Vanliga frågor om stöd inom småbarnspedagogiken  

Lagen om småbarnspedagogik (540/2018) trädde i kraft den 1 september 2018. I den gällande lagen föreskrivs det inte om strukturen på det stöd som ges inom småbarnspedagogiken.  I samband med behandlingen av lagen i riksdagen förutsatte riksdagen (RSv 67/2018 rd) att statsrådet bereder samlade bestämmelser om de olika former av stöd som erbjuds inom den småbarnspedagogiska verksamheten.

Kulturutskottet ansåg i sitt betänkande (KuUB 5/2018 rd) att den största bristen i lagen om småbarnspedagogik (540/2018) med tanke på barnets bästa är att den saknar särskilda bestämmelser om ordnandet av stöd till barnet. 

Kulturutskottet konstaterade (KuUB 5/2018) att offentliga och privata tjänsteproducenter har lika skyldighet att ordna det stöd barnet behöver och att det med tanke på barnens likabehandling är nödvändigt att barnen får lika god och omfattande småbarnspedagogisk service som tillhandahålls av privata tjänsteproducenter som inom den kommunala småbarnspedagogiken 

I samband med reformen av lagstiftningen tog grundlagsutskottet och kulturutskottet fasta på att lagförslaget inte innehöll särskilda bestämmelser om anordnande av stödinsatser för barn med funktionsnedsättning eller andra barn med särskilda behov (GrUU 17/2018 rd, s. 3 och 10 och KuUB 5/2018 rd, s. 8) 

I regeringens proposition (RP 148/2021 rd) föreslogs en ändring av lagen om småbarnspedagogik. I kapitel 3 a i lagen om ändring av lagen om småbarnspedagogik (453/2021) som godkändes 16.12.2021 och träder i kraft 1.8.2022 finns bestämmelser om rätten för ett barn som omfattas av småbarnspedagogiken att få det stöd som barnet behöver och om stödstrukturen inom småbarnspedagogiken.  

I lagen finns nya bestämmelser om barnets rätt till stöd inom småbarnspedagogiken, om det stöd som ges och om genomförandet av stödet samt om bedömning av stödbehovet, om stödformer, om stödtjänster, om meddelande av förvaltningsbeslut och om sökande av ändring.  

Till lagen fogas ett nytt kapitel 3 a, Rätt till stöd inom småbarnspedagogiken. Kapitlet innehåller paragraferna 15 a § Stöd för barnets utveckling, lärande och välbefinnande, 15 b § Hur stödet till barnet genomförs, 15 c § Stödtjänster som tillhandahålls barnet, 15 d § Bedömning av stödbehovet samt 15 e § Beslut om särskilt stöd och stödtjänster. 

Stödet indelas enligt barnets behov i allmänt, intensifierat eller särskilt stöd och det skapar således en starkare kontinuitet till förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. 

Det allmänna stödet ges som en del av den högklassiga grundläggande verksamheten inom småbarnspedagogiken. Om intensifierat och särskilt stöd fattas ett förvaltningsbeslut om stöd till barnet. Om ett enskilt barn tillhandahålls sådana individuella stödtjänster inom det allmänna stödet som det föreskrivs om i 15 c § i lagen om småbarnspedagogik, ska det fattas ett förvaltningsbeslut om dessa.  

Stödet genomförs alltid på ett inkluderande sätt som en del av den småbarnspedagogiska verksamheten. Lagen tillämpas på alla aktörer som omfattas av lagen om småbarnspedagogik, dock inte när det anordnas sådan öppen småbarnspedagogisk verksamhet som avses i lagen. 

Bestämmelser om hur förvaltningsbesluten ska fattas och förfarandena för dem finns i 7 kap. i förvaltningslagen (434/2003). I 44 § i förvaltningslagen föreskrivs om beslutets innehåll. 

I 15 e § i lagen om småbarnpedagogik föreskrivs att förvaltningsbeslutet i fråga om stödåtgärderna ska innehålla de stödformer som avses i 15 b §, den plats där småbarnspedagogiken ordnas och de stödtjänster som avses i 15 c §.

Om ärendet ska meddelas ett skriftligt beslut i enlighet med förvaltningslagen. Kommunerna får själva besluta om förvaltningsbeslutets form, dock med iakttagande av bestämmelserna i förvaltningslagen. Som hjälp kan användas det underlag som tillämpas till exempel i förskoleundervisningen. 

