Stöd för lärande och skolgång

Bestämmelser om principerna för och genomförandet av stödet för lärande och skolgång i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen finns i lagen om grundläggande utbildning (628/1998). Genomförandet av stödet styrs av grunderna för läroplanen för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen (Utbildningsstyrelsen 2014).

Enligt lagen om grundläggande utbildning har den som deltar i utbildning under skoldagarna rätt att få undervisning enligt läroplanen, elevhandledning och tillräckligt stöd för inlärning och skolgång genast när behov uppstår. För att i ett tidigt skede upptäcka ett behov av stöd måste man följa med elevens situation. Samarbete med eleven och vårdnadshavaren är viktigt med tanke på utredandet av behoven och med tanke på planeringen och ett lyckat genomförande av stödet.


Det allmänna stödet är den första åtgärden för att svara på elevens behov av stöd. Det innebär i allmänhet enskilda pedagogiska lösningar samt handlednings- och stödåtgärder för att ingripa i situationen i ett så tidigt skede som möjligt som en del av skolvardagen. Det allmänna stödet ska ges direkt när stödbehovet uppstår och det behövs inga särskilda undersökningar eller beslut för att börja ge det. 

Elever som tillfälligt blivit efter i studierna eller annars behöver kortvarigt stöd för sitt lärande har rätt att få stödundervisning. Elever som har svårigheter med lärande eller skolgång har rätt att få specialundervisning på deltid vid sidan av den övriga undervisningen. 

Elever som behöver regelbundet stöd eller flera olika former av stöd samtidigt ska ges intensifierat stöd i enlighet med en plan som utarbetats för elevens lärande. Det intensifierade stödet innefattar de stödformer som ges eleven och de pedagogiska arrangemang som behövs.

Om det intensifierade stödet inte räcker för att hjälpa eleven att klara skolarbetet fattar man ett förvaltningsbeslut om särskilt stöd som grundar sig på en pedagogisk utredning. En individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP) ska göras upp för eleven. Av planen ska framgå hur undervisningen och det övriga stödet enligt beslutet om särskilt stöd ska ordnas för eleven.

Det särskilda stödet består av specialundervisning och annat stöd som eleven behöver och som ges enligt lagen om grundläggande utbildning. Specialundervisningen och det övriga stödet som eleven får ska bilda en organiserad helhet. Betydelsen av vårdnadshavarens stöd, ett yrkesövergripande samarbete och individuell handledning betonas.

Lagstiftningen om stödet för lärande och skolgång revideras

I enlighet med riktlinjerna i regeringsprogrammet för statsminister Orpos regering reviderar regeringen lagstiftningen om stödet för lärande inom den grundläggande utbildningen under 2023–2025. Utgångspunkten är att säkerställa att eleverna får de konkreta stödåtgärder de behöver och att skolornas resurser räcker till för att genomföra stödet. 

Statsrådet lämnade den 23 september 2024 en proposition om detta som en del av statens budgetproposition för 2025. Lagstiftningen ska träda i kraft den 1 augusti 2025. 

Reformen förbättrar elevernas möjligheter att i ett tidigare skede och på ett effektivare sätt få stöd för sitt lärande och sin skolgång i situationer där de har svårt att klara av sina studier eller delta i undervisningen. Avsikten är att eleven i fortsättningen ska få stöd för sitt lärande i ett så tidigt skede som möjligt och med låg tröskel. 

De primära stödformer som alla elever har rätt till är gruppspecifika stödformer. I dessa ingår allmän stödundervisning och stödundervisning i undervisningsspråket samt undervisning som ges av en speciallärare. Om de gruppspecifika stödformerna är otillräckliga får eleven elevspecifika stödåtgärder, som är regelbundna och baserar sig på elevens individuella behov av stöd. I dessa ingår både undervisning som delvis ges i smågrupper, undervisning som vid behov ges helt och hållet i en specialklass samt tolknings- och biträdestjänster som ges enskilda elever.

Reformen bygger särskilt också på undervisningsarrangemang som stöder elevernas förutsättningar att lära sig. Dessa handlar bland annat om att bilda undervisningsgrupper så att målen för undervisningen kan nås och så att läraren har möjlighet att beakta undervisningsgruppens behov tillräckligt väl. 

Ett centralt mål är också att förtydliga beslutsfattandet som gäller stödåtgärder och att minska lärarnas skyldighet att föra in uppgifter i stödhandlingarna. Antalet pedagogiska handlingar för stödet minskas och beredningsprocessen i fråga om dessa görs enklare, dock så att det är möjligt att identifiera, bedöma och planera stödbehoven på ett ändamålsenligt sätt.
    
Under beredningen av lagstiftningen hördes ett stort antal lärare, elever, intressegrupper och sakkunniga samt genomfördes en remissbehandling om utkastet till regeringsproposition i maj–juni 2024. 

Grunderna för läroplanerna uppdateras av Utbildningsstyrelsen så att de överensstämmer med den reviderade lagstiftningen. Utbildningsstyrelsen informerar om arbetet med att uppdatera läroplansgrunderna på sin webbplats.

Undervisnings- och kulturministeriet kommer att ordna utbildningar om den reviderade lagstiftningen från och med ingången av 2025. Information om hur reformen framskrider och om de utbildningar som ordnas i samband med den publiceras på denna webbplats.

Ytterligare information

Merja Mannerkoski, specialsakkunnig 
undervisnings- och kulturministeriet, Varhaiskasvatuksen, perusopetuksen ja vapaan sivistystyön osasto ( VAPOS ) Telefon:0295330325   E-postadress:


Erja Vitikka, opetusneuvos 
undervisnings- och kulturministeriet, Varhaiskasvatuksen, perusopetuksen ja vapaan sivistystyön osasto ( VAPOS ) Telefon:0295330058   E-postadress: