Vetenskap och forskningAtomimalli. KUVA: Gorilla

Forskningspolitiken stöder verksamhetsförutsättningarna för de organisationer som bedriver forskning och som stöder forskning.

Den nya kunskap och det nya kunnande som forskningen resulterar i tjänar olika aktörer i samhället, som till exempel företag, samfund och offentliga organisationer samt det politiska beslutsfattandet.

Till universitetens uppgifter hör den fria forskningen och den vetenskapliga och konstnärliga bildningen samt på forskning grundad högsta undervisning. Till forskningen använder universiteten sin statliga finansiering samt konkurrensutsatt forskningsfinansiering, såsom finansiering från Finlands Akademi, Business Finland och Europeiska unionen.

Yrkeshögskolorna har till uppgift att erbjuda sådan högskoleundervisning för yrkesinriktade expertuppgifter som svarar mot arbetslivets växlande behov. De ska också bedriva tillämpad forsknings- och utvecklingsverksamhet som gynnar undervisningen samt främjar arbetslivet och den regionala utvecklingen. Den mest betydande finansieringskällan för yrkeshögskolornas forsknings-, utvecklings- och innovationsarbete utöver statsunderstöd är Europeiska unionens strukturfonds program. Också Finlands Akademi och Business Finland bidrar med finansiering.

De statliga forskningsinstituten ägnar sig åt lösningsinriktad forskning som stöd för förnyelsen av det samhälleliga beslutsfattandet och näringslivet. Instituten har även sakkunnig- och myndighetsuppgifter samt avgiftsbelagd service och annan service. Forskningsinstituten upprätthåller viktig forskningsinfrastruktur, datamaterial och långa tidsserier inom sina verksamhetsområden. Forskningsinstituten betjänar förvaltningsområdena, övriga offentliga sektorn samt företag och aktörer inom den tredje sektorn horisontalt. Det bedrivs internationellt samarbete såväl i forskningen som i forskningsinstitutens andra uppgifter.

Största delen av den forsknings- och utvecklingsverksamhet som bedrivs vid forskningsinstituten finansieras med anslag från statsbudgeten. Forskningen finansieras också med bland annat inkomster från den avgiftsbelagda servicen samt med konkurrensutsatt forskningsfinansiering från både Finland och utlandet.

Forskningspersonal och forskarkarriären

Genom att följa upp forskarkarriären som helhet betraktad får ministeriet uppgifter om antalet anställda med forskarutbildning vid högskolorna, forskningsinstituten samt inom andra sektorer i samhället. Det är viktigt att följa med lägesbilden bland annat för att skapa prognoser med tanke på doktorandutbildningen och utvecklingen av den. Uppgifterna samlas in i Utbildningsförvaltningens statistiktjänst Vipunen och via Statistikcentralen.

Utvecklingen av forsknings- och innovationssystemen

Ministerierna tar gemensamt fram de åtgärder som ingår i politiken gällande forsknings- och innovationssystemet.

Forsknings- och innovationsrådet som leds av statsministern stödet statsrådet vid utvecklandet och samordningen av en långsiktig forsknings- teknik- och innovationspolitik. Rådet följer med förändringarna i verksamhetsmiljön på området och ta initiativ som anknyter till forsknings- och innovationspolitik.

Ett öppet verksamhetssätt inom forskningen

Att öppna upp forskning och vetenskap är ett internationellt sett betydelsefullt sätt att främja forskningen och ge vetenskapen större genomslag i samhället. Öppenheten bidrar till att forskningsresultaten fort blir tillgängliga för forskarsamfundet och vanliga medborgare, vilket samtidigt sparar på resurser och bidrar till högklassig forskning samt ger ökar möjligheterna till att utnyttja forskningen i samhället.

Därtill bidrar öppen forskning och vetenskap till nya insikter och breddar fältet så att allt fler kan delta i vetenskaplig forskning. En förutsättning för detta är att man gör de publikationer, data och metoder samt den kompetens och de stödtjänster som behövs för forskningen tillgängliga på bred bas.

Informationsresursen för forskning

Den icke-vinstinriktade Centret för vetenskap, CSC har fått i uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet att skapa ett riksomfattande datalager för forskningsinformation. Det planerade datalagret ska sammanföra metadata om bland annat publikationer, forskningsmaterial och infrastrukturer, forskare, projekt samt olika forskargrupper i en och samma tjänst. Det handlar om att skapa ett system som använder sig av databaserna hos offentliga organisationer som bedriver forskning. Det bidrar till en mindre tungrodd förvaltning och informationen mer lättåtkomlig och enklare att hitta.

I och med digitaliseringen och öppna data ökar mängden forskningsrapporter m.m. Alla metadata, dvs. data om forskningsdata, måste definieras på ett enhetligt sätt och vara lätthanterliga för att systemet ska vara enkelt att administrera. Metadata utnyttjas både i forskning och i administrativa processer i anknytning till den, som t.ex. Informationssökning, ansökningar om finansiering och rapporteringen om den, publikationsverksamhet, statistikföring och annan informationsspridning om forskningsresultaten.

Forskningsinfrastruktur

Med forskningsstruktur avses instrument, apparatur, material och tjänster som möjliggör högklassig forskning. Forskningsstrukturen kan vara centraliserad, dvs. förlagd till ett enda ställe, men den kan också vara distribuerad eller virtuell, och den kan bilda helheter och nätverk som även kan användas på distans. För beredningen och verkställigheten av den nationella strategin och vägvisaren för forskningsinfrastruktur svarar en kommitté som tillsatts av Finlands Akademi. Vägvisaren följer med forskningsinfrastrukturerna på nationell nivå och Finlands deltagande i internationella projekt.

Ytterligare information

Erja Heikkinen, direktör 
undervisnings- och kulturministeriet, Korkeakoulu- ja tiedepolitiikan osasto ( KTPO ), Tiedepolitiikan vastuualue ( TIEVA ) Telefon:0295330101   E-postadress: