Rekommendationer om god praxis för och tillvägagångssätt gällande upphovsrättsbrev  

På denna webbplats finns arbetsgruppens rekommendationer som klargör god praxis angående brev för övervakning av upphovsrätten och hur man går tillväga när man skickar dem. I rekommendationerna lyfter man bland annat fram mer fokus på en tillförlitlig och transparent brevövervakning. Syftet är att trygga brevmottagarnas ställning.

Innehåll

1) Brevet bör ha en tydlig och informativ rubrik (”Intrång i upphovsrätten” eller motsvarande) som hjälper läsaren att förstå vad brevet handlar om.
 

2) Brevet bör klart och begripligt ange vilken gärning som ska utredas (intrång i upphovsrätten genom utnyttjande av peer-to-peer-nätverk”) och vilket lagrum utredningen grundar sig på (Upphovsrättslagen 2 §, 60 a §).

För att identifiera gärningen räcker det med en hänvisning till datum och klockslaget för den samt den IP-adress innehavaren av gränssnittet hade i bruk vid tidpunkten för gärningen. Till exempel så här:

”Vi/våra samarbetspartners övervakar upphovsrätten i peer-to-peer-nätverk. Genom övervakning och provnedladdningar har vi konstaterat att verket xx har gjorts tillgängligt för allmänheten den (dag, månad, år) kl. xx.xx. från IP-adressen xx.xx.xx.xx.  Ovannämnda IP-adress var i ert bruk vid ifrågavarande tidpunkt.
 

3) I brevet identifieras avsändaren (namn, kontaktuppgifter, ID-nummer, förhandsbokad telefontid för uppringaren) och rättsinnehavaren (namnet räcker), på vars uppdrag det observerade intrånget i upphovsrätten nu utreds, samt mottagaren av brevet med ett nummer eller annan information som identifierar handläggningen av ärendet.   
 

4) I brevet klargörs att ett namngivet telebolag genom marknadsdomstolens beslut har ålagts att överlämna kontaktuppgifterna till den teleanslutning som brevet gäller, och att telebolaget inte på något annat vis deltagit i utredningen av intrånget på upphovsrätten.
 

5) I alla kontakter som gäller intrånget i upphovsrätten bör avsändaren ange den information som identifierar marknadsdomstolens beslut om överlämnande av anslutningens kontaktuppgifter. Avsändaren behöver inte bifoga marknadsdomstolens beslut till brevet, men däremot ska beslutets nummer/diarienummer och vid behov även beslutsdatum tydligt anges i brevet, så att mottagaren, om han eller hon så önskar, kan begära tilläggsinformation om beslutet av marknadsdomstolen.
 

6) Brevet ska klargöra avsändarens syfte, dvs. att utreda intrånget på upphovsrätten och möjligheten att vid behov ingå förlikning utan rättegång.  

 

7) Avsändaren bör särskilt förbereda sig på situationer där det blir klart för honom eller henne att det handlar om en äldre person, en person under 18 år eller där det är frågan om en gemensam anslutning eller en anslutning som ägs av ett företag.

För att upprätthålla  rättssäkerheten måste hen dessutom vara beredd på att betjäna i Finland bosatta personer som talar olika språk. Det är viktigt att de som sänder breven utöver dessa rekommendationer också iakttar yrkesetiska regler, såsom de etiska reglerna för advokater och rättegångsbiträden med tillstånd. Mottagaren av brevet har vid behov rätt att vända sig till en jurist eller den offentliga rättshjälpen. 

 

8) Av brevet bör framgå vad erbjudandet om förlikning exakt innebär, samt vad den kompensation som begärs inklusive utredningskostnaderna grundar sig på.  Med avsikt på övervakningskostnaderna rekommenderas att i brevet utreds samtliga kostnader som ingår i dem.

 

9) Brevet bör vid behov innehålla en uppmaning om att mottagaren i första hand ska kontakta avsändaren av brevet samt en hänvisning till påföljderna ifall mottagaren inte reagerar på brevet inom den tidsfrist som anges i brevet.  Man kan skicka flera brev och ange olika alternativ i dem, beroende på huruvida mottagaren har reagerat på breven eller inte.

Mottagaren ska kunna betala hela gottgörelsen genast, om han eller hon så önskar. I fall mottagaren däremot inte anser att han eller hon är den som ansvarar för att erlägga gottgörelse, bör parterna ha möjligheter att fortsätta utreda ärendet. Att gå med på förlikning skulle till exempel kunna innebära att byrån inte skickar nya krav på gottgörelse, förutom om samma person på nytt gör intrång i upphovsrätten.

