Digitalisering inom fostran och utbildning   

Digital kompetens är en kritisk framgångsfaktor för Finland och därför vill man säkerställa kompetensen. Målet är att digitaliseringen stöder jämlika möjligheter till högklassigt lärande och kompetensutveckling. Det är också viktigt att säkerställa lärarnas aktuella digitala färdigheter och pedagogiska kompetens. 

Digital kompetens är en kritisk framgångsfaktor för Finland och därför vill man säkerställa kompetensen. Målet är att digitaliseringen stöder jämlika möjligheter till högklassigt lärande och kompetensutveckling. Det är också viktigt att säkerställa lärarnas aktuella digitala färdigheter och pedagogiska kompetens. 

Digitala färdigheter är en ny medborgarfärdighet. Digitala färdigheter byggs upp genom att man stärker kompetensen, ökar jämlikheten i utbildningen och stödjer kontinuerligt lärande. Tillräckliga digitala färdigheter är en förutsättning för såväl sysselsättning som för social och samhällelig delaktighet. 

Målet är att 

  1. Finland är ett digitalt bildat land där var och en har färdigheter att verka i den digitala världen och den ömsesidiga respekten och förtroendet är på en hög nivå. 
  2. De grundläggande digitala färdigheterna hör till världstoppen och för den hållbara samhällsutvecklingen framåt. 
  3. Digital kompetens stöder innovationer, konkurrenskraft och välfärd. Utbildning och forskning ger upphov till den sakkunskap som behövs i samhället. Finland är ett av världens mest kända och attraktiva centrum för utbildning, forskning och investeringar inom teknologibranschen samt ett attraktivt land för internationella digitala experter. 

Mål och grund för digital kompetens  

Definitionerna av digital kompetens stöder det lokala verkställandet av grunderna för planen för småbarnspedagogik och för läroplanerna.  

Beskrivningarna av digital kompetens i anslutning till fostran och utbildning bildar en nationell referensram för digital kompetens. Syftet är att anordnarna av utbildning och småbarnspedagogik uppdaterar sina läroplaner och digitala riktlinjer så att de motsvarar den nationella referensramen för digital kompetens. Målbilden för digitaliseringen av det fria bildningsarbetet utarbetas 2024. 

Gemensamma tjänster och utveckling av dem 

Inom undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde används flera gemensamma digitala tjänster inom fostran och utbildning. Till dessa hör till exempel tjänsterna för ansökan till utbildning och studerandeantagning, informationsresurserna inom småbarnspedagogik, undervisning och utbildning, högskolornas datalager, uppföljnings- och tillsynstjänsten för läroplikten samt tjänsten för utlämnande av studie- och examensuppgifter.  

Därtill finns också tjänsten eGrunder som omfattar grunderna för alla läroplaner, examina och utbildningar, undervisningsförvaltningens gemensamma statistiktjänst och en centraliserad inloggningstjänst för utbildningsaktörerna.  

Gemensamma digitala tjänster för utbildning och studier är bl.a.

Undervisnings- och kulturministeriet styr digitaliseringen i samarbete med Utbildningsstyrelsen. För att främja digitaliseringen utförs också mycket nätverksarbete. 

Även högskolorna utnyttjar digitaliseringens möjligheter. Målet är att högskolorna genom utökat samarbete ska höja kvaliteten på utbildningen genom att förnya innehållet i utbildningarna, undervisningsmetoderna, inlärningsmiljöerna samt lärarnas kompetens. Vetenskapsinstituten stöder å sin sida förutsättningarna för forskningsverksamheten.   

Undervisnings- och kulturministeriet stöder digitaliseringen av högskoleutbildningen genom strategisk styrning, projekt och finansieringsprogram. Ministeriets lagstadgade uppgift är dessutom att vara teknisk administratör för högskolornas riksomfattande datalager.

Undervisnings- och kulturministeriet skaffar bland annat beräknings- och datahanteringstjänster av CSC – IT-centret för vetenskap Ab för högskolornas behov. 