Enligt 15 e § 2 mom. i lagen om småbarnspedagogik fattas beslutet om stöd av den kommun som ansvarar för anordnandet av småbarnspedagogiken. I detta fall fördelas ansvaret för att ordna småbarnspedagogiken mellan placerarkommunen och placeringskommunen.

Den kommun där barnet är placerat är i första hand ansvarig för att ordna småbarnspedagogiken med stöd av 6 § 2 och 3 mom. i lagen om småbarnspedagogik. Placeringskommunen fattar i detta fall förvaltningsbeslut om stödet. I barnskyddslagen betonas dock ett starkt samarbete mellan placerarkommunen och placeringskommunen.

Placerarkommunen är ansvarig för att det ordnas tillräckliga tjänster och stödåtgärder för barnet samt skyldig att aktivt och utan dröjsmål vara i kontakt med placeringskommunen.

Ja. Enligt 1 § 5 mom. lagen om småbarnspedagogik gäller rätten till småbarnspedagogik för barn som ännu inte nått läropliktsåldern och, då särskilda omständigheter så kräver, även för äldre barn.

När ett barn får småbarnspedagogik tillämpas på barnet lagen om småbarnspedagogik och därmed även bestämmelserna om stödet inom småbarnspedagogiken. Ett beslut om stödåtgärder enligt lagen om småbarnspedagogik fattas när barnet behöver stöd för att trygga sin utveckling, sitt lärande och välbefinnande.

Förvaltningsbeslutet är inte ett pedagogiskt dokument och ska därför inte innehålla samma information som barnets individuella plan för småbarnspedagogik, som är ett mycket mer omfattande och detaljerat dokument än förvaltningsbeslutet. Enligt 45 § 1 mom. i förvaltningslagen ska förvaltningsbeslutet motiveras och i motiveringen ska det anges vilka omständigheter och utredningar som har inverkat på avgörandet. Anteckningarna i förvaltningsbeslutet ska alltså inte vara lika detaljerade som i barnets plan för småbarnspedagogik, men alla de omständigheter som har inverkat på avgörandet av ärendet ska antecknas.

Ja. I ett förvaltningsbeslut om intensifierat eller särskilt stöd ska också uppgifter om barnets stödtjänster antecknas. Det kan alltså inte uppstå en situation där det för barnet finns två separata förvaltningsbeslut, det ena om till exempel intensifierat stöd och det andra om assistenttjänster. Ett separat förvaltningsbeslut om stödtjänster fattas endast när tjänsterna tillhandahålls i samband med det allmänna stödet.

De stödtjänster som barnet får anknyter alltid till antingen allmänt stöd, intensifierat stöd eller särskilt stöd, så en sådan situation kan inte uppstå.

Om det rör sig om ett omhändertaget barn, informerar den socialarbetare som ansvarar för barnets ärenden om huruvida beslutanderätten innehas av barnets vårdnadshavare eller av det organ i välfärdsområdet som ansvarar för socialvården. 

Om barnet däremot bor hos fosterföräldrar, kan kommunen i egenskap av beslutsfattare vid behov be fosterföräldrarna om en utredning av deras behörighet att sköta barnets ärenden. Om fosterföräldrarna inte har anvisats detta ansvar, ska barnets vårdnadshavare höras före beslutet om stöd fattas, för att de ska kunna framföra sin åsikt om det föreslagna beslutet. Förvaltningsbeslutet ska tillställas till barnets vårdnadshavare, om inte något annat har beslutats i fråga om behörigheten.

Besluten lagras enligt lokal praxis och arkiveras enligt kommunernas arkivbildningsplan (ABP).

Stödbehovet ska bedömas minst en gång om året. Det ska fattas ett nytt förvaltningsbeslut om stödet ändras från allmänt stöd till intensifierat eller särskilt stöd, eller från intensifierat stöd till särskilt stöd eller tvärtom, eller om det sker förändringar i stödåtgärderna eller platsen där småbarnpedagogiken ordnas.

Nej. Det ska alltid fattas ett nytt beslut om det sker förändringar i sådant som avgjorts i det tidigare beslutet.

En sådan situation är inte möjlig. Ett separat beslut om stödtjänster fattas endast när tjänsterna tillhandahålls i samband med det allmänna stödet.

I regel ska beslutet gälla tills vidare, men det kan också vara tidsbegränsat om det finns en klar orsak till tidsbegränsningen.

