. Boendekommunen anvisar dock inte en studieplats om personen fyller 18 år innan tidsfristen på två månader för anvisande av studieplats har löpt ut. Boendekommunen är emellertid skyldig att ge handledning som anknyter till ansökan till studier och annan handledning tills den läropliktige fyller 18 år.

Bestämmelser om fullgörande av läroplikten inom den grundläggande utbildningen finns i 26 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning. Bestämmelsen i fråga gäller deltagande i den så kallade grundläggande utbildningen för barn. Läroplikten ska fullgöras inom den grundläggande utbildningen för barn tills den grundläggande utbildningens lärokurs har slutförts, dock senast till slutet av skolarbetet under läsåret det kalenderår då eleven fyller 17 år. Se frågan Vad händer om en elev inom den grundläggande utbildningen fyller 17 år men inte lyckas slutföra den grundläggande utbildningens lärokurs före vårterminen slutar?

Läroplikten kan också fullgöras inom sådan förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen som avses i 5 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning. Förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen ordnas inte för en studerande vars skyldighet enligt 26 § 1 mom. att delta i den grundläggande utbildningen för barn har upphört. Efter denna tidpunkt är den läropliktige skyldig att söka till annan läropliktsutbildning. Se frågan I vilka utbildningar kan läroplikten efter den grundläggande utbildningen fullgöras?

Utvidgningen av läroplikten gäller utbildning efter den grundläggande utbildningen. Bestämmelser om fullgörande av läroplikten efter den grundläggande utbildningen finns i 4 och 5 § i läropliktslagen.

Läroplikten efter den grundläggande utbildningen fullgörs i regel inom gymnasieutbildning eller yrkesutbildning. Inom gymnasieutbildningen kan läroplikten fullgöras genom att man avlägger gymnasiets lärokurs för unga eller för vuxna. Inom yrkesinriktad utbildning kan man avlägga en yrkesinriktad grundexamen eller yrkesexamen. Även deltagande i studentexamen betraktas som fullgörande av läroplikten. Läroplikten upphör i och med avläggande av studentexamen eller en yrkesexamen.

Läroplikten kan också fullgöras i utbildning i övergångsskedet mellan den grundläggande utbildningen och utbildning på andra stadiet. Sedan hösten 2022 har de tidigare utbildningarna i övergångsskedet, dvs. påbyggnadsundervisningen inom den grundläggande utbildningen (den s.k. tionde klassen), utbildningen som förbereder för gymnasieutbildning (LUVA) och utbildningen som handleder för en yrkesutbildning (VALMA) slagits samman till en ny enhetlig utbildningshelhet, utbildning som handleder för examensutbildning (HUX).

Läroplikten kan också fullgöras i utbildning som riktar sig till läropliktiga vid folkhögskolor. Studerande som är i behov av särskilt stöd kan fullfölja läroplikten genom att delta i utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv.

Läroplikten kan också fullgöras i utbildning i samiska och samisk kultur vid Sameområdets utbildningscentral i minst en termin, om den läropliktige är same.

En läropliktig som inte har slutfört den grundläggande utbildningens lärokurs vid utgången av läsåret det kalenderår då han eller hon fyller 17 år får fortsätta fullfölja läroplikten inom den ”grundläggande utbildning för barn” som avses i 26 § i lagen om grundläggande utbildning eller övergå till grundläggande utbildning för vuxna (se frågan Vad händer om en elev inom den grundläggande utbildningen fyller 17 år men inte lyckas slutföra den grundläggande utbildningens lärokurs före vårterminen slutar?). Läroplikten kan även fullgöras i andra ovan nämnda utbildningar, förutsatt att den läropliktige antas till ifrågavarande utbildning, trots att han eller hon inte slutfört lärokursen för den grundläggande utbildningen.

Läropliktiga med invandrarbakgrund som saknar tillräckliga kunskaper i finska eller svenska för att slutföra utbildningen efter den grundläggande utbildningen kan fullgöra läroplikten inom den grundläggande utbildningen för vuxna eller inom den utbildning som ordnas vid folkhögskolor och som är avsedd för invandrare.

Läroplikten kan fullgöras även i form av läroavtalsutbildning. Utvidgningen av läroplikten ändrade inte situationen när det gäller arbetsplatsernas ansvar. Utbildningsanordnaren ansvarar för handledningen och tillsynen enligt läropliktslagen.

Enligt läropliktslagen ska de studier som omfattas av läroplikten framskrida i enlighet med den läropliktiges individuella studieplan. I samband med utvidgningen av läroplikten har det till lagen om yrkesutbildning fogats en bestämmelse (44 §), enligt vilken den läropliktiges personliga utvecklingsplan för kunnandet utarbetas så att tiden för avläggande av yrkesexamen enligt planen är högst fyra år. Utvidgningen av läroplikten ändrade inte kraven på arbetstid i läroavtalet.

Enligt läropliktslagen ska utbildningsanordnaren följa upp hur den läropliktigas studier framskrider och meddela den läropliktigas vårdnadshavare och någon annan laglig företrädare om den läropliktiga inte genomför sina studier i enlighet med studieplanen. Det finns inga närmare bestämmelser om förfaringssätten vid uppföljningen, utan utbildningsanordnarna och arbetsgivarna kommer överens om dem vid behov.

Bestämmelser om utbildningsanordnarens handlednings- och tillsynsansvar finns i läropliktslagen. Om en läropliktig ämnar avbryta sina studier ska utbildningsanordnaren enligt läropliktslagen tillsammans med den läropliktiga och dennes vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare utreda möjligheterna att bedriva studier i en annan lärmiljö eller att söka till annan utbildning. Vid behov ska alternativen utredas i samarbete med en annan utbildningsanordnare. En läropliktig studerande kan inte avgå på basis av egen anmälan, om han eller hon inte har en ny studieplats. Om läroavtalet avbryts måste den läropliktige fortsätta sina studier i andra inlärningsmiljöer, om han eller hon inte har en ny studieplats.

Inom den grundläggande utbildningen för vuxna fullgörs läroplikten genom att man deltar i studier i inlednings- eller slutskedet av den grundläggande utbildningen för vuxna. Läroplikten kan inte fullgöras genom att endast delta i så kallade ämnesstudier, vars syfte är att slutföra endast ett eller flera läroämnen som ingår i den grundläggande utbildningens lärokurs.

Att endast avlägga ämnesstudier enligt gymnasiets lärokurs betraktas inte som fullgörande av läroplikten. Även inom yrkesutbildningen bör utgångspunkten vara att den studerande ska ha som mål att avlägga en yrkesinriktad examen. Som fullgörande av läroplikten kan dock också betraktas avläggande av examensdelar, om det på basis av den studerandes personliga färdigheter inte är motiverat att avlägga hela examen och det har avtalats om detta i den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnandet.

Enligt 4 § 4 mom. i läropliktslagen anses en läropliktig fullgöra sin läroplikt även om han eller hon studerar i utbildning som motsvarar utbildning enligt läropliktslagen på Åland eller utomlands. Med studier utomlands avses här en situation där den läropliktige fysiskt studerar vid en läroanstalt utomlands, till exempel i gränsområdet mellan Finland, Sverige och Norge. Läroplikten kan dock inte fullgöras i form av distans- eller webbstudier vid en utländsk läroanstalt.

Utgångspunkten är att läroplikten fullgörs i de utbildningar som avses i 4 § i läropliktslagen, varvid också kedjan av handlednings- och tillsynsansvar är tydlig och den läropliktige får stöd för att genomföra studierna.

Läroplikten kan fullgöras utan att man deltar i undervisningen. Alternativ där man fullgör den utan att delta i undervisning är gymnasiets särskilda examen eller direkt deltagande i yrkesprov inom yrkesutbildningen. I så fall ansvarar den läropliktige själv för förvärvandet av kunnandet.

I gymnasieutbildning kan läroplikten fullgöras som en sådan särskild examen som avses i 36 § i gymnasielagen. Den läropliktige ska kontakta det gymnasium där han eller hon vill avlägga prov för särskild examen och ska utarbeta en individuell studieplan. Den utbildningsanordnare som handhar verkställandet av prov för särskild examen svarar för det handlednings- och tillsynsansvar för fullgörandet av läroplikten som avses i läropliktslagen. 

Inom yrkesutbildningen kan läroplikten fullgöras genom direkt deltagande i yrkesprov eller annat påvisande av kunnande. Den läropliktige ska kontakta den yrkesläroanstalt där han eller hon vill avlägga yrkesprov. För den läropliktige utarbetas en personlig utvecklingsplan för kunnandet (PUK). Den utbildningsanordnare som tar emot yrkesproven svarar för det handlednings- och tillsynsansvar för fullgörandet av läroplikten som avses i läropliktslagen. 

Enligt den läroplikt som gällde tidigare (25 § lagen om grundläggande utbildning) upphörde läroplikten när den grundläggande utbildningens lärokurs hade fullgjorts eller det hade förflutit 10 år sedan läroplikten började. I fortsättningen upphör läroplikten när man fyller 18 år. Enligt 26 § i lagen om grundläggande utbildning upphör fullgörandet av den grundläggande utbildning som hör till läroplikten, dvs. ”den grundläggande utbildningen för barn”, när den grundläggande utbildningens lärokurs har slutförts eller senast när skolarbetet under läsåret slutar det kalenderår då eleven fyller 17 år. Efter denna tidpunkt är kommunen inte skyldig att ordna grundläggande utbildning. Bestämmelserna om den grundläggande utbildningens upphörande motsvarar den allmänna tolkningen om upphörandet av den s.k. grundläggande utbildningen för barn före utvidgandet av läroplikten.

Elever som inte får avgångsbetyg inom den grundläggande utbildningen inom den tid som anges i lagen ska hänvisas till den mest ändamålsenliga utbildningen, t.ex. grundläggande utbildning för vuxna eller annan läropliktsutbildning. Utbildningsanordnaren ska i samarbete med andra aktörer fundera på vilken utbildningsväg som bäst lämpar sig för den unga. I vissa situationer kan det vara mer motiverat för den studerande att övergå till exempelvis handledande utbildning och därigenom till utbildning på andra stadiet än att fortsätta med den grundläggande utbildningen.

Läropliktslagen har ändrats från och med den 1 augusti 2022 så att läroplikten kan fullgöras även genom att fortsätta studierna i den grundläggande utbildning för barn som avses i 26 § i lagen om grundläggande utbildning, om anordnaren av grundläggande utbildning gör det möjligt. Det är fråga om en frivillig uppgift för kommunerna och andra anordnare av grundläggande utbildning. I samband med handledningen bör man alltid från fall till fall överväga om fortsatt grundläggande utbildning för barn är det bästa alternativet för den läropliktige, med beaktande av elevens helhetssituation och behov av särskilt stöd. Vid prövningen bör man beakta det läropliktiga barnets bästa.

Se närmare frågan: I vilka utbildningar kan läroplikten efter den grundläggande utbildningen fullgöras?

De studier och avläggande av examina som omfattas av läroplikten ska framskrida i enlighet med den studerandes individuella studieplan (LPL 6 § ). Vid fullgörandet av läroplikten beaktas alltså den studerandes individuella mål och färdigheter.

Enligt gymnasielagen har en studerande rätt att slutföra gymnasieutbildningens lärokurs på högst fyra år, om inte utbildningsanordnaren beviljar den studerande extra tid för slutförande av studierna på grund av sjukdom, skada eller någon annan särskild orsak. Enligt lagen om yrkesutbildning ska den personliga utvecklingsplanen för kunnandet utarbetas så att tiden för avläggande av yrkesexamen enligt planen är högst fyra år.

Utbildningsanordnaren har till uppgift att följa upp hur studierna framskrider. Utbildningsanordnaren ska meddela den läropliktiges vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare, om den läropliktige  inte framskrider tillräckligt med studierna. Utbildningsanordnaren ska dessutom utreda om de stödåtgärder som den läropliktige omfattas av från utbildningsanordnarens sida är tillräckliga och vid behov hänvisa den läropliktige till andra ändamålsenliga tjänster.

Bestämmelser om tillfälligt avbrytande av fullgörandet av läroplikten finns i 7 § i läropliktslagen. Grunderna för avbrytande av fullgörandet av läroplikten gäller både elever i grundläggande utbildning och studerande på andra stadiet.

Fullgörandet av läroplikten kan avbrytas:

1. på grund av en långvarig sjukdom eller skada som hindrar fullgörandet av läroplikten,
2. under graviditets- eller föräldraledighet
3. under en tillfällig vistelse utomlands (t.ex. utbytesstudier eller att familjen tillfälligt flyttar utomlands)
4. på grund av något annat vägande skäl som hänför sig till den läropliktiges livssituation och som hindrar fullgörandet av läroplikten.

Avbrytande av fullgörandet av läroplikten kan sökas både under den grundläggande utbildningen och inom läropliktsutbildning efter den grundläggande utbildningen. Beslut om avbrytande av fullgörandet av läroplikten fattas på ansökan av den läropliktige eller dennes vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare. Beslutet fattas av utbildningsanordnaren eller den läropliktiges boendekommun, om den unga personen inte har någon studieplats.

Fullgörandet av läroplikten avbryts i regel för viss tid, dvs. för den uppskattade tiden för den omständighet som utgör hinder för fullgörandet av läroplikten. Utgångspunkten för avbrytande för viss tid är att den läropliktige återvänder till sina studier när orsaken till avbrytandet upphört. Personens situation kan dock granskas på nytt efter att den utsatta tiden löpt ut och det är också möjligt att förlänga avbrottsperioden, om de förutsättningar för avbrytande som anges i lagen uppfylls. En läropliktig har rätt att avbryta fullgörandet av läroplikten tills vidare, om den sjukdom eller skada som hindrar fullgörandet av läroplikten är av bestående natur. Se närmare frågan: När kan fullgörandet av läroplikten avbrytas tills vidare och kan personen efter beslutet om avbrytande återgå till att fullgöra läroplikten?

Bestämmelsen i 7 § i läropliktslagen tillämpas inte på kortvarig frånvaro på grund av sjukdom. Utbildningsanordnaren beslutar om praxis i samband med kortvarig frånvaro.

Under en tillfällig vistelse utomlands kan fullgörandet av läroplikten avbrytas om den läropliktige inte deltar i undervisning som följer lagstiftningen och läroplanen i Finland (se närmare frågan: En läropliktig ska åka på studerandeutbyte eller tillfälligt resa utomlands. Hur ska man gå till väga?)

Om avbrytande av fullgörandet av läroplikten söks på grund av sjukdom eller skada eller på grund av en svår livssituation, ska beslutsfattaren innan beslutet fattas utreda om det är möjligt för den läropliktige att fullfölja läroplikten med hjälp av individuella val, personlig anpassning, nödvändiga stödåtgärder eller skäliga anpassningar. Vid bedömningen av ärendet används t.ex. läkarutlåtande samt vid behov multiprofessionell sakkunskap.

Det är alltså möjligt att avbryta fullgörandet av läroplikten på grund av sjukdom eller skada endast om den läropliktiges sjukdom eller skada är sådan att det inte bedöms vara möjligt att slutföra studierna ens med hjälp av de lagstadgade stödåtgärderna och specialarrangemangen. I samband med avbrytande av fullgörande av läroplikten ska också olika alternativ för avläggandet av studierna beaktas. I anknytning till den studerandes livssituation kan den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnandet eller individuella studieplan ses över. Då kan man avtala till exempel om en studietakt som tillfälligt är långsammare eller om avläggande av studier i alternativa inlärningsmiljöer och göra det möjligt att genomföra studierna även i en utmanande livssituation för den läropliktige utan att fullgörandet av läroplikten behöver avbrytas helt och hållet.

Man ansöker om avbrytande av fullgörandet av läroplikten av den utbildningsanordnare hos vilken den läropliktige är elev/studerande när ansökan lämnas in. Det spelar ingen roll om avbrytandet av fullgörandet av läroplikten de facto rör andra studier än studierna hos utbildningsanordnaren i fråga. Om den läropliktige inte är elev eller studerande hos någon utbildningsanordnare, riktas ansökan till den läropliktiges boendekommun. Se också frågan ”Av vilka orsaker får fullgörandet av läroplikten avbrytas?”

Det finns ingen tidsfrist för att lämna in ansökan men i praktiken lönar det sig att lämna in ansökan när grunderna för beviljande av avbrytandet är kända. Det ska dessutom ges en skälig tid för handläggningen av ansökan. Utbildningsanordnarna samt kommunerna fattar beslut och ger närmare anvisningar om förfarandena för att lämna in ansökan.

I regel beviljas avbrytande av fullgörandet av läroplikten tidigast från den tidpunkt då ansökan lämnades in, även om omständigheterna började redan före ansökan lämnades in. Om avbrytande beviljas på grund av långvarig sjukdom, kan avbrytande dock beviljas retroaktivt från den tidpunkt då sjukdomen har hindrat fullgörandet av läroplikten, om sjukdomens längd och det eventuella behovet att ansöka om avbrytande inte har kunnat bedömas när sjukdomen började. Avbrottsperioden är av betydelse med tanke på förlängningen av avgiftsfriheten.

Bestämmelserna om tillfälligt avbrytande av studier i de lagar som gäller utbildning (t.ex. 23 § i gymnasielagen och 96 § i lagen om yrkesutbildning) tillämpas inte på läropliktiga studerande. Lagstiftningen hindrar inte att den läropliktige har två studierätter samtidigt, men då ska studierna i båda utbildningarna framskrida. I detta fall ligger också handlednings- och tillsynsansvaret enligt läropliktslagen hos två utbildningsanordnare. Om den läropliktige tillfälligt vill byta till andra studier och därefter återgå till sina ursprungliga studier, är ett kortvarigt byte möjligt genom överenskommelse med utbildningsanordnaren. Då fattas inget överklagbart förvaltningsbeslut om avbrytande av studierätten för tidigare påbörjade studier, utan det är fråga om en s.k. tillåten frånvaro. Båda utbildningsanordnarna svarar för handledningen och tillsynen. En sådan situation kan t.ex. uppstå om den studerande för en kort tid övergår till en HUX-utbildning under den examensinriktade utbildningen eller om den studerande tillfälligt avlägger studier på en annan ort på grund av att familjen tillfälligt har flyttat eller på grund av en placering enligt barnskyddslagen.

Vid byte av studieplats för en längre period måste den läropliktige avgå från sina tidigare studier. Handlednings- och tillsynsansvaret övergår då till den nya utbildningsanordnaren. Den läropliktige kan återvända till sina tidigare studier genom studerandeantagning. Avbrytande av fullgörandet av läroplikten enligt 7 § i läropliktslagen innebär att den läropliktige under tiden för avbrottet inte avlägger studier som omfattas av läroplikten.

En läropliktig har rätt att avbryta fullgörandet av läroplikten tills vidare, om den sjukdom eller skada som hindrar fullgörandet av läroplikten är av bestående natur. Möjligheten att avbryta läroplikten tills vidare är avsedd för situationer där det inte är motiverat att avbryta läroplikten för viss tid, om det redan på förhand kan bedömas att sjukdomen eller skadan kommer att förhindra fullgörandet av läroplikten även efter att den utsatta tiden löpt ut.

Fullgörandet av läroplikten ska inte avbrytas tills vidare, om det verkar som om det senare kan vara möjligt att fullgöra läroplikten. Ett beslut om avbrytande för viss tid är i regel alltid det primära alternativet.

En studerande anses ha avgått direkt med stöd av lag, om fullgörandet av läroplikten avbryts tills vidare (lagändringen träder i kraft 1.8.2022). I detta fall fattas inget separat förvaltningsbeslut om att den studerande anses ha avgått. Avbrytandet av läroplikten tills vidare är dock förenat med en särskild anmälningsskyldighet. Innan beslutet fattas ska utbildningsanordnaren meddela den läropliktige samt dennes vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare att den läropliktige anses ha avgått, om fullgörandet av läroplikten avbryts tills vidare. Även om fullgörandet av läroplikten har avbrutits tills vidare, har den läropliktige dock alltid rätt att återgå till fullgörandet av läroplikten om omständigheterna förändras. Genom att på nytt söka till utbildningen kan den studerande återgå till studierna och åter börja omfattas av läroplikten.

Om en läropliktig ämnar avbryta sina studier ska utbildningsanordnaren tillsammans med den läropliktiga och dennes vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare utreda möjligheterna att bedriva studier i en annan lärmiljö eller att söka till annan utbildning. Vid behov utreds alternativen i samarbete med en annan utbildningsanordnare. Utbildningsanordnaren ska dessutom utreda om de stödåtgärder som den läropliktige omfattas av från utbildningsanordnarens sida är tillräckliga och vid behov hänvisa den läropliktige till andra ändamålsenliga tjänster.

Om en läropliktig studerande själv meddelar att han eller hon lämnar läroanstalten, dvs. avbryter studierna, kan avgångsbeslutet inte fattas förrän den läropliktige har visat att han eller hon har en ny studieplats. Om studierätten håller på att upphöra på grund av den studerandes rikliga frånvaro, ska utbildningsanordnaren utreda den läropliktiges situation innan beslut fattas om att studierätten upphör. Innan den läropliktige anses ha avgått ska utbildningsanordnaren meddela honom eller henne samt vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare att den läropliktige kan anses ha avgått, om han eller hon utan grundad anledning är borta från undervisningen.

Om utbildningsanordnaren inte får information om att den läropliktige har fortsatt sina studier vid en annan läroanstalt, ska utbildningsanordnaren göra en anmälan till den läropliktiges hemkommun. Den som är läropliktig får själv inga sanktioner om läroplikten inte fullföljs.

Den läropliktiges vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare ansvarar för att läroplikten fullgörs. (LPL 9 §) Om vårdnadshavaren uppsåtligen eller av grov oaktsamhet försummar sin skyldighet att övervaka fullgörandet av läroplikten, kan vårdnadshavaren dömas till böter för försummelse av tillsyn av den läropliktige (LPL 22 §) Se närmare frågan Vilket ansvar har vårdnadshavaren för fullgörandet av läroplikten?

Vid bedömningen av om en läropliktig studerande anses ha avgått tillämpas bestämmelserna om när en studerande anses ha avgått i de lagar som gäller utbildningen (t.ex. 24 § i gymnasielagen och 97 § i lagen om yrkesutbildning). När en läropliktig ska anses ha avgått gäller emellertid vissa förfaranden som inte gäller andra än läropliktiga studerande.

En läropliktig studerande anses ha avgått senast en månad efter att den läropliktige senast har deltagit i undervisning. När en läropliktig anses ha avgått finns det även en särskild anmälningsplikt. Innan den läropliktige anses ha avgått ska utbildningsanordnaren meddela den läropliktige samt vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare att den läropliktige kan anses ha avgått, om denne är borta från undervisningen. Avsikten med denna anmälningsskyldighet är att den läropliktige och dennes vårdnadshavare ska informeras om vilka följer det får när man uteblir från undervisningen.

I 8 § i läropliktslagen finns bestämmelser om fullgörande av läroplikten under tiden för förlust av studierätt för viss tid. Förlust av studierätt innebär att den studerande tillfälligt stängs av eller att studierätten dras in på lagstadgade grunder enligt de lagar som gäller utbildningen. I sådana fall ska utbildningsanordnaren tillsammans med den läropliktige och vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare utarbeta en plan för fullgörandet av läroplikten under avstängningen från läroanstalten för viss tid eller indragningen av studierätten. Om den läropliktige utan grundad anledning inte deltar i utarbetandet av planen eller i väsentlig grad underlåter att följa den plan som har utarbetats ska den läropliktige anses ha avgått.

Innan beslut fattas om att den läropliktige anses ha avgått har utbildningsanordnaren en skyldighet att meddela den läropliktige och vårdnadshavaren eller den lagliga företrädaren om att den läropliktige kan anses ha avgått om den läropliktige inte deltar i utarbetandet av en plan för fullgörande av läroplikten eller inte följer den utarbetade planen. Avsikten med anmälningsskyldigheten är att informera den läropliktige och dennes vårdnadshavare om vilka följder det får om den läropliktige inte deltar i utarbetandet av planen eller inte följer planen.

Om den läropliktige inte har inlett nya studier ska utbildningsanordnaren meddela identifierings- och kontaktuppgifterna för den läropliktige som anses ha avgått till den läropliktiges boendekommun och informera vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare om att fullgörandet av läroplikten har avbrutits. Den läropliktige kan anses ha avgått baserat på egen anmälan enbart när den läropliktige har inlett nya studier som är godkända för att fullgöra läroplikten. Se frågan ”Vad sker om den läropliktige avbryter studierna av någon annan orsak än en godtagbar orsak?”

Det fattas ett förvaltningsbeslut om att den studerande anses ha avgått. På beslutet tillämpas bestämmelserna i förvaltningslagen om hörande av en part och dennes vårdnadshavare. Utbildningsanordnarens anmälningsskyldighet i fråga om följderna av att vara frånvarande från undervisningen eller av att inte följa planen ersätter inte hörandeförfarandet i förvaltningslagen, utan den läropliktige och dennes vårdnadshavare eller lagliga företrädare ska höras innan det fattas beslut om att den läropliktige anses ha avgått. I praktiken är det emellertid möjligt att göra så att man i samband med brevet om hörande också uppfyller utbildningsanordnarens läroplikt, som beskrivs ovan, dvs. den läropliktige och vårdnadshavaren informeras om vilka följder det får när den läropliktige är frånvarande från undervisningen eller försummar att följa planen.

Enligt bestämmelserna ska den läropliktige anses ha avgått en månad efter att den läropliktige senast deltog i undervisningen. Inom denna tidsfrist på en månad ska utbildningsanordnaren även sköta anmälningsskyldigheten och hörandet. Det är viktigt att både den läropliktige och vårdnadshavaren hörs för att reda ut situationen och för att fullgörandet av läroplikten ska fortsätta. Därför bör målet vara att hörandet sker i samarbete med den läropliktige och vårdnadshavaren. Tidsfristen på en månad som anges i lag är emellertid ovillkorlig och kan inte förlängas till exempel på grund av att det inte har gått att komma överens med vårdnadshavaren om en tid för hörande.

Enligt förvaltningslagen räcker det med att det ges en möjlighet att bli hörd. Om den läropliktige eller vårdnadshavaren till exempel inte deltar i hörandet, kan det trots detta fattas beslut i ärendet. Det viktigt att man snabbt reagerar vid en läropliktig studerandes frånvaro för att det inte ska uppstå långa avbrott i fullgörandet av läroplikten.

Ett beslut om att en person anses ha avgått kan fattas redan före den tidsfrist på en månad som föreskrivs i utbildningslagarna, förutsatt att den skyldighet att informera och höra som föreskrivs i lagen har fullgjorts på behörigt sätt. Den studerande kan hos regionförvaltningsverket begära omprövning av ett förvaltningsbeslut som gäller att den studerande anses ha avgått.

Den studerande har fri ansökningsrätt och kan ansöka om studieplats till vilket ställe som helst i Finland. Skolresestöd betalas för dagliga resor mellan den läropliktigas bostad och läroanstalten som inte är längre än 7 km. Därutöver kan den studerande vara berättigad till allmänt bostadsstöd, ifall hen bor självständigt. 

En läropliktig ung person ska ha en studieplats vid en läroanstalt.

Under fullgörandet av läroplikten kan en läropliktig ung person delta i rehabiliteringstjänster som tillhandahålls av Folkpensionsanstalten eller andra motsvarande tjänster. Dessa tjänster stöder fullgörandet av läroplikten.

Verkstäder kan fungera som inlärningsmiljöer för fullgörandet av utbildningen. Utbildning som hör till läroplikten kan genomföras också i verkstadsverksamhet, om utbildningsanordnaren, den läropliktige och verkstaden har avtalat om saken.

Dagverksamhet för personer med funktionsnedsättning är inte läropliktsutbildning enligt läropliktslagen, så den studerande kan inte hänvisas till dagverksamhet för att fullgöra sin läroplikt. Om fullgörandet av läroplikten har avbrutits i enlighet med 7 § i läropliktslagen, kan en person i läropliktsåldern delta i dagverksamhet. 

I fråga om anvisande av en studieplats i TELMA-utbildning se mer under frågorna Ska utbildningsanordnaren ta emot en läropliktig som anvisats till den? och Hur säkerställs det tillräckligt många studieplatser för läropliktiga som är berättigade till krävande särskilt stöd och i synnerhet inom TELMA-utbildning?

Läroplikten fullgöras även som läroavtalsutbildning, så den studerande kan arbeta samtidigt. Det är upp till den studerande ifall hen vill arbeta utöver detta vid sidan av studierna.

Till lagen om unga arbetstagare har fogats en bestämmelse om hur den ungas arbetstid fördelas. Enligt bestämmelsen bör arbetstiden för en arbetstagare som deltar i utbildning som omfattas av läroplikten fördelas så att den inte är ett hinder för läroplanen eller på annat sätt förhindrar deltagande i utbildningen. Arbetstagaren bör i god tid meddela arbetsgivaren när den studerandes närvaro vid  studierna är nödvändig. Arbetstagaren har rätt att inte ta emot en arbetstur som förhindrar deltagande i undervisningen. 

Enligt 7 § i läropliktslagen kan en läropliktig eller dennes vårdnadshavare ansöka om att fullgörandet av läroplikten avbryts för viss tid för en tillfällig vistelse utomlands som varar i minst en månad, under en tillfällig vistelse utomlands som varar i minst en månad, om den läropliktige utomlands deltar i utbildning som motsvarar fullgörandet av läroplikten eller han eller hon annars kan anses fullgöra sin läroplikt under vistelsen utomlands. Avbrytande av fullgörandet av läroplikten söks hos den utbildningsanordnare hos vilken den läropliktige för närvarande är elev/studerande. Om den läropliktige inte är studerande hos någon utbildningsanordnare, riktas ansökan till den läropliktiges boendekommun. Möjligheten att ansöka om avbrytande av fullgörande av läroplikten gäller alla elever i läropliktsålder, även elever inom den grundläggande utbildningen. 

En läropliktig kan resa utomlands på studieutbyte, men  ska i så fall med avseende på studierna i Finland ansöka om att fullgörandet av läroplikten avbryts för viss tid. Under utbytesstudierna är utbildningsanordnaren i Finland inte skyldig att övervaka hur studierna framskrider eller fullgörandet av läroplikten vid en utländsk läroanstalt.

Om en läropliktig tillfälligt flyttar utomlands, t.ex. på grund av att föräldrarna arbetar utomlands, kan barnet under vistelsen utomlands till exempel gå i en lokal skola, en internationell skola, en finländsk skola som är verksam utomlands eller en Europaskola. 

I en situation där ett barn deltar i grundläggande utbildning utomlands i enlighet med lagstiftningen och läroplanen i Finland i en skola som beviljats tillstånd att ordna grundläggande utbildning, överförs studierätten och handlednings- och tillsynsansvaret till den utländska skolan och fullgörandet av läroplikten avbryts inte.

I en situation där ett barn deltar i undervisning i enlighet med lagstiftningen och läroplanen i ett annat land ska man ansöka om avbrytande av läroplikten. I detta fall överförs handlednings- och tillsynsansvaret till barnets boendekommun när barnet återvänder till Finland och tills barnet har börjat i en ny skola. Om barnet återvänder till den gamla skolan aktiveras inte boendekommunens ansvar. 

Under en kort semesterresa förblir skolan i Finland barnets skola och fullgörandet av läroplikten avbryts inte. Barnet beviljas frånvaro enligt skolans prövning. Beslut om hur barnets lärande ordnas under semesterresan fattas på lokal nivå, och vårdnadshavarna ansvarar för att barnets lärande framskrider under semesterresan. Bestämmelserna i 18 § i lagen om grundläggande utbildning tillämpas inte på semesterresor. Utbildningsanordnaren är inte skyldig att ordna handledning utomlands med hjälp av distansförbindelser.

I samband med ansökan om avbrytande av läroplikten ska det utredas på vilket sätt den läropliktige ämnar bedriva verksamhet som motsvarar fullgörandet av läroplikten under vistelsen utomlands.

Enligt läropliktslagen kan fullgörandet av läroplikten även avbrytas under tiden för tillfällig vistelse utomlands om den läropliktige annars kan anses fullgöra sin läroplikt under vistelsen utomlands. Detta innebär i praktiken att det i samband med ansökan om avbrytande av läroplikten ska utredas på vilket sätt den läropliktige ämnar bedriva verksamhet som motsvarar fullgörandet av läroplikten under vistelsen utomlands. Ett alternativ till skolgång utomlands är till exempel självständiga studier i hemmet, varvid elevens vårdnadshavare övervakar inlärningen under den tillfälliga vistelsen utomlands. En läropliktig som avlägger studier på andra stadiet kan också avtala med en utbildningsanordnare om självständigt förvärvande av kunnande så att han eller hon avlägger kursprov eller deltar i yrkesprov efter att ha återvänt till Finland.  Den som avlägger studier på andra stadiet kan under vistelsen utomlands också genomföra distansstudier eller webbstudier vid en finländsk läroanstalt. Då avbryts inte fullgörandet av läroplikten och  man behöver inte ansöka om avbrytande av fullgörandet av läroplikten.

Grunden för avbrytande av läroplikten under tillfällig vistelse utomlands bedöms i samband med ansökan om avbrytande. Efter det att beslutet om avbrytande fattats är utbildningsanordnaren eller boendekommunen inte skyldig att övervaka hur studierna framskrider under vistelsen utomlands.

Läroplikten kan även fullgöras i utbildningar i övergångsskedet.

Utbildning i övergångsskedet var till den 31 juli 2022 påbyggnadsundervisning inom den grundläggande utbildningen, dvs. den s.k. tionde klassen, utbildning som förbereder för yrkesutbildning (VALMA) samt utbildning som förbereder för gymnasieutbildning och som riktar sig till invandrare (LUVA). 

De separata utbildningarna i övergångsskedet slogs från hösten 2022 samman till en ny enhetlig utbildningshelhet, utbildning som förbereder för examensutbildning (HUX). Utbildningen består av flera moduler/delar som flexibelt kan sammanställas till en sådan helhet som bäst motsvarar den studerandes behov och på så sätt främjar övergången till avläggandet av en examen på andra stadiet. Utbildning som handleder för examensutbildning kan ordnas av anordnare av grundläggande utbildning, anordnare av gymnasieutbildning och anordnare av yrkesutbildning.

Den utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv (TELMA) ska även i fortsättningen vara en egen utbildningshelhet.

En läropliktig ska före slutet av den sista årskursen inom den grundläggande utbildningen söka till utbildning på andra stadiet, till utbildning i övergångsskedet eller till annan utbildning som omfattas av läroplikten. En läropliktig kan söka till utbildning genom riksomfattande ansökningsförfaranden (gemensam ansökan) eller på något annat sätt. Om den läropliktige inte får en studieplats vid den gemensamma ansökan, fortsätter skyldigheten att söka till utbildning tills den läropliktige får en studieplats. Bestämmelser om avgiftsfrihet finns i 10 § i läropliktslagen.

Om den läropliktige inte frivilligt söker till utbildning eller inte får en studieplats, anvisas han eller hon en studieplats i utbildning som handleder för examensutbildning (HUX). Om den läropliktige inte har färdigheter att genomföra examensinriktad utbildning, anvisas en studieplats i utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv (TELMA).

Det är boendekommunens uppgift att anvisa en studieplats. Vid anvisande av en lämplig studieplats ska man beakta utbildningsutbudet i området, avståndet mellan den läropliktigas hem och läroanstalten och trafikförbindelserna, behovet av särskilt stöd eller krävande särskilt stöd, undervisningsspråket samt den läropliktiges personliga önskemål.

Enligt läropliktslagen ska en studieplats anvisas inom två månader efter det att ansvaret för handledning och tillsyn började, om den läropliktige inte före det har påbörjat en utbildning som hör till läroplikten. Enligt lagen kan en studieplats anvisas först två månader efter anmälan till boendekommunen, inte före denna tidpunkt. En läropliktig som har rätt till krävande särskilt stöd kan dock med den läropliktiges eller dennes vårdnadshavares eller någon annan laglig företrädares samtycke anvisas en studieplats redan före utgången av tidsfristen på två månader.

Under tidsfristen på två månader ska boendekommunen utreda den läropliktiges situation, hänvisa den läropliktige att frivilligt söka till utbildning samt genomföra förfarandena för hörande i samband med anvisande av en studieplats. Beslutet kan dock fattas före tidsfristen i fråga så att beslutet om anvisande av en studieplats träder i kraft vid utgången av tidsfristen, dvs. två månader efter det att boendekommunen började ansvara för handledningen och tillsynen.

Enligt läropliktslagen ska den läropliktiga utan dröjsmål inleda studierna på den studieplats som anvisats honom eller henne. I praktiken ska utbildningsanordnaren kontakta den läropliktige som anvisats en studieplats och komma överens om när studierna ska inledas. Utbildningsanordnaren ska göra det möjligt att inleda studierna så snart som möjligt efter anvisandet av studieplatsen.

Enligt läropliktslagen ska en läropliktig söka till utbildning om han eller hon saknar en studieplats. Enligt läropliktslagen upphör utbildningsanordnarens handlednings- och tillsynsansvar senast en månad efter att utbildningen avslutats, om utbildningen upphör vid en annan tidpunkt än vid utgången av vårterminen. Huvudregeln är att läropliktsutbildningen ska fortsätta så snart som möjligt efter avslutad grundläggande utbildning eller utbildning i övergångsskedet. Om den läropliktige inte har inlett nya studier inom en månad efter att utbildningen avslutats, ska utbildningsanordnaren göra en anmälan till boendekommunen. Boendekommunen anvisar en studieplats inom två månader från det att anmälan har gjorts. Utbildningsanordnaren ska ge den läropliktige handledning vid utarbetandet av planen för fortsatta studier och vid ansökan till utbildning redan innan den grundläggande utbildningen eller utbildningen i övergångsskedet avslutas.

De tidsfrister som föreskrivs i läropliktslagen är absoluta till sin ordalydelse, men i praktiken kan man vid anmälan och anvisandet av studieplats använda prövning från fall till fall, om det med beaktande av omständigheterna inte verkar motiverat att göra en anmälan eller anvisa en studieplats. En sådan situation kan till exempel vara om den läropliktige väntar på studerandeantagningens resultat eller redan har fått en studieplats, men ännu inte hunnit inleda studierna. I så fall kan man vänta på att antagningsresultaten publiceras eller att studierna inleds. 

En utbildningsanordnare som har beviljats tillstånd att ordna HUX-utbildning eller TELMA-utbildning eller som ordnar HUX-utbildning med stöd av ett tidigare tillstånd att ordna VALMA-utbildning ska anta som studerande en läropliktig som anvisats utbildningsanordnaren. Läropliktiga kan inte anvisas till sådana anordnare av HUX-utbildning som ordnar HUX-utbildning på basis av ett tillstånd att ordna påbyggnadsundervisning efter grundläggande utbildning (övergångsperiod till den 31.7.2025). Den läropliktige och dennes vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare och den utbildningsanordnare som den läropliktige ska anvisas till som studerande ska dock höras innan ärendet avgörs. 

Utgångspunkten är att studieplatsen anvisas vid närmaste lämpliga läroanstalt, med beaktande av trafikförbindelserna. Den läroanstalt som anvisas kan också vara belägen inom en annan kommuns område. När studieplatser anvisas använder kommunerna prövning från fall till fall och förbereder anvisandet av studieplatsen tillsammans med utbildningsanordnarna. I sista hand kan kommunen också anvisa en studerande till en utbildningsanordnare som inte har lediga studieplatser. Även då är utbildningsanordnaren enligt lagen skyldig att ta emot en läropliktig som anvisats till utbildningen. Enligt läropliktslagen ska utbildningsanordnaren göra det möjligt att inleda studierna så snart som möjligt.

Enligt läropliktslagen ska den läropliktiga utan dröjsmål inleda studierna på den studieplats som anvisats honom eller henne. Om den läropliktige inte inleder sina studier, tillämpas de förfaranden som gäller när en läropliktig anses ha avgått. Enligt de lagar som gäller utbildning anses en studerande ha avgått om det är uppenbart att han eller hon inte har haft för avsikt att delta i undervisningen och inte har angett någon grundad anledning till frånvaron. En läropliktig anses ha avgått på det sätt som avses ovan senast en månad efter att han eller hon sist har deltagit i undervisning. Vid bedömningen av om en läropliktig anses ha avgått ska man utöver tidsfristen på en månad också bedöma om den läropliktige har för avsikt att delta i undervisningen eller om han eller hon har angett någon godtagbar orsak till frånvaron. Om det av omständigheterna framgår att den läropliktige är på väg att inleda studier ska den läropliktige inte anses ha avgått enbart på basis av att tidsfristen på en månad har gått ut.

Om en läropliktig som anvisats studieplats anses ha avgått görs en anmälan till boendekommunen enligt normala förfaranden, varefter den läropliktige omfattas av boendekommunens handlednings- och tillsynsansvar. Boendekommunen utreder den läropliktiges situation och anvisar honom eller henne en studieplats inom två månader från det att anmälan har gjorts. Läropliktslagen begränsar inte hur många gånger en studieplats kan anvisas, så vid behov kan den läropliktige anvisas en studieplats flera gånger vid samma läroanstalt. 

