Statsandelar till museer

Ett museum kan godkännas som berättigat till statsandel efter ansökan av museets huvudman. För att kunna omfattas av statsandel förutsätts att museet uppfyller villkoren enligt 5 § i museilagen. Nästa gång man kan ansöka om rätt till statsandel är från och med år 2028. Utlysningen öppnas och tillhörande anvisningar publiceras vid årsskiftet 2026/2027. Ansökningstiden går ut i februari 2023.

Samtidigt ska alla museer som omfattats av statsandel utreda om de uppfyller villkoren enligt 5 § i museilagen. Denna utredningsskyldighet gäller också museer med regionalt ansvar och riksansvar. Att utreda villkoren är en förutsättning för att museet ska fortsätta omfattas av statsandel under nästa finansieringsperiod som inleds 2028.

I samband med ansökan är det också möjligt för nya museer att ansöka om uppgiften som museum med riksansvar. Dessutom ska alla museer som utsetts till museum med riksansvar utreda om de uppfyller villkoren enligt 10 § i museilagen, rapportera om planeringsperioden för 2024–2027 och lägga fram riksomfattande planer för nästa finansieringsperiod 2028–2031. Museerna förhandlar om planerna med Museiverket under våren 2027. Planerna kommer att ligga till grund för besluten om tilläggsfinansiering för uppgifterna som museum med riksansvar under följande finansieringsperiod.

I oktober–november 2027 fattar ministeriet beslut om rätten till statsandel och om museernas statsandelar från och med 2028.

Finansiering av museer som inkluderats i

Statsandelen för museer består av s.k. basfinansiering, som beviljas alla museer i statsandelssystemet, och tilläggsfinansiering för regionala och riksomfattande museer/museer med regionalt eller riksansvar, som beviljas utifrån de regionala och riksomfattande uppgifterna.

Statsandel beviljas museets huvudman för museets driftskostnader. Ett museum kan inkluderas i statsandelssystemet och statsandel beviljas inom ramen för statsbudgeten. I besluten beaktar ministeriet också behovet av statsandel med tanke på målsättningen enligt 4 § i museilagen.

Beräkningen av statsandelen grundar sig på priserna per enhet utifrån museernas faktiska kostnader och de årsverken som undervisnings- och kulturministeriet fastställer som grund för statsandelen. Vid fastställandet av antalet årsverken för museerna beaktas antalet faktiska årsverken under den föregående fyraårsperioden. Som basfinansiering inom ramen för statsandelen betalas per årsverke 37 procent av det pris per enhet som fastställts för museet. Ministeriet kan inte nödvändigtvis fastställa de årsverken som berättigar till statsandel till fullt antal.

Bestämmelser om utbetalning av statsandelar och beräkning av priser per enhet finns i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009).

Det kan hända att lagarna och anvisningarna om statsandelar ändras från år till år. Den som beviljats eller ansöker om statsandel ska alltid kontrollera bestämmelserna i den uppdaterade lagstiftningen och de uppdaterade anvisningarna.

De museer som utifrån undervisnings- och kulturministeriets godkännande har inkluderats i statsandelssystemet ska uppge de uppgifter som behövs för att beräkna statsandelarna i Utbildningsstyrelsens årliga enkät om driftskostnader och prestationer. Kostnadsenkätblanketten med anvisningar samt kostnadsrapporterna finns på Utbildningsstyrelsens webbplats.

I händelse av förändringar som inverkar på rätten till och fastställandet av statsandel ska museerna i statsandelssystemet kontakta undervisnings- och kulturministeriet omedelbart. Om museets kontakt- eller kontouppgifter förändras ska dessa meddelas Utbildningsstyrelsen omedelbart.

Statsandelen till museer som inte är momsskyldiga för den del av verksamheten som berättigar till statsandel betalas höjd med momsandelen. Museet ska meddela undervisnings- och kulturministeriet om förändringar i momsbehandlingen omedelbart.

Finansieringsplaner

Undervisnings- och kulturministeriet fattar beslut om finansieringsplanen för museernas statsandelar vart fjärde år. 

Museernas nästa finansieringsperiod omfattar åren 2024–2027. Finansieringsperioden för museer med regionalt ansvar graderas så att den infaller åren 2023–2026.