Om barnet omfattas av såväl förskoleundervisning som småbarnpedagogik, ska det utgående från en bedömning fattas ett separat förvaltningsbeslut för småbarnspedagogiken.  
 
Det fattas inget förvaltningsbeslut om intensifierat stöd i förskoleundervisningen, men om särskilt stöd krävs det ett förvaltningsbeslut.

Enligt lagen om småbarnspedagogik ska beslutet utöver stödformerna och stödtjänsterna även innehålla uppgifter om platsen där småbarnspedagogiken ordnas. Därför ska förvaltningsbeslutet justeras och ett nytt beslut fattas om platsen ändras. I regel ska stödtjänsterna kvarstå när ett barn byter från en plats för småbarnspedagogik till en annan.

Ja. Om barnet flyttar till en annan kommun, ska den nya kommunen fatta ett eget förvaltningsbeslut. 

Enligt 8 kap. 41 § i lagen om småbarnspedagogik (540/2018) ska den tidigare anordnaren av småbarnspedagogik trots sekretessbestämmelserna utan dröjsmål lämna sådana uppgifter som är nödvändiga med tanke på anordnandet av småbarnspedagogik för barnet till den nya anordnaren av småbarnspedagogik eller de uppgifter som är nödvändiga för att ordna småbarnspedagogik eller undervisning till anordnaren av förskoleundervisning eller grundläggande utbildning. Motsvarande uppgifter får även överlämnas på begäran av en anordnare av småbarnspedagogik, förskoleundervisning eller grundläggande utbildning.

Ja, om de gamla besluten inte uppfyller kraven i de nya bestämmelserna. Förfarandena för förvaltningsbesluten kan inledas redan innan lagen träder i kraft.

Ja. Förvaltningsbeslutet ska fattas utan dröjsmål när det framträder ett stödbehov.  

Ett barn har rätt att få det stöd som han eller hon behöver och som han eller hon beviljats genom förvaltningsbeslut under hela den tid som barnet deltar i småbarnspedagogik. När det gäller verksamhetsstället inom småbarnspedagogik anger man i förvaltningsbeslutet om stöd till barnet samma verksamhetsställe som anges i barnets beslut om anordnande av småbarnspedagogik. I förvaltningsbeslutet om stöd kan även ett sådant verksamhetsställe inom småbarnspedagogiken anges, där småbarnspedagogiken ordnas till exempel under sommarjour eller vid reservvård inom familjedagvården.

Om man inte känner till reservverksamhetsstället inom småbarnspedagogik när förvaltningsbeslutet fattas, ska ett nytt förvaltningsbeslut fattas när barnets plats inom småbarnspedagogiken ändras. Ansvaret för att planera och genomföra stödet ligger alltid hos den plats inom småbarnspedagogiken där barnet befinner sig. Om barnet till exempel flyttas till ett annat daghem under sommaren, ska genomförandet av stödet planeras gemensamt mellan båda platserna inom småbarnspedagogik.

Svaret har uppdaterats den 26 september 2023
 

I 34 § i förvaltningslagen föreskrivs det om myndigheternas skyldighet att höra en part. Innan ett beslut fattas ska anordnaren av småbarnspedagogik ge vårdnadshavaren tillfälle att bli hörd, dvs. framföra sin åsikt om ärendet och avge sin förklaring med anledning av sådana yrkanden och sådan utredning som kan inverka på hur ärendet kommer att avgöras. Det är fråga om en rättighet för vårdnadshavaren, inte en skyldighet. Vårdnadshavarna har därmed också rätt att låta bli att utnyttja det tillfälle som reserverats för dem.

För varje barn utarbetas en plan för småbarnspedagogik enligt lagen om småbarnspedagogik, och i planen antecknas barnets behov av stöd. Planen för småbarnspedagogik utarbetas i samarbete med vårdnadshavarna. Inläggen i planen för småbarnspedagogik kan utnyttjas vid beredningen av ett förvaltningsbeslut.