För varje läropliktig ska det hittas en studieplats, antingen genom rätten att fritt söka till utbildning eller i sista hand genom anvisande av en studieplats.
I den gemensamma ansökan våren 2021 har det förekommit problem med antalet  studieplatser för läropliktiga som är berättigade till krävande särskilt stöd och i synnerhet inom TELMA-utbildningen. Undervisnings- och kulturministeriet har utrett situationen i samarbete med de särskilda yrkesläroanstalterna. Situationen följs upp och problem åtgärdas vid behov genom anvisningar, tilläggsfinansiering som beviljas genom beslut om tilläggsprestationer eller lagändringar. Vid den gemensamma ansökan ska särskilda yrkesläroanstalter reservera ett tillräckligt antal nybörjarplatser för att säkerställa studiemöjligheterna för läropliktiga i området som är berättigade till krävande särskilt stöd.

Vid den gemensamma ansökan ska särskilda yrkesläroanstalter och utbildningsanordnare som har fått till uppgift att ordna krävande särskilt stöd  reservera ett tillräckligt antal nybörjarplatser för att säkerställa studiemöjligheterna för läropliktiga i området som är berättigade till krävande särskilt stöd.

För den studerande är följande avgiftsfria:

• undervisningen (avgiftsfri redan tidigare)
• bespisningen (avgiftsfri redan tidigare)
• läroböcker och annat studiematerial som behövs i undervisningen
• arbetsredskap, -dräkter och -material som behövs i undervisningen
• de fem prov som krävs för studentexamen som avläggs som avslutning på gymnasiets lärokurs samt omtagning av de prov av dessa som underkänts
• skolresor som är minst sju kilometer ersätts i enlighet med lagen om stöd för skolresor
• i vissa specialfall också inkvarterings- och resekostnader (om det är över 100 km till närmaste läroanstalt eller om den dagliga skolresan med det snabbaste färdsättet är över tre timmar lång).

De personliga redskap som behövs i utbildningar som betonar särskild hobbyverksamhet, såsom musikinstrument och idrottsredskap som den studerande också använder utanför undervisningen, ska fortfarande betalas av den studerande själv (BFL 17 § 1 mom.).

Avgiftsfriheten gäller endast studerande som omfattas av den utvidgade läroplikten Se frågan När trädde utvidgningen av läroplikten i kraft och vem gäller den? 
På andra stadiet gäller rätten till avgiftsfri utbildning till utgången av det kalenderår då den studerande fyller 20 år. Därefter kan avgiftsfriheten förlängas på de grunder som anges i lagen. Se frågan På vilka grunder kan avgiftsfriheten förlängas? 

När den studerande som 16-åring övergår från den grundläggande utbildningen till andra stadiet har han eller hon i princip rätt till avgiftsfri utbildning i 4,5 år. Inom den tidsperioden gäller avgiftsfriheten examensinriktad utbildning samt olika utbildningar i övergångsskedet. Avgiftsfriheten avbryts inte även om den studerande inom denna tidsperiod byter studieplats. Man kan byta studieplats eller inleda de första studierna efter den grundläggande utbildningen även efter det att man fyllt 18 år. Avgiftsfriheten tillämpas dock inte på studier som har inletts efter utgången av det kalenderår då den studerande fyller 20 år. I utbildning som inleds efter detta har man inte längre rätt till avgiftsfrihet, även om det i tidigare studier funnits grunder för förlängning av avgiftsfriheten.

Avgiftsfriheten gäller inte studerande som inte omfattas av den utvidgade läroplikten. Avgiftsfriheten gäller alltså inte studerande som våren 2021 avslutar påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen, utbildning som förbereder för gymnasieutbildning eller utbildning som handleder för yrkesutbildning. Avgiftsfriheten gäller inte heller andra studerande som inleder studierna hösten 2021 och som inte omfattas av tillämpningsområdet för läropliktslagen. Om den studerande inte omfattas av avgiftsfriheten, har han eller hon även i fortsättningen rätt till läromaterialstillägg enligt lagen om studiestöd.

Förvaltningsbeslut om rätt till avgiftsfri utbildning ges endast på den studerandes begäran. Enligt 17 § 3 mom. i läropliktslagen ska utbildningsanordnaren meddela ett förvaltningsbeslut enligt förvaltningslagen (434/2003) i fråga om rätt till avgiftsfri utbildning och avgiftsfrihet för läromedel, arbetsredskap, arbetsdräkter och arbetsmaterial samt i fråga om de avgifter som avses i 17 § 2 mom. endast om den studerande skriftligen eller muntligen begär det. Enligt bestämmelserna i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) får ändring i ett beslut om att utbildningen är avgiftsfri sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen.

Enligt läropliktslagen (17 § 2 mom.) kan skäliga avgifter tas ut för frivilliga studieresor, besök, evenemang och andra motsvarande verksamheter som kompletterar studierna. Ett förvaltningsbeslut om dessa avgifter ges endast om den studerande skriftligen eller muntligt begär det. Till skillnad från de avgifter som tas ut för undervisning enligt 34 § i gymnasielagen och 105 § i lagen om yrkesutbildning är de avgifter som tas ut med stöd av läropliktslagen inte direkt utsökbara.

Se också frågan Ska det fattas ett separat förvaltningsbeslut om läroplikten och avgiftsfriheten?

Avgiftsfriheten förlängs så att den motsvarar längden på de perioder under vilka

• fullgörandet av läroplikten har avbrutits efter slutförandet av den grundläggande utbildningen (7 § i läropliktslagen)
• genomförandet av utbildningen tillfälligt har avbrutits efter upphörandet av läroplikten på grunder som anges i den lag som gäller utbildningen i fråga (t.ex. 23 § i gymnasielagen eller 96 § i lagen om yrkesutbildning).

Enligt huvudregeln förlängs avgiftsfriheten så att den motsvarar längden på de ovan nämnda perioderna. Om avbrottet i fullgörandet av läroplikten beror på tillfällig vistelse utomlands eller om det tillfälliga avbrytandet av studierätten beror på någon annan grundad anledning som avses i den lag som gäller utbildningen i fråga, förlängs avgiftsfriheten dock med högst ett år.

Utöver de orsaker som nämns ovan kan avgiftsfriheten förlängas med högst ett år, om orsaken till förlängningen av studietiden är

• byte av studieområde av hälsomässiga eller andra vägande skäl
• inlärningssvårigheter
• fullgörande av handledande eller förberedande utbildning efter den grundläggande utbildningen
• fördröjning av slutförandet av den grundläggande utbildningens lärokurs.

Beslut om förlängning av avgiftsfriheten fattas efter ansökan av den studerande. Beslut om förlängning fattas av den utbildningsanordnare hos vilken den studerande avlägger studier när han eller hon ansöker om förlängning av avgiftsfriheten. Ansökan om förlängning av avgiftsfriheten kan göras tidigast sex månader före utgången av den tidsfrist som berättigar till avgiftsfrihet. Ansökan om förlängning av avgiftsfriheten görs i praktiken alltså först i det fall den normala tiden för avgiftsfrihet inte verkar räcka till.

Enligt den bestämmelse som gällde fram till den 1 augusti 2022 har den tid som berättigar till avgiftsfrihet automatiskt förlängts utan ansökan på grund av fullgörande av läroplikten och avbrytande av studierätten (16 § 2 mom. i läropliktslagen). I fortsättningen kommer dock den tid som berättigar till avgiftsfrihet endast att förlängas på basis av ansökan.

Valpas-tjänsten sammanställer uppgifter om en studerande ur flera olika register och erbjuder utbildningsanordnaren uppgifter för granskning för bedömningen av huruvida utbildningen är avgiftsfri. I tjänsten syns bland annat uppgifter om tidigare studier samt det datum som beräknats utifrån den studerandes ålder och fram till vilket den studerande teoretiskt sett har rätt till avgiftsfri utbildning (fram till utgången av det år då den studerande fyller 20 år). Valpas-tjänsten kan dock inte på ett heltäckande sätt avgöra om en person omfattas av avgiftsfriheten i fråga om alla studerande. Till exempel om den studerande har slutfört den grundläggande utbildningen eller avlagt examen utomlands eller på Åland, sparas uppgifterna om dessa studier inte i de nationella registren och syns därför inte i Valpas. Utbildningsanordnaren ska vid behov begära uppgifter om tidigare studier av den studerande själv. Se också frågorna Vad betyder vanlig vistelseort? Är studerande från utlandet läropliktiga? och Ska det fattas ett separat förvaltningsbeslut om läroplikten och avgiftsfriheten? 

Om man utifrån uppgifterna i de nationella registren kan sluta sig till att en studerande inte omfattas av den utvidgade läroplikten och avgiftsfriheten (har slutfört den grundläggande utbildningens lärokurs före den 1 januari 2021 eller är född före 2004), visas denna uppgift för användaren i Valpas-tjänsten.

Enligt de tidigare gällande bestämmelserna kunde studerande på andra stadiet bo avgiftsfritt på läroanstaltens internatboende. Dessa bestämmelser ändrades inte, men lagstiftningen preciserades så att om läroanstalten har ett internatboende, ska platserna i första hand erbjudas läropliktiga och andra studerande som omfattas av avgiftsfri utbildning. Ändringen innebär dock inte att alla läropliktiga ska erbjudas en plats på internatboende, utan att man beaktar dessa studerandes behov av en plats på internatboende vid beviljandet av platserna.  

Om den studerande bor självständigt på hyra, kan han eller hon ha rätt till FPA:s allmänna bostadsbidrag. Dessutom kan en läropliktig ha rätt till särskilda inkvarterings- och reseersättningar, om resan till närmaste läroanstalt överstiger 100 kilometer eller om den dagliga skolresan med det snabbaste färdsättet är över tre timmar lång (se närmare frågan Har en studerande rätt till inkvarterings- och reseersättning, om han eller hon söker sig till studier någon annanstans än på hemorten, t.ex. till ett gymnasium som har en särskild utbildningsuppgift eller till utbildning inom ett visst utbildningsområde?).

I den grundläggande utbildningen kvarstod rätten till avgiftsfri måltid på samma sätt som tidigare. Enligt de gällande bestämmelserna har en studerande inom gymnasieutbildning och yrkesutbildning rätt till en måltid per dag. Inom yrkesutbildningen har den studerande i vissa situationer också rätt till flera måltider på basis av skoldagens längd.

I utbildning vid internatskolor har den studerande rätt till så kallad helpension. Avgiftsfriheten på andra stadiet påverkade inte dessa principer.

TOm avgiftsfriheten på andra stadiet förverkligas sänks gränsen för skolresor som berättigar till stöd från 10 kilometer till 7 kilometer. Samtidigt slopas minimigränsen på 54 euro för månatliga resekostnader. Avgiftsfria skolresor för studerande på andra stadiet ersätts också i fortsättningen genom det stöd för skolresor som Folkpensionsanstalten betalar.

Kilometergränsen för reseersättningar för läroavtalsstuderande som omfattas av läroplikten  sänktes till 7 kilometer (10 km för övriga studerande). I övrigt ändrade utvidgningen av läroplikten inte de studiesociala förmåner i läroavtalsutbildningen som föreskrivs i 102 § i lagen om yrkesutbildning.

Rätten till dagliga avgiftsfria måltider tillämpas inte på studerande i läroavtalsutbildning. Detta ändrades inte i och med utvidgningen av läroplikten.

Studerande i läroavtalsutbildning är inte berättigade till FPA:s stöd för skolresor. Detta ändrades inte i och med utvidgningen av läroplikten.

Skolresor på andra stadiet ersätts genom det skolresestöd som Folkpensionsanstalten betalar. I och med den avgiftsfrihet som medföljer utvidgningen av läroplikten togs självrisken på 43 euro per månad bort från skolresestödet. Kommunen eller utbildningsanordnaren är emellertid inte skyldig att ordna skolskjuts för läropliktiga som deltar i utbildning på andra stadiet. Utbildningsanordnaren kan frivilligt ordna möjlighet till skolskjuts för de studerande. Om utbildningsanordnaren ordnar skolskjuts betalas skolresestödet till utbildningsanordnaren.

Skolresestödet beviljas i första hand baserat på användningen av kollektivtrafik. Om det inte är möjligt att använda kollektivtrafik beviljas skolresestödet baserat på det så kallade egna resesättet. Det här betyder att den studerande själv ska ordna sin transport till läroanstalten och den ekonomiska ersättningen i enlighet med förordningen om beräkningsgrunderna för vissa kostnader för skolresor betalas till den studerande.

Förordningen om beräkningsgrunderna för vissa kostnader för skolresor

Mer information om skolresestöd och hur man söker stödet finns på Folkpensionsanstaltens webbplats

Skolresor för studerande inom utbildning på andra stadiet ersätts via FPA:s stödsystem för skolresor. Skolresor ersätts i första hand enligt kollektivtrafikens billigaste biljettprodukt.

Om det inte är möjligt att använda kollektivtrafik och skolskjuts inte ordnas av utbildningsanordnaren beviljas skolresestödet baserat på det så kallade egna resesättet. Det här betyder att den studerande själv ska ordna sin transport till läroanstalten och den ekonomiska ersättningen betalas till den studerande i enlighet med förordningen om beräkningsgrunderna för vissa kostnader för skolresor.

När kollektivtrafik saknas har en studerande inte rätt att få ersättning för en skolresa som till exempel helt eller delvis sker med taxi, utan den kalkylerade ersättningen bestäms på basis av bestämmelserna i lagen om stöd för skolresor och den ersättning som avses i förordningen om beräkningsgrunderna för skolresor. Se också frågan: Är kommunen eller utbildningsanordnaren skyldig att ordna skolskjuts för läropliktiga?

Bestämmelser om rätten till färdtjänst för personer med funktionsnedsättning finns i handikappservicelagen (lagen om service och stöd på grund av handikapp 380/1987). Om det är fråga om en person med funktionsnedsättning som avses i handikappservicelagen, kan stöd för skolresan fås med stöd av den lagen. Kommunen ansvarar för ordnandet av service enligt handikappservicelagen.

I vissa särskilda fall kan den studerande också ha rätt till sådana särskilda inkvarterings- och reseersättningar som avses i läropliktslagen.

Se närmare frågan: Har en studerande rätt till inkvarterings- och reseersättning, om han eller hon söker sig till studier någon annanstans än på hemorten, till exempel till ett gymnasium som har en särskild utbildningsuppgift eller till en utbildning inom ett visst utbildningsområde?

När det gäller flyttning till studieorten, se även frågan: Kan utbildningsanordnaren erbjuda den läropliktige en hyresbostad?

• Mer information om skolresestöd (FPA)

Utbildningsanordnaren på andra stadiet är inte skyldig att ordna skoltransporter i en situation där den läropliktige på grund av sjukdom eller någon motsvarande orsak tillfälligt inte kan använda kollektivtrafiken eller färdas till läroanstalten till exempel till fots eller med cykel.

Om den studerande har rätt till FPA:s stöd för skolresor (skolresa över 7 km) och stödet för skolresor har beviljats på basis av användning av kollektivtrafik, kan stödet för skolresor i en sådan situation justeras så att det beviljas på basis av det s.k. egna färdsättet. Det här betyder att den studerande själv eller vårdnadshavaren ska ordna transporten till läroanstalten och för detta betalas en penningersättning till den studerande i enlighet med förordningen om beräkningsgrunderna för vissa kostnader för skolresor. Se också frågan Är kommunen eller utbildningsanordnaren skyldig att ordna skolskjuts för läropliktiga?

Enligt läropliktslagen kan fullgörandet av läroplikten avbrytas för viss tid på grund av en sjukdom som utgör hinder för fullgörandet av läroplikten. Innan beslut om avbrytande fattas ska man enligt lagen dock utreda om det är möjligt att fullgöra läroplikten genom individuella val, individualisering, nödvändiga stödåtgärder eller rimliga anpassningar. Om det är omöjligt att dagligen färdas till skolan på grund av en sjukdom, bör man alltså i första hand utreda om den studerande kan fullgöra sina studier t.ex. genom distansstudier eller självständiga studier, varvid fullgörandet av läroplikten inte behöver avbrytas på grund av sjukdomen.

Enligt gymnasielagen och lagen om yrkesutbildning är det avgiftsfritt för de studerande att bo i utbildningsanordnarens internatboende. Utöver det egentliga internatboendet kan utbildningsanordnaren dock även ordna möjlighet för studerande till en hyresbostad. Då är det inte fråga om utbildningsanordnarens boende, utan om ett normalt hyresförhållande. I en sådan situation förutsätter lagen inte att boendet är avgiftsfritt. Den studerande kan ha rätt till allmänt bostadsbidrag, om villkoren för att få det uppfylls.

Rätt till särskilda inkvarterings- och reseersättningar enligt läropliktslagen föreligger bara ifall färdvägen från den läropliktiges hem till närmaste gymnasium eller yrkesläroanstalt med flera branscher där det ges möjlighet till undervisning på finska eller svenska enligt den läropliktiges i 10 § i lagen om grundläggande utbildning avsedda undervisningsspråk är mer än 100 kilometer, eller där den dagliga skolresan vid anlitande av det snabbaste färdsättet är över tre timmar lång. Med daglig skolresa avses resan till och från läroanstalten. Med det snabbaste färdsättet avses ett eget färdsätt som motsvarar bestämmelserna i lagen om stöd för skolresor, inte den snabbaste kollektivtrafikförbindelsen. 

Till skillnad från vad undervisnings- och kulturministeriet tidigare anvisat kan en läroanstalt med minst två utbildningsområden i regel inte betraktas som en sådan läroanstalt med flera branscher som avses i lagen. Norra Finlands förvaltningsdomstol meddelade den 2 september 2022 sitt avgörande 1181/2022 i ett mål som gällde reseersättning, enligt vilket man vid fastställandet av reseersättning ska beakta vars och ens rätt att i enlighet med lag skaffa sig sin försörjning genom det yrke som han eller hon valt fritt. Därför ska begreppet om flera branscher tolkas så att dessa grundläggande fri- och rättigheter skyddas på ett tillräckligt sätt. Därvid ska utbetalning av reseersättning krävas även om den studerande i princip kunde söka sig till en yrkesläroanstalt som är belägen mindre än 100 kilometer från hemmet, om denna läroanstalt inte kan betraktas som en läroanstalt med flera branscher på grund av dess begränsade utbildningsutbud, detta inom ramen för en omfattande granskning av hela spektrumet av utbildningsområden som tillgodoser samhällets olika behov och individers olika anlag. 

Beviljandet av rese- och inkvarteringsersättning förutsätter således prövning från fall till fall, med beaktande av de ovannämnda aspekterna som förvaltningsdomstolen lyfte fram i sitt beslut.

Rätt till rese- och inkvarteringsersättning föreligger endast om den läropliktige studerar vid det gymnasium eller den yrkesläroanstalt som är närmast den läropliktiges hem. En läropliktig kan välja mellan gymnasieutbildning eller yrkesutbildning, dvs. om den läropliktige vill delta i yrkesutbildning och den närmaste yrkesläroanstalten med utbildning inom flera branscher finns på mer än 100 kilometers avstånd, har han eller hon rätt till inkvarterings- och reseersättning när han eller hon studerar vid den yrkesläroanstalten, även om gymnasieutbildning finns tillgänglig på mindre än 100 kilometers avstånd. Om den läropliktige utnyttjar sin fria ansökningsrätt och söker sig till en läroanstalt som ligger längre bort, t.ex. på grund av att det gymnasiet har en särskild utbildningsuppgift eller på grund av utbildning inom ett visst yrkesområde, föreligger ingen rätt till inkvarterings- och reseersättning.

Om en läropliktig i utbildning som ingår i övergångsskedet eller i utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv, har han eller hon också då rätt till inkvarterings - och reseersättning, om den närmaste läroanstalten som ger ifrågavarande utbildning befinner sig mer än 100 kilometer från den läropliktiges hem. Se närmare 19–21 § i läropliktslagen om villkoren för inkvarterings- och reseersättning.

Undervisningen var redan tidigare avgiftsfri. Nu är även alla läroböcker och annat material samt arbetsredskap, arbetskläder och arbetsmaterial som behövs i undervisningen är avgiftsfria för den läropliktige. Den avgiftsfria undervisningen innefattar också nödvändiga skolresor och tillräcklig kost samt i vissa fall även boende. Se närmare de övriga frågorna om studiernas avgiftsfrihet.

I lagen föreskrivs inte uttryckligen att varje studerande ska skaffa sig en dator, utan enligt lagen är läromedel och arbetsredskap som undervisningen förutsätter avgiftsfria. I kostnadsberäkningarna för reformen ingår emellertid att varje studerande ska få en dator som a eller hon har i bruk under studietiden för att kunna delta i undervisningen.

Den studerande får, om han eller hon så önskar, också använda sin egen dator. Lagen förpliktar inte utbildningsanordnaren att betala den studerande någon ersättning för användningen av egen dator.

De flesta studerande har tillgång till en internetförbindelse hemma eller på mobilen. Utgångspunkten är att de studerande kan utnyttja dessa webbförbindelser som de redan har till sitt förfogande. Utbildningsanordnaren ska dock skaffa de redskap som undervisningen förutsätter, så om den studerande inte har en internetförbindelse till sitt förfogande och deltagandet i undervisningen förutsätter det, ska utbildningsanordnaren också erbjuda en sådan förbindelse.

Utgångspunkten är att en läropliktig studerande som har rätt till avgiftsfri utbildning  ska kunna avlägga gymnasiets lärokurs avgiftsfritt, med undantag för sådana i läropliktslagen avsedda musikinstrument, idrottsredskap eller andra motsvarande redskap och tillbehör som behövs i utbildningar som betonar särskilda intressen och som är avsedda för den studerandes personliga bruk. Om det i studierna vid gymnasiets allmänna linje behövs några idrottsredskap, ska dessa i princip vara avgiftsfria. I fråga om vissa personliga idrottsredskap, som till exempel skridskor, betyder det dock inte att utbildningsanordnaren måste skaffa lämplig utrustning åt alla studerande. De studerande kan uppmanas använda sina egna redskap, men vid behov ska skolan också ha tillgång till låneutrustning, om den studerande inte har möjlighet att använda sina egen.

Skäliga avgifter kan tas ut för frivilliga studieresor, besök, evenemang och andra motsvarande verksamheter som kompletterar studierna (LPL 17 §). Utbildningsanordnaren kan alltså ordna t.ex. utlandsresor i anslutning till internationalisering så att den studerande själv svarar för rese- och inkvarteringskostnaderna. 

Avgifter kan tas ut endast för sådan verksamhet som är helt frivillig för den studerande. Undervisningen ska alltid vara avgiftsfri.

Studieperiodens obligatoriska eller valfria karaktär har ingen avgörande betydelse med tanke på avgiftsfriheten. Utgångspunkten är att all undervisning är avgiftsfri, men för frivillig verksamhet som kompletterar studierna (såsom resekostnader för utflykter och inträdesavgifter) kan det tas ut avgifter. Även obligatoriska studier kan omfatta frivilliga utflykter som kompletterar studierna och för vilka avgifter kan tas ut.

Det har inte föreskrivits någon övre gräns för avgiftsfriheten per examen.

I 16 § 1 mom. i läropliktslagen finns bestämmelser om avgiftsfrihet för så kallad dubbel- och trippelexamen. Med dubbelexamen avses studier där den studerande avlägger yrkesexamen och studentexamen samtidigt. Med trippelexamen avses studier där den studerande avlägger yrkesexamen, gymnasiets lärokurs och studentexamen samtidigt.

Om den studerande samtidigt genomgår yrkesutbildning och gymnasiets lärokurs upphör rätten till avgiftsfri utbildning när den studerande har avlagt yrkesexamen och studentexamen. För dem som avlägger dubbelexamen eller trippelexamen omfattar avgiftsfriheten alltså båda/alla tre examina. Även avläggandet av gymnasiets lärokurs samtidigt som yrkesexamen (dubbelexamen) omfattas av avgiftsfriheten, dvs. det förutsätts inte att den studerande avlägger hela gymnasiets lärokurs. Avgiftsfriheten upphör emellertid senast vid utgången av det kalenderår då den studerande fyller 20 år, om inte den tid som berättigar till avgiftsfrihet har förlängts på de grunder som anges i läropliktslagen. Enbart det att man avlägger en dubbel- eller trippelexamen förlänger alltså inte i sig den tid som berättigar till avgiftsfrihet.

Den finansiering som utbildningsanordnaren får bestäms enligt den utbildningsform där den studerande är inskriven som närvarande och där han eller hon räknas som finansieringsgrund. Utbildningsanordnarna ska sinsemellan komma överens om eventuella ekonomiska ersättningar i samband med samarbetsarrangemang. Det finns ingen separat höjning av finansieringen för dem som avlägger dubbel/trippelexamina. Studietiden är dock vanligen längre, vilket ökar beloppet av den finansiering som betalas på basis av studietiden.

Undervisningsmaterialens avgiftsfrihet gäller också yrkesinriktad grundexamen eller yrkesexamen som avläggs i form av läroavtalsutbildning. Bestämmelser om särskilda studiesociala förmåner i specialundervisning finns i 102 § i lagen om grundläggande yrkesutbildning. Studerande inom läroavtalsutbildning är inte berättigade till FPA:s stöd för skolresor.

Avgiftsfriheten gäller också yrkesexamen, om det är fråga om den första examen som den studerande avlägger, dvs. den studerande inte tidigare har avlagt examen på andra stadiet.

Avgiftsfriheten gäller också dem som studerar vid IB-gymnasier och som har rätt till avgiftsfri utbildning i fråga om material och slutprov.

I fortsättningen är de fem första proven som avläggs samt de nya proven som avslagits i fråga om dem avgiftsfria (20 § i lagen om studentexamen). Om den studerande deltar i fler än fem prov tas det ut en avgift för dessa prov.

Det finns inga särskilda bestämmelser om avgiftsfrihet för läkarintyg som behövs för specialarrangemang. Intyg som gäller specialarrangemang för studentexamen kan till många delar utfärdas av en speciallärare. Eventuella läkarintyg kan oftast skaffas via den offentliga hälso- och sjukvården.

• Studentexamensnämndens anvisningar om specialarrangemang och ansökan om sådana 

Kostnaderna för utbytesstudier omfattas inte av avgiftsfriheten. Om den studerande förvärvar sitt kunnande på en arbetsplats utomlands, är det den studerande själv som svarar för kostnaderna för till exempel resor och inkvartering.

Avgiftsfriheten omfattar de tillstånd och kvalifikationer som är nödvändiga för att examen eller en del av examen ska kunna avläggas. Tillstånden och kvalifikationerna kan förutsättas av bestämmelser eller av arbetslivet. Att tillstånd eller kvalifikationer förutsätts av bestämmelser betyder att det finns bestämmelser om dem i lagen eller i en förordning. Arbetsplatserna kan dessutom kräva tillstånd och kvalifikationer för att man ska få utföra vissa arbetsuppgifter.  

Tillstånd och kvalifikationer som förutsätts av bestämmelser är till exempel hygienpass, körtillstånd, växtskyddsexamen och vattenarbetskort. Tillstånd och kvalifikationer som förutsätts av bestämmelser och som är nödvändiga för att visa de kunskaper som förutsätts i kraven på yrkesskicklighet i grunderna för examen är avgiftsfria.  

