Vetenskap och forskning
Forskningspolitiken stöder verksamhetsförutsättningarna för de organisationer som bedriver forskning och som stöder forskning.
Den nya kunskap och det nya kunnande som forskningen resulterar i tjänar olika aktörer i samhället, som till exempel företag, samfund och offentliga organisationer samt det politiska beslutsfattandet.
Till universitetens uppgifter hör den fria forskningen och den vetenskapliga och konstnärliga bildningen samt på forskning grundad högsta undervisning. Till forskningen använder universiteten sin statliga finansiering samt konkurrensutsatt forskningsfinansiering, såsom finansiering från Finlands Akademi, Business Finland och Europeiska unionen.
Yrkeshögskolorna har till uppgift att erbjuda sådan högskoleundervisning för yrkesinriktade expertuppgifter som svarar mot arbetslivets växlande behov. De ska också bedriva tillämpad forsknings- och utvecklingsverksamhet som gynnar undervisningen samt främjar arbetslivet och den regionala utvecklingen. Yrkeshögskolorna använder sin statliga finansiering för verksamhet inom forskning, utveckling och innovation (FoUI). Yrkeshögskolornas viktigaste källa till extern FoUI-finansiering är Europeiska unionens strukturfondsprogram. I enlighet med regeringens beslut beaktar Finlands Akademi och Business Finland bättre än tidigare också möjligheterna att stödja det FoUI-arbete som yrkeshögskolorna och deras samarbetspartner utför.
De statliga forskningsinstituten ägnar sig åt lösningsinriktad forskning som stöd för förnyelsen av det samhälleliga beslutsfattandet och näringslivet. Instituten har även sakkunnig- och myndighetsuppgifter samt avgiftsbelagd service och annan service. Forskningsinstituten upprätthåller viktig forskningsinfrastruktur, datamaterial och långa tidsserier inom sina verksamhetsområden. Forskningsinstituten betjänar förvaltningsområdena, övriga offentliga sektorn samt företag och aktörer inom den tredje sektorn horisontalt.
Finansieringen av forskningsinstitutens forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU) består till största delen av anslag som beviljats i statsbudgeten. Forskningsinstituten använder också inkomster från avgiftsbelagd serviceverksamhet samt inhemsk och internationell konkurrensutsatt finansiering för sin FoUI-verksamhet.
Forskningspersonal och forskarkarriären
För att målen i lagen om finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet och de parlamentariskt överenskomna riktlinjerna för forskning och utveckling ska uppnås satsas det på forskarkarriärer och forskarutbildning. Universiteten genomför med resurser som anvisats av undervisnings- och kulturministeriet ett pilotförsök med doktorsutbildning, där man testar olika sätt att förkorta och förnya forskarutbildningen. Ett av de stärkande inslagen i forskarutbildningen är det omfattande samarbetet med arbetslivet under doktorsavhandlingsarbetets gång. Betydelsen av icke-akademiska forskarkarriärer betonas genom forskningsinstitutens program för forskardoktorer.
Genom att följa upp forskarkarriären som helhet betraktad får ministeriet uppgifter om antalet anställda med forskarutbildning vid högskolorna, forskningsinstituten samt inom andra sektorer i samhället. Det är viktigt att följa med lägesbilden bland annat för att skapa prognoser med tanke på doktorandutbildningen och utvecklingen av den. Uppgifterna samlas in i Utbildningsförvaltningens statistiktjänst Vipunen och via Statistikcentralen.
Utvecklingen av forsknings- och innovationssystemen
Ministerierna tar gemensamt fram de åtgärder som ingår i politiken gällande forsknings- och innovationssystemet.
Forsknings- och innovationsrådet som leds av statsministern stödet statsrådet vid utvecklandet och samordningen av en långsiktig forsknings- teknik- och innovationspolitik. Rådet följer med förändringarna i verksamhetsmiljön på området och ta initiativ som anknyter till forsknings- och innovationspolitik.
Forskningsinfrastruktur
Med forskningsstruktur avses instrument, apparatur, material och tjänster som möjliggör högklassig forskning. Forskningsstrukturen kan vara centraliserad, dvs. förlagd till ett enda ställe, men den kan också vara distribuerad eller virtuell, och den kan bilda helheter och nätverk som även kan användas på distans. För beredningen och verkställigheten av den nationella strategin och vägvisaren för forskningsinfrastruktur svarar en kommitté som tillsatts av Finlands Akademi. Vägvisaren följer med forskningsinfrastrukturerna på nationell nivå och Finlands deltagande i internationella projekt.
Finlands Akademi är en expertorganisation som finansierar högklassig vetenskaplig forskning och verkar som sakkunnig inom vetenskapen och forskningspolitiken. Akademin stöder forskningen, forskarutbildningen och utvecklingen av forskningens premisser genom att bevilja finansiering på basis av öppen ansökan och konkurrens. Finlands Akademi verkar dessutom som nationell expert inom vetenskap och forskning i inhemska och internationella samarbetsnätverk samt tar fram informationsmaterial om vetenskapen i Finland.
På andra webbplatser
Datalagret för forskningsinformation
Forskningsinfrastruktur (Finlands Akademi)
Vetenskapens tillstånd (Finlands Akademi)
Lag om statlig finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet åren 2024-2020
Tutkimus- ja kehittämistoiminnan rahoituksen käyttöä koskeva monivuotinen suunnitelma: Parlamentaarisen TKI-työryhmän 2022 loppuraportti (på finska)
Ytterligare information
Erja Heikkinen, direktör
undervisnings- och kulturministeriet, Korkeakoulu- ja tiedepolitiikan osasto ( KTPO ), Tiedepolitiikan vastuualue ( TIEVA ) Telefon:0295330101 E-postadress: [email protected]