Vårdnadshavarna bör känna till i vilket ärende de hörs samt tidsfristen för hörandet. Av den skriftliga kallelsen till hörandet ska det tydligt framgå att man för barnet överväger att fatta eller uppdatera ett beslut om intensifierat stöd, särskilt stöd eller stödtjänster enligt 15 c § i lagen om småbarnspedagogik. Anordnarna av småbarnspedagogik får själva närmare bestämma om förfarandena kring hörandet, eftersom förvaltningslagen inte innehåller några bestämmelser om hur hörandet ska genomföras i praktiken. Utgångspunkten är att hörandet sker skriftligt, men ett muntligt hörande är också möjligt på begäran av vårdnadshavaren. Om hörandet hålls muntligt, ska de synpunkter som vårdnadshavaren för fram under hörandet antecknas i enlighet med 42 § i förvaltningslagen. 

Uppdaterad 11.4.2023

Enligt förvaltningslagen är den myndighet som fattar beslutet skyldig att höra parter och utreda ärendet. I detta fall ska alltså kommunen höra barnets vårdnadshavare eller andra lagliga företrädare innan beslutet fattas. Kommunen kan själv bestämma hur hörandet ska genomföras och vem som i praktiken ska sköta hörandet i kommunen.

Hörandet kan genomföras och beslutet beredas av en annan person än den som avgör ärendet och fattar det skriftliga förvaltningsbeslutet. Om hörandet genomförs muntligt ska den som ansvarar för genomförandet, exempelvis en speciallärare inom småbarnspedagogik, anteckna de synpunkter som barnet och vårdnadshavaren för fram under hörandet i enlighet med 42 § i förvaltningslagen. Enligt paragrafen ska uppgifter om muntligen framförda yrkanden och utredningar som kan inverka på avgörandet i ett ärende antecknas eller registreras på något annat sätt. 

Efter hörandet ska den som genomfört det lämna de synpunkter som antecknats elektroniskt eller på papper till beslutsfattaren för kännedom så att beslutsfattaren kan bedöma deras betydelse för avgörandet av ärendet. Genom skyldigheten att föra bok säkerställs att barnets och vårdnadshavarens synpunkter tas i beaktande vid beslutsfattandet. Förvaltningslagens 42 § gäller även situationer där beslutsfattaren själv genomför hörandet. Genom skyldigheten att föra bok är det också möjligt för en annan person än den som avgör ärendet att genomföra hörandet. 

Det finns inga bestämmelser i lagen om småbarnspedagogik eller i förvaltningslagen om huruvida utdrag ur hörandet av vårdnadshavarna för förvaltningsbeslutet kan inkluderas i ett barns plan för småbarnspedagogik. Med tanke på behandlingen av personuppgifter bör endast sådana uppgifter som är nödvändiga för att anordna småbarnspedagogik och stöd för barnet inkluderas i barnets plan för småbarnspedagogik. Om det vid hörandet framkommer sådan information kan den antecknas i barnets plan för småbarnspedagogik.  

Bestämmelser om hur förvaltningsbeslut ska fattas och delges finns i förvaltningslagen (434/2003). Ett skriftligt beslut ska skickas till den berörda parten, i det här fallet till vårdnadshavarna. Anvisningar för sökande av ändring ska alltid fogas till förvaltningsbeslutet.

Ja. Vårdnadshavarna kan söka ändring i beslutet om barnets stöd och stödtjänster hos regionförvaltningsverket (62 § i lagen om småbarnspedagogik). Till förvaltningsbeslutet ska alltid fogas anvisningar för sökande av ändring.

Stödåtgärderna ska vidtas genast när det framträder ett behov, även om det ännu inte fattats något förvaltningsbeslut. Förvaltningsbeslutet om den stödform och de stödtjänster som behövs ska fattas utan dröjsmål.

Även vårdnadshavarna kan ta upp barnets stödbehov. Det är viktigt att personalen på barnets plats för småbarnspedagogik och vårdnadshavarna för en dialog för att utreda stödbehovet. Därefter inleder anordnaren av småbarnspedagogiken en bedömning och fattar vid behov ett förvaltningsbeslut om intensifierat stöd, särskilt stöd eller, i fråga om allmänt stöd, stödtjänster. Om vårdnadshavaren är missnöjd med beslutet, har hen rätt att söka ändring i det (62 § i lagen om småbarnspedagogik).

Processen för bedömning av stöd kan inledas på olika sätt, till exempel genom en rekommendation av en vårdnadshavare/läkare/speciallärare. En tjänsteinnehavare måste fatta ett förvaltningsbeslut, som kan vara antingen positivt eller negativt. Vårdnadshavarna har rätt till hörande och att söka ändring.

Enligt lagen om småbarnspedagogik ska anordnaren av småbarnspedagogik bedöma stödbehovet och ge det stöd som barnet behöver i enlighet med barnets bästa. Utgångsläget är ändå alltid ett samarbete med vårdnadshavaren.

Allt som har med stöd att göra antecknas i barnets plan för småbarnspedagogik.

Enligt 15 c § i lagen om småbarnspedagogik har barnet rätt till sådana tolknings- och assistenttjänster som behövs för att delta i småbarnspedagogiken. En teckenspråkstolk eller teckenspråkstolkning ska ordnas för barnet, om barnet annars inte kan delta i småbarnspedagogiken fullt ut.

I 35 § 2 mom. i lagen om småbarnspedagogik föreskrivs det att om det på ett daghem finns ett eller flera barn med funktionsnedsättning eller barn som behöver intensifierat eller särskilt stöd, ska detta beaktas i antalet barn eller i antalet anställda som räknas in i dimensioneringen, om det på daghemmet inte finns en assistent för sådana barn. Motsvarande bestämmelser om familjedagvård finns i 38 § 2 mom. i lagen om småbarnspedagogik. Vid bedömningen av frågan ska man beakta barnens bästa och stödbehov i fråga om de barn som behöver stöd samt gruppens förmåga att uppnå målen för småbarnspedagogiken.

Undervisning i finska eller svenska som andra språk är inte ett sådant stöd som avses i lagen om småbarnspedagogik och kräver därför inget förvaltningsbeslut. Om barnet utöver språkinlärning har något annat behov av stöd, ska det stöd som riktas till barnet planeras, genomföras och utvärderas i enlighet med bestämmelserna i 3 a kap. i lagen om småbarnspedagogik.

En individuell plan för småbarnspedagogik ska alltid göras upp för ett barn som utöver förskoleundervisningen deltar i kompletterande småbarnspedagogik, eftersom det är en handling som krävs enligt lag. Dessutom kan man inom det allmänna stödet göra upp en plan för barnets lärande i förskoleundervisningen, men eftersom lagen inte kräver det kan kommunerna själva bedöma om det är nödvändigt. För ett barn som deltar i förskoleundervisning och som får intensifierat stöd ska det utöver en individuell plan för småbarnspedagogik göras upp en plan för lärande inom intensifierat stöd enligt lagen om grundläggande utbildning. För ett barn som deltar i småbarnspedagogik och som får särskilt stöd ska det utöver en individuell plan för småbarnspedagogik göras upp en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas enligt lagen om grundläggande utbildning.

Barnets individuella plan för småbarnspedagogik och planen för barnets lärande i förskoleundervisningen kan slås samman till en handling, om båda planerna är tydligt nämnda i handlingen och om handlingen i fråga om kompletterande småbarnspedagogik innehåller de punkter som anges i kapitel 1.3 och 5.5 i grunderna för planen för småbarnspedagogik 2022. En sammanställd handling ska i sin helhet arkiveras permanent i enlighet med Riksarkivets beslut. 

Nödvändiga uppgifter i barnets plan för småbarnspedagogik kan överföras till sådan förskoleundervisning som ordnas i skolan (41.3 § i lagen om småbarnspedagogik). Med nödvändiga uppgifter avses uppgifter som aktören behöver för att kunna ordna verksamheten i enlighet med barnets bästa och intressen. När handlingarna utarbetas ska praxis i anslutning till dataöverföring och sekretess beaktas.

Svaret har uppdaterats den 26 september 2023

Barnet ska få det stöd som han eller hon behöver i alla miljöer. I vissa situationer kan det vara möjligt att barnet får stöd av olika intensitet. 

Allmänt stöd ges som en del av den högklassiga pedagogiska verksamheten inom småbarnpedagogiken.  

Alla barn inom småbarnspedagogiken omfattas av det allmänna stödet och får inom det allmänna stödet det individuella stöd som de behöver. Alla pedagogiska, strukturella och vårdinriktade stödformer samt sätten för samarbete och rådgivning tillämpas efter behov också inom det allmänna stödet. Vikten av tidig identifiering av stödbehovet och förebyggande verksamhet framhävs inom den högklassiga pedagogiken och det allmänna stödet. När barnet inom det allmänna stödet får det stöd det behöver för sin inlärning, uppväxt och utveckling, hinner eventuella problem inte försvåras.  