Tillstånd och kvalifikationer som förutsätts av arbetslivet kan vara till exempel certifikat för heta arbeten, arbetssäkerhetskort och första hjälpen-kort. Av dessa omfattar avgiftsfriheten de tillstånd och kvalifikationer som är nödvändiga för att påvisa de kunskaper som förutsätts enligt kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet i grunderna för examen.

Även de myndighetsavgifter, körkortsavgifter och läkarintyg som krävs för att visa de kunskaper som förutsätts i grunderna för examen omfattas av avgiftsfriheten.

Undantaget är körrätt för kategori B (eller körkort) som är förhandskrav i den obligatoriska examensdelen för yrkesexamen inom kompetensområdet för akutvård på basnivå i de grunder för grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen som trädde i kraft den 1 augusti 2018. I fråga om andra yrkesexamina (till exempel grundexamen inom logistik och byggnadsbranschen) omfattas körkort och de körrättigheter som hör till körkortskraven för att avlägga examen (såsom B-körrätt) av avgiftsfrihet.

Utbildningsanordnaren kan, om den så önskar, erbjuda avgiftsfria läromedel och arbetsredskap även för andra studerande än dem som omfattas av avgiftsfriheten. Det finns dock ingen lagstadgad skyldighet till detta.

Utbildningsanordnaren ska erbjuda den studerande de läromedel samt arbetsredskap, -dräkter och -material som förutsätts i undervisningen. Utbildningsanordnaren ansvarar för reparation och underhåll av arbetsredskap och arbetsdräkter. Därutöver kan den studerande dock anmodas ansvara för normal rengöring och tvätt av arbetsredskap och arbetskläder som är i den studerandes personliga bruk.  

Inkvarteringsersättning betalas för tiden mellan den dag då de årliga studierna börjar och den dag då de slutar, om studierna förutsätter boende på den ort där läroanstalten finns. Inkvarterings - och reseersättningar enligt läropliktslagen gäller endast avståndet mellan den läropliktiges hem och läroanstalten samt resor mellan dessa. Därtill har den studerande dock även rätt till ersättning under den tid som han eller hon deltar i utbildning som ordnas på en arbetsplats, om den studerande bor i samma bostad som han eller hon annars får inkvarteringsersättning för. Under tiden för utbildning som ordnas på en arbetsplats kan den studerande ha rätt till FPA: s stöd för skolresor i fråga om dagliga resor mellan bostaden och arbetsplatsen.

Enligt läropliktslagen är läromedel som behövs vid undervisningen samt arbetsredskap, arbetsdräkter och arbetsmaterial avgiftsfria. I enlighet med principen om avgiftsfrihet bör man inte ta en pant för dessa heller. Vad gäller en studerandes skyldighet att ersätta skador, se frågan ”Är den studerande ersättningsskyldig om han eller hon söndrar eller förlorar läromedel eller arbetsredskap som getts honom eller henne?”

Om det är avgiftsfritt för den studerande att bo i studiebostaden ska man inte ta ut obligatoriska avgifter för boendet där. Man kan emellertid ta en pant för sådant som det är frivilligt för den studerande att använda eller som lagen inte har angett som avgiftsfritt, till exempel låsförsedda förvaringsskåp.

På den studerandes skyldighet att ersätta skada som han eller hon orsakat tillämpas skadeståndslagen. I regel ska en skada som orsakats uppsåtligen eller av oaktsamhet ersättas. Enligt skadeståndslagen ska en person som inte har fyllt 18 år ersätta skadan i den mån det bedöms vara skäligt med hänsyn till personens ålder och utveckling, handlingens beskaffenhet, skadevållarens och den skadelidandes ekonomiska förhållanden samt övriga omständigheter.  

Upphovsrätt och äganderätt är separata rättigheter. En studerande har upphovsrätt till sitt verk, men ett verk som framställts av material som utbildningsanordnaren bekostar är läroanstaltens egendom, om inte utbildningsanordnaren och den studerande har kommit överens om något annat. Utbildningsanordnaren behöver dock den studerandes tillstånd för att sälja eller på annat sätt överlåta verket.

I planen för de offentliga finanserna har man reserverat finansiering för kostnaderna för utvidgningen av läroplikten och det avgiftsfria andra stadiet som följer:

• totalt 26,75 miljoner euro år 2021
• totalt 65 miljoner euro år 2022
• totalt 103,25 miljoner euro år 2023
• totalt 129 miljoner euro år 2024

Ändringen sker en årsklass i taget, så därför stiger även behovet av tilläggsfinansiering gradvis. I snitt avläggs studierna inom gymnasieutbildning och yrkesutbildning på ca tre år, vilket innebär att behovet av tilläggsfinansiering kulminerar år 2024.

Den läropliktiges vårdnadshavare ska se till att den läropliktige fullgör läroplikten (LPL 9 §). En vårdnadshavare som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet försummar sin skyldighet att övervaka fullgörandet av läroplikten, ska för försummelse av tillsyn av den läropliktige dömas till böter (LPL 22 §). När försummelsen av tillsynsansvaret bedöms beaktas vårdnadshavarens faktiska möjligheter att övervaka fullgörandet av läroplikten, såsom den läropliktiges ålder och självständiga boende

I eventuella fall där tillsynen av läroplikten försummas kan utbildningsanordnaren eller boendekommunen göra en anmälan till polisen. Utbildningsanordnaren kan också göra en barnskyddsanmälan enligt barnskyddslagen, utifrån vilken barnskyddsmyndigheterna beslutar om behövliga åtgärder. Eventuella böter döms ut av en allmän domstol.

I samband med den gemensamma ansökan frågas den sökande på ansökningsblanketten om vårdnadshavarens kontaktuppgifter. Vårdnadshavaren får per e-post ett bekräftelsemeddelande med sökandens önskemål. Utbildningsstyrelsen skickar också ett s.k. förhandsbrev till sökanden och vårdnadshavaren ett par veckor före antagningen. I förhandsbrevet ges information om bl.a. tidtabellen för antagningen och anvisningar om hur man tar emot en studieplats.

I läropliktslagen tas det inte särskilt ställning till situationer där den läropliktiges vårdnadshavare bor utomlands. Bestämmelserna om samarbetet med vårdnadshavaren är således enhetliga oberoende av i vilket land vårdnadshavaren bor. Till exempel anmälnings- och tillsynsansvaret enligt läropliktslagen gäller också i situationer där vårdnadshavaren bor utomlands. Utgångspunkten är att kontakten med vårdnadshavaren i enlighet med 26 § i förvaltningslagen ska ske på ett språk som han eller hon antas förstå tillräckligt väl med hänsyn till ärendets art.

Se också frågan: Vad betyder vanlig vistelseort? Är studerande från utlandet läropliktiga?

Också grundskolor, gymnasier, yrkesläroanstalter och andra som ordnar läropliktsutbildning samt kommunerna är skyldiga att handleda och övervaka fullgörandet av läroplikten. På detta sätt kan man säkerställa att den studerande får tillräckligt med stöd och handledning under hela studietiden.

Anordnaren av grundläggande utbildning ”ledsagar” eleverna till andra stadiet. Efter avslutad grundläggande utbildning ansvarar den som ordnar grundläggande utbildning för handledningen av, stödet till och tillsynen av fullgörandet av läroplikten tills den läropliktiga inleder sina studier i utbildning efter den grundläggande utbildningen.   Situationen för läropliktiga studerande granskas vid en tidpunkt i slutet av augusti som fastställs årligen. Om någon som avslutar den grundläggande utbildningen blir utan studieplats, är den som ordnar grundläggande utbildning skyldig att underrätta elevens boendekommun om detta, varvid ansvaret för handledningen och tillsynen övergår till boendekommunen.

När en studerande inleder utbildning på andra stadiet övergår ansvaret för handledningen, stödet och tillsynen av den studerande till den som anordnar gymnasieutbildningen eller yrkesutbildningen. Ansvaret överförs när den studerande de facto har inlett studierna. Även om den studerande de facto deltar i utbildningen endast en dag, överförs tillsynsansvaret till den nya utbildningsanordnaren. Enbart mottagande av en studieplats räcker dock inte till för att överföra tillsynsansvaret. Se mer under frågan Hur ska man gå till väga om den läropliktige har tagit emot en studieplats men inte inleder sina studier? Vad händer om den läropliktige avbryter studierna genast i början av studierna?

Om en studerande vill byta från en läroanstalt eller en bransch till en annan så ger utbildningsanordnarna handledning och stöd till den studerande till dess att den studerande har inlett nya studier. Därefter överförs ansvaret på den nya utbildningsanordnaren.

Vid behov hänvisas den studerande till sådana tjänster (t.ex. social - och hälsovårdstjänster, tjänster inom ungdomsväsendet) som stöder den studerandes livssituation och möjliggör fortsatta studier.

Handlednings- och tillsynsansvaret enligt läropliktslagen överförs till utbildningsanordnaren på andra stadiet när den studerande de facto inleder sina studier. Enbart mottagande av en studieplats innebär inte att tillsynsansvaret överförs. I fråga om en läropliktig som övergår från den grundläggande utbildningen eller övergångsskedet ska den tidigare utbildningsanordnaren göra en anmälan till boendekommunen, även om den läropliktige skulle ha tagit emot en studieplats, om han eller hon de facto inte har inlett studierna.

Tillsynsansvaret övergår till den nya utbildningsanordnaren när den läropliktige har inlett studierna. Tillsynsansvaret övergår till den nya utbildningsanordnaren också när den läropliktige avbryter studierna genast i början av studierna, till exempel efter endast en studiedag. Utbildningsanordnaren ska då fatta ett förvaltningsbeslut om att den studerande anses ha avgått. Se också frågan ”Kan en anteckning om ogiltigförklaring göras i informationsresursen Koski redan innan beslutet om att någon anses ha avgått har fattats?”

I samband med att en studieplats anvisas överförs handlednings- och tillsynsansvaret genom beslutet om anvisande till utbildningsanordnaren. Efter beslutet om anvisande ska utbildningsanordnaren kontakta den läropliktige för att komma överens om när studierna ska inledas. Om den läropliktige dock inte inleder studierna, utreds den läropliktiges situation. Vid behov anses den läropliktige enligt normala förfaranden ha avgått efter tidsfristen på en månad, och en anmälan görs till boendekommunen. Se också frågan Vad gör man om en läropliktig som anvisats en studieplats inte inleder sina studier eller avbryter studierna på nytt?

Kommunen har till uppgift att utifrån en anmälan som gjorts av den som ordnar grundläggande utbildning utreda situationen för sådana unga som avslutat den grundläggande utbildningen på våren och som ännu på hösten saknar studieplats. De unga ska få handledning för att söka till en utbildning på andra stadiet. Vid behov hänvisas de också till andra tjänster, såsom hälso- och sjukvårds - samt socialtjänster och rehabiliteringstjänster. Om det trots handledning och samarbete inte finns någon lämplig studieplats och den unga personen bedöms vara i skolskick, är kommunen skyldig att anvisa den läropliktige en studieplats i lämplig utbildning i övergångsskedet. Om det bedöms att den unga inte är i skolskick, hänvisas han eller hon vid behov att ansöka om avbrytande av fullgörandet av läroplikten.

Boendekommunen ska på motsvarande sätt utifrån utbildningsanordnarens meddelande handleda också de läropliktiga som har avbrutit sina studier på andra stadiet och som inte har en ny studieplats.

Mer information om anvisning av en studieplats finns under frågorna: Vad innebär anvisande av en studieplats? Hur snabbt kan en studieplats anvisas efter anmälan till boendekommunen? och Ska utbildningsanordnaren ta emot en läropliktig som anvisats till den?

I läropliktslagen fastställs inte vilken aktör i boendekommunen som ansvarar för styrningen och övervakningen av läropliktiga. Varje kommun beslutar själv hur handledningen och övervakningen ordnas i kommunen och vem som ansvarar för de handlednings- och tillsynsuppgifter som föreskrivs för boendekommunen i läropliktslagen.

Utöver lagstiftningen bestäms i enlighet med kommunens förvaltningsstadga vilken kommunal myndighet som ansvarar för under vilken myndighet t.ex. ordnandet av den grundläggande utbildningen och de uppgifter som föreskrivits för anordnaren av den grundläggande utbildningen sorterar. I fortsättningen ska kommunens servicestruktur och förvaltningsstadga också identifiera de uppgifter som föreskrivs för boendekommunen i läropliktslagen. 

När en person flyttar från Finland bedöms upphörandet av läroplikten på basis av hemkommunen. En läropliktig som varaktigt flyttar utomlands och inte har hemkommun i Finland är inte längre läropliktig i Finland. Om flytten utomlands är tillfällig (hemkommunen kvarstår), ska personen i enlighet med 7 § i läropliktslagen ansöka om avbrytande av fullgörandet av läroplikten. Se också frågan: Kan en läropliktig åka på studieutbyte eller annars tillfälligt resa utomlands? Hur ska man gå till väga? 

Om boendekommunen vet att den läropliktige de facto har flyttat utomlands men inte har gjort någon flyttningsanmälan eller ansökt om avbrytande av fullgörandet av läroplikten, agerar kommunen enligt de faktiska omständigheter som är kända. Om kommunen har s.k. säker information om att flytten till utlandet inte är tillfällig, kan personen behandlas som icke-permanent bosatt i Finland, vilket innebär att han eller hon inte heller är läropliktig. Då är det till exempel inte motiverat att anvisa personen en studieplats. Om flytten till utlandet däremot utifrån tillgängliga uppgifter kan anses vara tillfällig, ska personen betraktas som läropliktig, om han eller hon inte har ansökt om avbrytande av fullgörandet av läroplikten.