Det är viktigt att försäkra sig om att registrera till exempel att mottagaren besvarat brevet, och att mottagaren är medveten om hur hans eller hennes val påverkar vilka tillvägagångssätt byrån använder sig av för att utreda ärendet. Ifall alternativet att låta bli att besvarar brevet innebär en reell risk för att dras inför rätta, måste detta tydligt framgå av brevet.
 

10) Om det inte framgår på annat sätt, ska det av brevet framgå att det grundar sig på ett civilrättsligt förfarande där man utreder en kränkning av upphovsrätten. Innehavaren av anslutningen ombeds bistå i utredningen av ärendet.

Det bör göras klart att det är rättsinnehavaren som på grundval av den utredning han eller hon erhållit kommer att avgöra vilka åtgärder han eller hon kommer att vidta. I brevet kan man t.ex. formulera det så här: ”Om rättsinnehavaren beslutar sig för att ärendet ska utredas i en rättegång som civilmål eller som brottsmål, kommer detta att föranleda rättsinnehavaren rättegångskostnader, vilka enligt lag kan ådömas den förlorande parten i målet att betala”.

 

11) I brevet ska man till alla delar undvika vilseledande formuleringar. Arbetsgruppen rekommenderar att till exempel en person, i vars namn en viss IP-adress har varit under intrånget (innehavaren av IP-adressen), i första hand ska anses ansvara för att utreda intrånget, vilket inte betyder att han eller hon vore ”den som i första hand är misstänkt för intrånget”:

Det första brevet bör inte hänvisa till ansvaret för att erlägga rättegångskostnaderna för förlorande parten i ett eventuellt mål, om inte rättegång redan förbereds eller har anhängigjorts mot brevmottagaren. 

 

12) Brevet bör innehålla en hänvisning till undervisnings- och kulturministeriets webbsidor, där ministeriets rekommendationer för brevövervakning finns tillgängliga och förfarandet beskrivs mer detaljerat. Arbetsgruppen rekommenderar att samtliga parter övervakningen gäller ska hänvisa till webbsidorna https://minedu.fi/sv/god-praxis-for-brevovervakning så att informationen om hur detta går till är så enhetlig och tillförlitlig som möjligt.

 

Hur man skaffar sig kontaktuppgifterna

13) Tidsangivelsen som identifierar en viss persons kontaktuppgifter med en viss IP-adress bör anges enligt finsk tid samt, alltid då detta är möjligt, också enligt s.k. UTC-tid* eller eventuellt enligt någon annan tid som framgår på skärmen. Syftet med rekommendationen är att få telebolagen att överlämna kontaktuppgifter mer effektivt och med färre fel.

Angående tidsangivelsen har byråernas och telebolagens interna praxis företräde framom denna rekommendation, om inte parterna kommit överens om något annat. Tack vare rekommendationen behöver den som får brevet inte förundra sig över vid vilka tidpunkter gärningen ägt rum, och kan vid behov förvissa sig om att det inte skett något misstag t.ex. på grund av sommar- och vintertid.

* Den universella tiden, UTC (koordinerad universell tid), används ofta som referens. Går man österut från UTC-tid  anges tiden i plustimmar och går man västerut i minustimmar. Skillnaden mellan finsk tid (normaltid) och UTC-tid är +2, och under sommartid +3 timmar. De flesta länder har endast en tidszon.
 

14) Inom brevövervakning ska man i varje led i processen se till att IP-adresserna är tekniskt konsekventa: 1) i de sökandens ansökning, 2) i marknadsdomstolens dom och 3) i begäran om upplysningar som riktas till telebolagen.

Kontaktuppgifterna är konfidentiella, och när man använder sig av dem måste man iaktta lagstiftningen om skydd av personuppgifter. Enhetliga förteckningar minskar onödigt granskningsarbete och fel. Arbetsgruppen konstaterar att förfarandet för att skaffa kontaktinformation bör vara transparent och att metoderna kan utvecklas ytterligare genom samarbete mellan parterna.
 

15) Genom brevövervakning försäkrar man sig om att alla parter som deltar i den eftersträvar att minska dröjsmålen, så att det intrång i upphovsrätten som ägt rum kan utredas och att man når en överenskommelse inom skälig tid. Detta innebär bland annat att man alltid i varje enskilt fall skaffar fram kontaktuppgifter för att utreda tillräckligt nya intrång i upphovsrätten.

Hur fort brevet skickas iväg är av central betydelse med tanke på rättssäkerheten för den som får det. Byråerna bör inte åta sig fler fall än de förmår handlägga inom skälig tid.

 

God praxis för brevövervakning som riktar sig till privatpersoner