Barnet kan behöva individuellt stöd exempelvis för vissa färdigheter, såsom språkutveckling, socioemotionella eller självreglerande färdigheter, eller särskilt i vissa situationer, till exempel i förflyttningssituationer eller i samband med kamratrelationer eller lek. Vissa barn har större behov av individuellt stöd än andra, antingen tillfälligt eller permanent. Barnet stöds genom att planera och individualisera den småbarnspedagogiska verksamheten. Det allmänna stödet, liksom även det intensifierade och särskilda stödet, inbegriper en brokig skara barn med olika stödbehov. Det är viktigt att det inte byggs in en ny stödnivå i det allmänna stödet. 
 
Det allmänna stödet har lägre intensitet än det intensifierade eller det särskilda stödet och de olika stödformerna tillämpas i allmänhet en eller flera i taget. Behovet av allmänt stöd är i regel kortvarigt eller tidsbegränsat, men det kan också vara långvarigt, exempelvis när det i verksamhetsstyrningen används bildstöd eller tecken som stöd. Stödet ges så länge barnet behöver det.  
 
Om ett enskilt barn behöver sådana individuella stödtjänster inom det allmänna stödet som det föreskrivs om i 15 c § i lagen om småbarnspedagogik, ska det fattas ett förvaltningsbeslut om dessa.  

Intensifierat stöd ges om det allmänna stödet inte är tillräckligt. Det intensifierade stödet kan vara kort- eller långvarigt och det ges så länge som barnet behöver det. I det intensifierade stödet är stödåtgärderna regelbundna och flera olika stödåtgärder kan vidtas samtidigt. Det krävs ingen diagnos för att börja ge intensifierat stöd. Det ska alltid fattas ett förvaltningsbeslut om intensifierat stöd och de stödtjänster som behövs under stödtiden.

Särskilt stöd är den starkaste stödformen. Särskilt stöd ges om det intensifierade stödet inte är tillräckligt, eller när barnet behöver det på grund av funktionsnedsättning, sjukdom, försenad utveckling eller något annat sådant behov av stöd för lärande eller utveckling som avsevärt sänker barnets funktionsförmåga. Stödåtgärderna planeras alltid individuellt. Det särskilda stödet är ett kontinuerligt stödbehov på heltid och under stödtiden tillämpas det flera olika stödformer och stödtjänster. Det krävs ingen diagnos eller något rehabiliteringsbehov för att inleda särskilt stöd, eller att det tidigare getts intensifierat stöd. Det ska alltid fattas ett förvaltningsbeslut om särskilt stöd och de stödåtgärder som behövs under stödtiden.

De detaljerade skillnaderna i hur stödet genomförs fastställs individuellt för varje barn på lokal nivå där man bäst känner barnet och kan bedöma barnets stödbehov. Väsentliga faktorer vid fastställandet av varje barns stödbehov är personalens yrkeskunskap, systematisk observation av barnet, dokumentation och bedömning av stödbehovet, bedömning av effekterna av stödet samt samarbetet med föräldrarna, vårdnadshavarna och eventuellt med andra yrkespersoner. 

Ja. Barnet kan få det stöd det behöver utan att först ha fått allmänt eller intensifierat stöd.

Ja. Det intensifierade och särskilda stödet grundar sig i allmänhet på en bedömning av barnets stödbehov som gjorts av personalen inom småbarnspedagogiken, föräldrarna, vårdnadshavarna och andra eventuella sakkunniga. Det krävs inte utlåtande av psykolog eller läkare för att få stödet. 

Nej. Allt som gäller barnets stöd antecknas i barnets plan för småbarnspedagogik, och planen för småbarnspedagogik kan utnyttjas när förvaltningsbeslutet fattas.

Det särskilda stödet bör vara så lika som möjligt i förskoleundervisningen och småbarnspedagogiken och tillgodose barnets stödbehov. Barnets övergång till förskoleundervisningen ska göras så smidig som möjligt och så att det stöd som barnet behöver fortsätter utan avbrott. I förskoleundervisningen och småbarnspedagogiken ska det göras upp separata planer som följer lagstiftningen (lagen om småbarnspedagogik 540/2018, lagen om grundläggande utbildning 628/1998). 

I lagen om småbarnspedagogik föreskrivs det om pedagogiska, strukturella och vårdinriktade stödformer (15 b §). Alla stödformer tillämpas i det allmänna, intensifierade och särskilda stödet. Stödformernas mängd och intensitet ökar i det intensifierade och särskilda stödet. 

Pedagogiska stödformer innefattar till exempel

• upprättandet av upprepande aktiviteter och struktur i barnets dagliga rutin inom småbarnspedagogiken
• växelverkan och kommunikation på ett sätt som är sensitivt och tillgängligt
• gemensamma pedagogiska verksamhetsformer och verksamhetsmetoder som krävs för att tillgodose barnets behov.

Som pedagogisk stödform kan också betraktas planering, observation, dokumentation och utvärdering av verksamheten samt undervisning och rådgivning som ges av speciallärare. 

Strukturella stödformer innefattar till exempel

• att öka personalens kompetens
• att öka antalet anställda i barngruppen och/eller att se över personalstrukturen
• att minska antalet barn i barngruppen.

Strukturella stödformer är även tolknings- och assistenttjänster som behövs för att delta i småbarnspedagogiken eller användning av hjälpmedel som behövs för att delta i småbarnspedagogiken.  

Vårdinriktade stödformer är metoder som

• tillgodoser barnets behov av sjukvård, basvård, omvårdnad och hjälp.  

Vårdnadshavarna kan inte förbjuda att stödet antecknas i barnets plan för småbarnspedagogik. Barnets plan för småbarnspedagogik är ett pedagogiskt dokument och småbarnspedagogiken och stödet genomförs enligt anteckningarna i det.

När det bestäms om ett enskilt barn inom det allmänna stödet ska få undervisning eller rådgivning som ges av en speciallärare antingen individuellt eller i grupp, ska det fattas ett förvaltningsbeslut om stödtjänsten. 

Utlåtanden ska tas i beaktande när förvaltningsbeslutet fattas och i motiveringarna till det.

Inkluderande småbarnspedagogik kan beskrivas som en högklassig fostran och utbildning för alla som grundar sig på inkluderande principer. Den bör uppfattas som den övergripande värdegrund som styr verksamheten och som princip för anordnandet av verksamheten samt som alla barns rätt till samma tjänster och undervisning. Lika rättigheter, jämlikhet, likabehandling, icke-diskriminering, respekt för mångfald, social delaktighet och gemenskap för alla barn. Trots sina individuella egenskaper, förutsättningar för lärande eller olika bakgrund kan alla barn fungera och vara delaktiga i samma grupp. Det är ytterst viktigt att se till att det finns tillräckliga resurser för verksamheten och att eliminera sådana faktorer i den småbarnspedagogiska miljön som orsakar olikheter och en utestängningskultur. 

Ja. I specialgrupper, integrerade specialgrupper eller i andra grupper där antalet barn minskats på grund av stödbehovet kan inkluderande småbarnspedagogik tillämpas när gruppens struktur, personal, aktiviteter och den småbarnspedagogiska miljön tillgodoser barnets stödbehov.

Detta har inte fastställts i lagen om småbarnspedagogik (540/2018). Den som tillhandahåller småbarnspedagogik ska se till att alla barn får det stöd de behöver. Resurserna som riktas till barngrupper ska tillgodose de stödbehov som barnen i gruppen har.

I specialundervisning på heltid är specialläraren hela tiden i barngruppen. I specialundervisning på deltid är specialläraren i barngruppen eller med barnet på deltid, enligt en uppgjord verksamhetsplan eller enligt överenskommen praxis. 

En speciallärare kan till ett möte bjuda in exempelvis en lärare/barnskötare inom småbarnspedagogiken eller vårdnadshavarna om detta anses vara nödvändigt. Initiativet till ett möte om stöd kan också tas av en speciallärare eller till exempel daghemsföreståndaren.  
Anordnaren av småbarnspedagogiken svarar för att organisera arbetet kring att ordna stödet samt för speciallärarens arbetsbeskrivning. 

Enligt lagen om småbarnspedagogik är ett tillräckligt antal anställda och speciallärare sådant att det stöd som barnet behöver kan ordnas och genomföras i enlighet med verksamhetsmålen i lagen om småbarnspedagogik. Verksamhetsanordnaren svarar för att barnet får det stöd det behöver och att det finns tillräckligt med personal.

Nej. Särskilt stöd kan tillhandahållas i alla grupper inom småbarnspedagogik.

Enligt 41 § i lagen om småbarnspedagogik (540/2018) ska den tidigare anordnaren av småbarnspedagogik trots sekretessbestämmelserna utan dröjsmål lämna sådana uppgifter som är nödvändiga med tanke på anordnandet av småbarnspedagogik för barnet till den nya anordnaren av småbarnspedagogik eller de uppgifter som är nödvändiga för att ordna småbarnspedagogik eller undervisning till anordnaren av förskoleundervisning eller grundläggande utbildning. Motsvarande uppgifter får även överlämnas på begäran av en anordnare av småbarnspedagogik, förskoleundervisning eller grundläggande utbildning.

Nej. Enligt 41 § i lagen om småbarnspedagogik (540/2018) får uppgifter som är nödvändiga för att ordna stöd överföras till barnets följande plats för småbarnspedagogik trots att vårdnadshavarna har förbjudit detta.

Anordnaren av småbarnspedagogiken får själv bestämma benämningarna på samarbetsgrupperna, detta definieras inte i lagen om småbarnspedagogik (540/2018).

I regel diskuteras barnets angelägenheter alltid med föräldrarnas och vårdnadshavarnas samtycke, men det är inte ett absolut villkor för sektorsövergripande samarbete. Vid behov kan barnets angelägenheter diskuteras anonymt, eller så kan det krävas samarbete i samband med en barnskyddsanmälan.

Inom småbarnspedagogiken antecknas målen med det sektorsövergripande samarbetet i barnets plan för småbarnspedagogik.

Lagen om småbarnspedagogik innehåller inga bestämmelser om detta. Aktörerna beslutar själv om barnets stödbehov beroende på vilka instanser som inbjuds till samarbetsgrupperna.

Ja. Reformen av stödet i lagen om småbarnspedagogik gäller också familjedagvård.

Barnet bör få det stöd det behöver också inom familjedagvården. Om det krävs för barnets bästa, kan man i samarbete med vårdnadshavaren komma överens om att barnet för att få det stöd det behöver flyttas till ett daghem.

Det stöd som barnet behöver ska tillhandahållas i familjedagvård på samma sätt som inom småbarnspedagogiken överlag. Alla stödformer och därtill relaterade stödåtgärder tillämpas. Om det i enlighet med lagen om småbarnspedagogik i ett familjedaghem finns ett eller flera barn som behöver stöd, ska detta beaktas i antalet barn eller i antalet personer som deltar i småbarnspedagogiska uppgifter, om det i familjedaghemmet inte finns en assistent för sådana barn.  

Ja, enligt lagen om småbarnspedagogik (540/2018) har privata serviceproducenter samma skyldighet som offentliga aktörer att anordna det stöd som barnet behöver. Småbarnspedagogiken ska ordnas så att den iakttar den inkluderande principen. Detta garanterar barnens likabehandling i olika tjänster, att barnets bästa tillgodoses och barnets rätt att få det stöd det behöver. Kommunen beslutar om huruvida, på vilket sätt och i vilken omfattning den ska stödja privata aktörer i tillhandahållandet av stödet. Den kommunala sektorn har ingen skyldighet i lag att stödja privata aktörer. 

När reformen om stödet i lagen om småbarnspedagogik träder i kraft kan det finnas skäl att se över innehållet i de befintliga avtalen (till exempel avtal om köpta tjänster, regelböcker för servicesedlar) gällande ersättning av kostnaderna för stödet. 

Enligt 15 e § i lagen om småbarnspedagogik fattas beslutet av den kommun som ansvarar för anordnandet av småbarnspedagogiken. Om det är fråga om småbarnspedagogik som ordnas av en privat serviceproducent, fattas beslutet på framställning av serviceproducenten av den kommun där det småbarnspedagogiska verksamhetsstället finns.

När barnet deltar i småbarnspedagogik som är en köpt tjänst, fattas förvaltningsbeslut av den kommun som ansvarar för anordnandet av småbarnspedagogiken. På motsvarande sätt fattar den kommun som beviljat servicesedeln förvaltningsbeslut om stöd. Inom sådan småbarnspedagogik som vårdnadshavaren köpt med stöd för privat vård, fattas förvaltningsbeslut på framställning av serviceproducenten av småbarnspedagogik av den kommun där det småbarnspedagogiska verksamhetsstället finns.

Nej. Enligt 1 § i lagen om småbarnspedagogik ska 3 a kap. inte tillämpas på den öppna småbarnspedagogiken.