Finansieringsplanen är inte bindande, men under den fyraåriga planeringsperioden går det att avvika från den endast av särskilda skäl. Ett sådant särskilt skäl kan vara exempelvis en betydande nedskärning av verksamheten eller beslut om ändring av antalet årsverken eller finansieringsbeloppet i statsbudgeten. Genom sitt årliga beslut i oktober–november fastställer ministeriet museernas årsverken och priser per enhet samt beloppet av tilläggsfinansieringen enligt prövning för museer med riksansvar.

Museer med regionalt ansvar
 

Undervisnings- och kulturministeriet utsåg museerna med regionalt ansvar och bestämde deras verksamhetsområden genom sitt beslut i början av 2020. För 2023 utsågs inga nya museer med regionalt ansvar. Beslutet föregicks av förhandlingar mellan muserna och Museiverket om skötseln av regionala uppgifter och regionala planer. I fråga om antalet årsverken som anslås för en regional uppgift betalas statsandel till 85 procent av priset per enhet.

Enligt 8 § i museilagen kan undervisnings- och kulturministeriet på huvudmannens ansökan utse museet till ett museum med regionalt ansvar, om museet uppfyller de villkor som anges i lagen. Ministeriet fastställer verksamhetsområdet för museet på basis av ansökan. Verksamhetsområdet kan omfatta ett eller flera landskap och uppgiften som ansvarsmuseum kan omfatta en eller flera av de uppgiftshelheter som föreskrivs i 7 § i lagen. Av grundad anledning som anknyter till omständigheterna i området kan uppgifterna delas mellan flera museer i landskapet.

För museer med regionalt ansvar gäller följande uppgiftshelheter:

• Uppgift att främja den regionala museiverksamheten (fungera som sakkunnig på kulturarvet samt utveckla och främja museiverksamheten, samarbetet inom ansvarsområdet samt bevarandet av och den digitala åtkomsten till kulturarvet)
• Uppgift som anknyter till den regionala kulturmiljön (vara sakkunnig på kulturmiljöer, i synnerhet ifråga om den bebyggda miljön och det arkeologiska kulturarvet, som ger utlåtanden, deltar i myndighetsförhandlingar i egenskap av sakkunnig och ger råd samt utvecklar och främjar värnandet om kulturmiljöer, samarbetet inom ansvarsområdet och det digitala bevarandet av och tillgången till kunskap om kulturmiljöer)
• Uppgift som regionalt konstmuseum (vara sakkunnig på konst och det visuella kulturarvet samt utveckla och främja samarbetet inom ansvarsområdet samt bevarandet av och den digitala tillgången till konsten och det visuella kulturarvet)

Museer med riksansvar

Undervisnings- och kulturministeriet utsåg museerna med riksansvar och bestämde deras specialområden genom sitt beslut i början av 2020. För uppgiften som museum med riksansvar kan tilläggsfinansiering enligt prövning beviljas som ett fast belopp.

Enligt 10 § i museilagen kan undervisnings- och kulturministeriet på huvudmannens ansökan utnämna museet till ett museum med riksansvar, om museet uppfyller de villkor som anges i lagen. Förutsättningen är bl.a. att museet fungerar som specialmuseum på ett nationellt sett betydande ansvarsområde, att utnämningen behövs med beaktande av ansvarsområdet och syftet med museiverksamheten som föreskrivs i 2 § i lagen och att museet har en nationellt sett betydande samling och förutsättningar att sköta uppgiften. Bestämmelser om uppgifterna för museer med riksansvar finns i 9 § i museilagen.

Museer med riksansvar har i uppgift att

1) bedriva riksomfattande museiverksamhet på sitt specialområde

2) utveckla och främja arbetet med kulturarvet och samarbetet mellan museer inom sitt specialområde

3) fungera som sakkunnig på riksnivå på kulturarvet inom sitt specialområde

4) upprätthålla och främja internationella kontakter på sitt specialområde

5) främja bevarandet och den digitala åtkomsten till kulturarvet på sitt specialområde.

Museer som omfattas av statsandelssystemet 2024

• Museer som omfattas av statsandelssystemet 2024
• Museer med riksansvar 2024
• Museer med regionalt ansvar 2024

 

Museoiden valtionosuusjärjestelmän uudistaminen

 

 

Opetus- ja kulttuuritoimen rahoitusjärjestelmän raportit