Adressuppgifterna i befolkningsdatasystemet baserar sig på flyttningsanmälningar som gjorts av personen, hans eller hennes lagliga företrädare eller en medflyttande familjemedlem. Anteckningen om hemkommun avlägsnas inte automatiskt på s.k. tjänstens vägnar efter att personen har bott utomlands utan avbrott i över ett år, utan också i dessa situationer baserar sig anteckningarna i befolkningsdatasystemet på flyttningsanmälan. Om en person meddelar att han eller hon flyttar utomlands permanent, har han eller hon ingen hemkommun i Finland.

Enligt 14 § i läropliktslagen ska den läropliktiges boendekommun handleda och övervaka fullgörandet av läroplikten, om det inte har bestämts att handledningen och tillsynen ska skötas av någon annan aktör. Om en ung person i läropliktsåldern flyttar till kommunens område från utlandet, är det boendekommunens uppgift att säkerställa att personen i fråga söker till utbildning och börjar fullgöra sin läroplikt.

Boendekommunen är den kommun inom vars område den läropliktige de facto är bosatt. I vissa situationer kan boendekommunen vara en annan kommun än den hemkommun som antecknats i befolkningsdatasystemet, t.ex. om en studerande tillfälligt bor på en studieplats som inte är hans eller hennes hemkommun. Om den studerande avbryter sina studier, ska man vid fastställandet av boendekommunen beakta i vilken kommun den läropliktige har för avsikt att bo efter att studierna slutförts (ingen rätt att bo på läroanstaltens studenthem efter att studierna avbrutits). Om det inte finns någon annan uppgift om boendekommun, anses boendekommunen vara den hemkommun som antecknats i befolkningsdatasystemet. 

Under studietiden kan den läropliktige bo på läroanstaltens studenthem under studieperioder och på sin hemort under veckoslut. Under studietiden är det dock alltid utbildningsanordnaren som har ansvaret för handledningen och tillsynen och ansvaret överförs till boendekommunen först när den läropliktige avbryter sina studier.

Om den läropliktige som barnskyddsåtgärd har placerats någon annanstans än i sin hemkommun, betraktas placeringsorten som boendekommun.

Anordnaren av grundläggande utbildning är skyldig att handleda och övervaka den läropliktigas ansökan till utbildning efter den grundläggande utbildningen i årskurs 9 inom den grundläggande utbildningen. Om den läropliktige inte får en studieplats i den gemensamma ansökan, ska anordnaren av grundläggande utbildning kontakta den läropliktige och erbjuda handledning så att den läropliktige kan söka en studieplats i den kontinuerliga ansökan efter den gemensamma ansökan. Om en läropliktig ung person ännu efter sommaren saknar studieplats eller avbryter studier som inletts, övergår handlednings- och tillsynsansvaret på basis av den grundläggande utbildningens eller utbildningsanordnarens anmälan till den ungas boendekommun.

De nya uppgifter som föreskrivits för den läropliktiges boendekommun och för anordnare av grundläggande utbildning finansieras via statsandelssystemet för kommunal basservice. Enligt lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009) ersätts kommunerna för de nya uppgifterna med en statsandel till 100 procent.

I och med att läroplikten utvidgas uppstår nya lagstadgade uppgifter i samband med handlednings- och tillsynsansvaret för kommunerna och andra anordnare av grundläggande utbildning. De nya uppgifterna i anslutning till ansvaret för handledningen och tillsynen av läropliktiga som gäller för anordnare av grundläggande utbildning är den intensifierade personliga elevhandledning som avses i 11 a § i lagen om grundläggande utbildning som ges i de sista årskurserna av den grundläggande utbildningen till dem som behöver det samt det handlednings- och tillsynsansvar för anordnare av grundläggande utbildning som avses i 11 § i läropliktslagen. Dessutom är boendekommunen skyldig att i enlighet med 14 § i läropliktslagen ge ytterligare handledning till läropliktiga som efter avslutad grundläggande utbildning saknar studieplats eller som har avbrutit sina studier.

Staten deltar i finansieringen kommunens uppgifter genom statsandelssystemet.

Statsandelen som finansministeriet beviljar är i sin helhet en allmän inkomstpost för mottagaren som inte till någon del har öronmärkts för skötseln av vissa uppgifter. Även om den kalkylerade statsandelsgrunden fastställs utifrån olika bestämningsfaktorer och koefficienter kan den som mottar statsandelen själv bestämma hur pengarna ska användas. Beslut i ärendet fattas av kommunen.

Utvidgningen av läroplikten ändrade den i ungdomslagen föreskrivna skyldigheten (11 §) för den som ordnar grundläggande utbildning och utbildning på andra stadiet att lämna ut uppgifter till det uppsökande ungdomsarbetet. I fråga om läropliktiga finns det inte längre någon skyldighet att lämna ut uppgifter, men identifierings- och kontaktuppgifter för en läropliktig ung kan lämnas till den ungas hemkommun för uppsökande ungdomsarbete.

Anordnare av grundläggande utbildning får lämna ut uppgifter om unga som har avslutat sin grundläggande utbildning men inte har placerat sig i utbildning efter den grundläggande utbildningen. Anordnare av utbildning på andra stadiet får lämna ut uppgifter om läropliktiga unga som avbryter sin yrkesutbildning, gymnasieutbildning eller utbildning som handleder för examensutbildning. Ifråga om andra än läropliktiga unga ändrades inte skyldigheten att lämna ut uppgifter. Utbildningsanordnare ska lämna ut uppgifter om andra unga än läropliktiga unga, som avbryter studierna inom yrkesutbildning, gymnasieutbildning eller utbildning som handleder för examensutbildning,

Det handlednings- och tillsynsansvar för boendekommunen som föreskrivs i läropliktslagen är en lagstadgad uppgift som är fristående från det uppsökande ungdomsarbetet. Enligt förstnämnda lag ska den läropliktige unga personen och hans eller hennes vårdnadshavare delta i utredningen av den ungas helhetssituation. Det uppsökande ungdomsarbetet kan dock stödja den unga läropliktiga personen och fullgörandet av läroplikten. Uppgifterna eller målen för det uppsökande ungdomsarbetet ändras inte jämfört med nuläget, och bestämmelserna om det uppsökande ungdomsarbetets uppgift finns även i fortsättningen i ungdomslagen. Det uppsökande ungdomsarbetet baserar sig på den ungas samtycke och är frivilligt för den unga.

Den läropliktiges ansöknings- och studieuppgifter följs upp utifrån de uppgifter som införts i den nationella informationsresursen Koski, i antagningsregistret och i läropliktsregistret. Tjänsten Valpas är en ny tjänst som upprätthålls av Utbildningsstyrelsen och genom vilken den som ansvarar för handledning och tillsyn gällande läroplikten i en och samma vy kan få en helhetsbild av den läropliktiges situation.

Uppföljnings- och tillsynstjänsten Valpas

En felaktig uppgift om studierätt som antecknats i Koski kan vid behov raderas, även om ett förvaltningsbeslut ännu inte har meddelats i ett ärende som gäller att den studerande anses ha avgått. Ett sådant behov kan föreligga om den läropliktige inte alls inleder sina studier, men uppgiften om studierätten redan har antecknats i Koski. Med tanke på tidpunkten då fullgörandet av läroplikten granskas är det viktigt att uppgifterna i Koski är uppdaterade i det skede då tillsynsansvaret för fullgörandet av läroplikten överförs från utbildningsanordnaren till boendekommunen. Se också frågan ”Hur gör man om den läropliktige har tagit emot en studieplats men inte inleder sina studier? Vad händer om den läropliktige avbryter studierna genast i början av studierna?”

I utbildningslagstiftningen föreskrivs det också om andra handledningsskyldigheter som gäller alla studerande, inte enbart läropliktiga.

Enligt gymnasielagen utarbetar den studerande en individuell studieplan för sig själv. Planen utarbetas i början av studierna med stöd av läroanstaltens undervisningspersonal och uppdateras regelbundet när studierna framskrider.

Enligt lagen om yrkesutbildning är utbildningsanordnaren skyldig att utarbeta en personlig utvecklingsplan för kunnandet för varje studerande tillsammans med den studerande.

Utbildningsanordnaren ska ge handledning till en studerande som löper risk att avbryta studierna. Enligt gymnasielagen har en studerande som har meddelat om sin avgång rätt att få handledning för ansökan till andra studier. Enligt lagen om yrkesutbildning ska utbildningsanordnaren dessutom tillsammans med den studerande utreda vilken examen eller utbildning som är lämpligare för honom eller henne och vid behov hänvisa den studerande att söka till en annan utbildningsanordnares utbildning eller till någon annan lämplig tjänst. Ovannämnda bestämmelser ändrades inte i samband med att läroplikten utvidgades.

Anordnaren av grundläggande utbildning ansvarar för handledningen och övervakningen av de läropliktiga under den grundläggande utbildningen och den gemensamma ansökan. Som en del av denna styrning bedömer anordnaren av grundläggande utbildning tillsammans med den läropliktige och dennes vårdnadshavare vilken utbildning som är lämpligast för den studerande med beaktande av behovet av särskilt stöd.

Eleven har rätt att få tillräckligt stöd för inlärning och skolgång genast när behov uppstår.
Den som ordnar grundläggande utbildning är skyldig att handleda och övervaka den läropliktiges ansökan till utbildning efter den grundläggande utbildningen när den grundläggande utbildningen avslutas, i synnerhet under den sista årskursen inom den grundläggande utbildningen. En elev som fullgör den grundläggande utbildningens lärokurs och som behöver stöd för att söka till fortsatta studier efter den grundläggande utbildningen har rätt att utöver elevhandledning enligt läroplanen få personlig elevhandledning enligt sina behov. För anordnarna av grundläggande utbildning innebär detta skyldighet att tillhandahålla sådana elever intensifierad personlig elevhandling i årskurs 8 och 9 som man märker att har behov av stöd för att söka till fortsatta studier.

Utbildningsanordnarens handlednings- och tillsynsansvar i fråga om läroplikten upphör när den studerande fyller 18 år, dvs. fullgörandet av läroplikten upphör. Utbildningsanordnaren ska dock i enlighet med de allmänna principerna i lagen om yrkesutbildning och gymnasielagen även handleda den studerande efter fullgjord läroplikt.

Den som har slutfört gymnasieutbildningens lärokurs och som inte har fått en plats för fortsatta studier i examensinriktad utbildning har rätt att få handledning som anknyter till ansökan till studier och karriärplanering under det år som följer på året då lärokursen slutfördes. För handledningen ansvarar den utbildningsanordnare i vars läroanstalt lärokursen slutförts. Motsvarande skyldighet att fortsätta handledningen träder i kraft även inom yrkesutbildningen fr.o.m. 1.8.2021. Den som har avlagt yrkesinriktad grundexamen och som har för avsikt att söka till fortsatta studier efter avläggandet av examen, men som inte har fått en studieplats i examensinriktad utbildning, har rätt att få handledning som anknyter till ansökan till fortsatta studier och karriärplanering under året som följer på året då examen har avlagts.  

I enlighet med 25 § i gymnasielagen har den som har slutfört gymnasieutbildningens lärokurs som inte fått en plats för fortsatta studier i examensinriktad utbildning rätt att få handledning som anknyter till ansökan till studier och karriärplanering under det år som följer på året då lärokursen slutfördes. För handledningen ansvarar den utbildningsanordnare i vars läroanstalt lärokursen slutförts.

Enligt 61 § i lagen om yrkesutbildning har den som har avlagt yrkesinriktad grundexamen och som har för avsikt att söka till fortsatta studier efter avläggandet av examen, men som inte har fått en studieplats i examensinriktad utbildning, rätt att få handledning som anknyter till ansökan till fortsatta studier och karriärplanering under året som följer på året då examen har avlagts. För handledningen ansvarar den utbildningsanordnare i vars läroanstalt examen har avlagts.

En person som har avlagt gymnasiets lärokurs eller yrkesexamen den 1 augusti 2021 eller senare har den rätt till handledning för fortsatta studier som avses ovan.

Enligt 61 § i lagen om yrkesutbildning (531/2017) har studerande rätt att i olika inlärningsmiljöer få sådan undervisning och handledning som dels gör det möjligt att uppfylla kraven på yrkesskicklighet och målen för kunnandet enligt examens- eller utbildningsgrunderna, dels stöder de studerandes utveckling till goda, harmoniska och bildade människor och samhällsmedlemmar. Enligt 48 § 2 mom. i lagen ska utbildningsanordnaren i utbildningen för grundexamen bedöma behovet av och mängden undervisning och handledning som genomförs vid läroanstalten och i andra lärmiljöer. 

Närmare bestämmelser om bedömningen av mängden undervisning och handledning finns i 10 a § i statsrådets förordning om yrkesutbildning (637/2017). Som utgångspunkt vid bedömningen av mängden undervisning och handledning som avses i 48 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildning används det timantal som anges i paragrafen, om en studerande som avlägger yrkesinriktad grundexamen inte har sådant tidigare förvärvat kunnande som behövs för avläggande av en examensdel eller ett delområde av en gemensam examensdel.

Enligt bestämmelsen är mängden undervisning och handledning som behövs för avläggande av en examensdel eller ett delområde av en gemensam examensdel inom utbildningen för yrkesinriktade grundexamina minst 12 timmar per kompetenspoäng. Timantalet kan dock vara mer eller mindre än detta beroende på den studerandes inlärningsfärdigheter och individuella val. Vid bedömningen av mängden undervisning och handledning i en examensdel eller ett delområde av en gemensam examensdel ska dessutom de dimensioneringsgrunder för examensdelarna som anges i 12 § i lagen om yrkesutbildning beaktas.

Bestämmelserna om bedömningen av mängden undervisning och handledning tillämpas på studerande som inleder sina studier den 1 augusti 2022 eller därefter.