Centrala strategier och projekt i anslutning till digitaliseringen av högskoleutbildningen är:  

Datalager  

Informationsresurserna inom undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde tjänar styrningen av utbildningssystemet och det utbildningspolitiska beslutsfattandet. Interoperabiliteten i den digitala miljön säkerställs genom gemensamma principer och rekommendationer.   

Centrala informations- och statistiktjänster inom fostran och utbildning är bl.a.    

Mer om projekt och tjänster

Fostran och utbildning

Smidigare användning av information om fostran och utbildning
Anordnarna av fostran och utbildning behandlar olika typer av information, och den primära grunden för behandlingen är skyldigheten att anordna fostran och utbildning. Genom utredningsarbetet identifieras utmaningar i anslutning till praxis för insamling och utnyttjande av information samt i anslutning till lagstiftningen och tolkningen av den och man söker lösningar för att utveckla utnyttjandet av information.  

Digitaliseringsprogrammet och servicehelheten för kontinuerligt lärande
Olika möjligheter till kontinuerligt lärande ska göras lättillgängliga för alla. För att hitta information och lämpliga tjänster utvecklas elektroniska tjänster. Servicehelheten kombinerar utbildningsutbud, handledningstjänster och information om arbetsmarknaden. 

Det huvudsakliga målet för den digitala servicehelheten för kontinuerligt lärande är att bygga upp en tjänst som beaktar individens olika livsskeden och livssituationer för att stödja smidiga övergångar mellan utbildning och arbetsliv.  

Digivision 2030
Kärnan i högskolornas gemensamma projekt Digivision 2030 är kontinuerlig utveckling av digital pedagogik och möjligheter att lära sig och samla kompetens. 

Utveckling av identitetshanteringen inom undervisnings- och utbildningssektorn
Målet är att lägga fram ett förslag till en lösning på hanteringen av identiteten och de egna uppgifterna samt identifieringen inom undervisningen och utbildningen, fastställa de åtgärder som behövs för genomförandet samt delta i annan utveckling av identitetshanteringen inom den offentliga förvaltningen. 

Ramverk för digitalisering i småbarnspedagogik, förskoleundervisning, grundläggande utbildning och fritt bildningsarbete
I skapandet av referensramen fastställer undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen och verksamhetsfältet i samarbete styrande principer, en vision och åtgärder för olika delområden av digitaliseringen.

Nätverket av digitaliseringsnätverk inom förskola och grundläggande utbildning (på finska)
Målet med det gemensamma nätverket för kommunernas nätverk, staten, företag och andra centrala aktörer är att främja digitaliseringen. 

DigiOTA-projektet
I utvecklingsprojektet genomförs ett digitalt system som stöder utvärderingen av inlärningsresultaten. Den digitala tjänsten tas i bruk i början av 2025 och ersätter den tidigare KODA-tjänsten.  

Utveckling av digitaliseringskompetens och ledning inom yrkesutbildningen (Digiosaava.fi, på finska)
I projektet skapas en utvecklingshelhet för digital ledning och kompetens för anordnare av yrkesutbildning och en stig för kompetensutveckling som ingår i helheten. Dessutom planerar projektet en utbildningshelhet i anslutning till detta.

Helhetsarkitektur för yrkesutbildning (KARKKI-projektet)
Målet med projektet är att definiera och producera övergripande arkitekturbeskrivningar för anordnare av yrkesutbildning. 

Lärandeanalytik inom yrkesutbildningen (OA-projektet)
I projektet utarbetas en helhetsutredning av lärandeanalytikens möjligheter inom utvecklingen av yrkesutbildningen. I utredningen beaktas resultaten från tidigare projekt inom lärandeanalytik och motsvarande resultat från andra utbildningsstadier. 

Projektet Utveckling av informationsledning (Informationskunnig)
Projektet Utveckling av informationsledning svarar på behovet av att förbättra processerna i anslutning till produktion, mätning, utvärdering och utnyttjande av information via ett riksomfattande nätverk av anordnare av yrkesutbildning. Dessutom förbättras identifieringen av informationsbehoven mellan utbildningsanordnarna och utbildningsfinansiären.