Syftet med förordningen är att fastställa den studerandes rätt att få undervisning och handledning samt att harmonisera förfarandena för bedömning av mängden undervisning och handledning som används i samband med den personliga utvecklingsplanen för kunnandet. Målet är att utbildningsanordnaren i samband med planeringen av förvärvandet av kunnande noggrannare än tidigare ska bedöma varje studerandes behov av undervisning och handledning samt mängd i olika lärmiljöer. Målet är även att säkerställa att de studerande som avlägger en grundexamen får en tillräcklig mängd undervisning och handledning i en för respektive studerande ändamålsenlig lärmiljö. I synnerhet för läropliktiga studerande är det viktigt att de får en tillräcklig mängd undervisning som genomförs i läroanstalten. Studerande som kommer direkt från den grundläggande utbildningen till yrkesutbildning har i regel inte sådant tidigare förvärvat kunnande som kan erkännas och som motsvarar de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet och målen för kunnandet, varför de skaffar allt eller nästan allt kunnande som behövs genom undervisning och handledning som genomförs i läroanstalten eller i andra lärmiljöer.

Målet är även att likställa statusen för unga som väljer gymnasieutbildning och unga som väljer yrkesutbildning och samtidigt även statusen för dem som studerar i olika utbildningsanordnares yrkesläroanstalter. I lagstiftningen om gymnasieutbildning föreskrivs om den genomsnittliga mängden undervisning och handledning, men i lagstiftningen om yrkesutbildning saknas motsvarande bestämmelse på grund av kompetensbaseringen. Det är viktigt att även unga som väljer yrkesutbildning garanteras rätt till en lika stor mängd undervisning och handledning som unga som väljer gymnasiet under tiden examen avläggs, om det inte på grund av den studerandes personliga färdigheter och individuella val finns skäl att avvika från detta. Dessutom är det viktigt att alla studerande som avlägger en yrkesinriktad grundutbildning har rätt att få undervisning och handledning på någorlunda likadana grunder oberoende av utbildningsanordnaren.
 

Förordningen tillämpas på studerande inom grundexamensutbildning som inte har sådant tidigare förvärvat kunnande som behövs för att avlägga en examensdel eller ett delområde som ingår i de gemensamma examensdelarna. Bedömning om tillämpning görs per examensdel eller per delområde för de gemensamma examensdelarna. Förordningen tillämpas inte på studerande som avlägger en yrkes- eller specialyrkesexamen eller någon annan yrkesutbildning.

Med undervisning och handledning avses förvärvandet av den målinriktade och handledda kompetens som anges i studerandens personliga utvecklingsplan för kunnandet (PUK). Avsikten är att i de undervisnings- och handledningstimmar som avses i förordningen ska endast medräknas sådan undervisning och handledning där utbildningsanordnarens undervisningspersonal eller i utbildning på arbetsplatsen arbetsplatshandledaren och/eller läraren undervisar eller handleder studeranden/studerandena i aktiv växel-verkan med denna/dessa. I OKSA-ordlistan definieras undervisning som ”verksamhet som baserar sig på växelverkan och vars syfte är inlärning”.

Den studerandes självständiga studier beaktas inte när mängden undervisning och handledning som avses i förordningen bedöms. Till exempel i webblärmiljöer kan en studerande ändå studera självständigt också på så sätt att hen vid behov har möjlighet att få undervisning och handledning. Av ovan avsedda möjlighet att få undervisning och handledning beaktas det timantal under vilket en person som hör till undervisningspersonalen är tillgänglig för studerande till exempel via en chatt eller via Teams-appen och undervisar och handleder studerandena och svarar på deras frågor. Se även frågorna I vilka lärmiljöer given undervisning och handledning beaktas? och Hur beaktas undervisning och handledning som ges i olika lärmiljöer?
 

Förordningen möjliggör olika lärmiljöer även i fortsättningen. Undervisning och handledning kan exempelvis ges i läroanstalter, som distansundervisning, på arbetsplatser eller i webblärmiljöer.

Utbildningsanordnaren ska skapa praxis för hur den planerade mängden undervisning och handledning bedöms i olika lärmiljöer. All tid som studeranden spenderar i webblärmiljöer, i arbetsrummet eller i utbildning som ordnas på arbetsplatsen är inte sådan undervisning och handledning som avses i förordningen. Se frågan Vad avses med undervisning och handledning?

Avsikten med ändringen av förordningen är inte att ändra utbildningsanordnarnas personalstruktur. Utbildningsanordnaren som arbetsgivare beslutar om vilka inom dess personal som ger undervisning och handledning med beaktande av bestämmelserna om lärarnas behörighetskrav. Behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet regleras genom statsrådets förordning (986/1998). Genom behörighetsförordningen föreskrivs bland annat om behörighetsvillkor för personer som ger undervisning i yrkesinriktade och gemensamma examensdelar. 

I 118 § i lagen om yrkesutbildning föreskrivs om personalen. Enligt ovan nämnda bestämmelse ska en utbildningsanordnare med beaktande av det sätt som utbildningen ordnas på ha ett tillräckligt antal lärartjänster eller lärare i arbetsavtalsförhållande. Utbildningsanordnaren kan dessutom ha timlärare och annan personal. Enligt 61 § i lagen om yrkesutbildning har studerande rätt att i olika lärmiljöer få sådan undervisning och handledning som gör det möjligt att uppfylla kraven på yrkesskicklighet och målen för kunnandet enligt examensgrunderna. I förordningen avses med undervisning och handledning all sådan undervisning och handledning som undervisningspersonal hos utbildningsanordnaren ger till studerande för att uppnå kraven på yrkesskicklighet och målen för kunnandet i enlighet med examensgrunderna.
 

Enligt lagen om yrkesutbildning är en förutsättning för att ett avtal om ordnande av läroavtalsutbildning eller ett utbildningsavtal ska kunna ingås att det för den studerande utses en i fråga om yrkeskunskap, utbildning eller arbetslivserfarenhet kompetent ansvarig arbetsplatshandledare. I den studerandes per-sonliga utvecklingsplan för kunnandet PUK ska bland annat per examensdel anges de viktigaste arbetsuppgifterna som utförs på arbetsplatsen för att förvärva det kunnande som krävs enligt examensgrunderna och den personliga utvecklingsplanen för kunnandet. Avsikten med ändringen av förordningen är inte att ändra etablerad praxis i anknytning till utbildning som ordnas på arbetsplatsen.

Det kan vara svårt att i förväg exakt fastställa den mängd handledning som den ansvariga arbetsplatshandledaren ska ge, eftersom handledning vanligtvis inte sker inom ramen för på förhand planerade undervisningstider, utan i samband med arbetsuppgifterna och enligt situationen. Mängden handledning som den ansvariga arbetsplatshandledaren ger kan exempelvis bedömas på basis av hur länge utbildningen som ordnas på arbetsplatsen varar genom att bedöma den typiska mängden handledning som ges åt en studerande inom grundutbildning under utbildning som ordnas på arbetsplatsen. Den mängd handledning som den ansvariga arbetsplatshandledaren ska ge bedöms tillsammans med arbetsgivarens eller arbetsplatsens representant när PUK utarbetas eller uppdateras. Behovet och mängden av undervisning och handledning som läraren ger på arbetsplatsen ska bedömas och anges i studerandens PUK på samma grunder som för undervisning och handledning som ges i läroanstalt och i utbildningsanordnarens andra lärmiljöer.

Förtydligande angående det som konstaterats i motiveringarna till promemorian om förordningen: I samband med utbildning som ordnas på arbetsplatsen kan den studerande handledas av förutom den ansvariga arbetsplatshandledaren även av andra som hör till utbildningsarbetsplatsens personal eller så kan man utnyttja handledningsresurser från en annan arbetsplats. Detta är motiverat för att säkerställa en högklassig handledning till exempel om det är ändamålsenligt att utnyttja yrkeskunskapen hos utbildningsarbetsplatsens övriga personal eller handledningsresurser från en annan arbetsplats, i stället för den ansvariga arbetsplatshandledaren, för kunnandet inom någon examensdel eller med avseende på annat begränsat kunnande. Handledning som har getts av någon annan anställd på utbildningsarbetsplatsen eller av en handledningsresurs från en annan arbetsplats beaktas i det planerade timantalet om den handledning som har planerats i PUK de facto har avtalats att utföras av någon annan än den ansvariga arbetsplatshandledaren.

Den mängd undervisning och handledning som har bedömts i PUK behöver inte i efterskott uppdateras att motsvara den mängd undervisning och handledning som har genomförts även om den inte skulle ha motsvarat den mängd som i förväg bedömts eller om handledning sporadiskt skulle ha getts även av någon annan anställd på utbildningsarbetsplatsen förutom av den ansvariga arbetsplatshandledaren eller någon annan planerad arbetsplatshandledare. Se även frågan I vilket skede görs bedömningen av mängden undervisning och handledning? Ska den gjorda bedömningen ändras på basis av den mängd undervisning och handledning som har genomförts?
 

Enligt förordningen ska man i bedömningen av mängden undervisning och handledning i en examensdel eller i ett delområde som ingår i de gemensamma examensdelarna beakta dimensioneringsgrunderna för examensdelar som föreskrivs i 12 § i lagen om yrkesutbildning. Enligt den nämnda bestämmelsen bestäms kompetenspoängen för examensdelar och för utbildningsdelarna inom den handledande utbildningen utifrån omfattningen, svårighetsgraden och betydelsen av det kunnande som ingår i dem i förhållande till de krav på yrkesskicklighet och de mål för kunnandet som gäller examen eller den handledande utbildningen som helhet. Detta innebär att examensdelar eller delområden inom gemensamma examensdelar som omfattar samma antal kompetenspoäng inte alltid förutsätter schablonmässigt samma antal timmar undervisning och handledning, vilket ska beaktas när förordningen tillämpas.

Enligt statsrådets förordning om gymnasieutbildning (810/2018) har studerande i utbildning för unga rätt till undervisning i medeltal 14 timmar 15 minuter per studiepoäng. Lärokursen för gymnasieutbildning för unga omfattar 150 studiepoäng (den målsatta studietiden är 3 år), varför en studerande har rätt att få sammanlagt 14 h 15 min * 150 sp = 2137,5 h undervisning under tiden lärokursen avläggs. Motsvarande timantal dividerat med omfattningen av yrkesinriktad grundexamen (180 kp) är 2137,5 h / 180 kp = 11,875 h. Timantalet 12 h/kp som föreskrivs i förordningen motsvarar kalkylmässigt samma timantal undervisning under en yrkesinriktad grundexamen som när man avlägger lärokursen gymnasieutbildning för unga.

De 12 timmar som föreskrivs i förordningen är varken maximi eller minimi, utan det är det timantal som i princip ska användas när mängden undervisning och handledning bedöms. Från det timantal som föreskrivs i förordningen kan man och ska man vid behov avvika från uppåt eller nedåt. I bedömningen ska man beakta kompetensbaseringen samt studerandens individuella färdigheter och mål.

Syftet med förordningen är inte att minska mängden undervisning och handledning om man tidigare har bedömt att uppnåendet av kraven på yrkesskicklighet och målen för kunnandet som en viss examensdel eller ett viss delområde i genomsnitt förutsätter mer undervisning och handledning än det timantal (12 h/kp) som ska användas som grund för bedömningen enligt förordningen. Det timantal som ska användas som grund för bedömningen är minst 12 timmar per kompetenspoäng enligt förordningen. 

Med en timme avses i förordningen 60 minuter undervisning och handledning, pauser ingår inte. Utbildningsanordnaren beslutar om hur länge enskilda undervisningsperioder varar inom undervisning och handledning som ges i utbildningsanordnarens lärmiljöer samt om tillräckliga pauser för den studerande under undervisningsdagarna.

Den studerande har rätt att enligt sina behov i olika lärmiljöer få sådan undervisning och handledning som gör det möjligt att uppfylla kraven på yrkesskicklighet och målen för kunnandet enligt examens- eller utbildningsgrunderna. Behovet av undervisning och handledning kan vara större än i genomsnitt till exempel då studeranden har inlärningssvårigheter eller något annat stödbehov som är större än vanligt, behov av särskilt stöd eller krävande särskilt stöd.

Mängden undervisning och handledning kan vara mindre än föreskrivet om studeranden bedöms ha färdigheter att förvärva det kunnande som behövs för att avlägga en examensdel med en mindre mängd undervisning och handledning. Mängden undervisning och handledning kan även vara mindre på grund av studerandens individuella val, till exempel om studeranden kan och vill studera självständigt med användning av webblärmiljöer. Självständiga studier ska dock endast användas för att förvärva kunnande då det har säkerställts att studeranden har förutsättningar och tillräckliga färdigheter för självständiga stu-dier. Det är särskilt viktigt att säkerställa detta beträffande de yngsta studerandena, som kan ha en önskan att studera självständigt, men som inte nödvändigtvis har tillräckliga färdigheter för det.

Mängden undervisning och handledning bedöms i samband med att PUK utarbetas och uppdateras. Det är fråga om en plan angående mängden undervisning och handledning som ska ges som har gjorts i samband med att PUK utarbetades. Mängden undervisning och handledning ska uppdateras i enlighet med den normala PUK-processen om studiernas planerade framskridande ändras. Det kan finnas behov av uppdatering till exempel när den planerade lärmiljön ändras eller det planerade timantalet visar sig vara felaktigt av någon annan anledning och behöver korrigeras. Den mängd som har antecknats i PUK behöver inte ändras i enlighet med genomförd undervisning och handledning om studeranden till exempel är frånvarande från studierna på grund av sjukdom eller någon annan orsak.

Enligt 9 § 1 mom. 7 a punkten i statsrådets förordning om yrkesutbildning ska det bedömda timantalet antecknas i PUK. Registrering av timantalet i ePUK förutsätter att regleringen av lagringsskyldigheterna ändras. Bestämmelser om information som ska sparas i ePUK finns i lagen om nationella studie- och examensregister.