Utveckling av yrkesutbildningen

Yrkesutbildningen har i uppgift att säkerställa att den studerande har tillräckliga yrkeskunskaper och färdigheter samt de kulturella färdigheter som behövs för att fortsätta till arbetslivet eller fortsatta studier. Yrkesutbildningen behövs också för att uppdatera kompetensen. 

I statsminister Petteri Orpos regeringsprogram utvecklas yrkesutbildningen bland annat

• genom att förnya finansieringssystemet för yrkesutbildningen, verksamhetsstyrningen för utbildningsanordnarna samt stödet för lärandet
• genom att anpassa utbildningsutbudet till arbetslivets behov
• möjliggöra uppdragsutbildning 
• genom att rikta examensutbildningen för vuxna till utbildning som höjer utbildningsnivån eller örbättrar arbetsmarknadsställningen samt på avläggandet av kompetenshelheter som är mindre än examina
• genom att säkerställa språkutbildningen för invandrare för att uppfylla språkkunskapskravet

Försök med verksamhetsstyrning

Som en del av reformen av verksamhetsstyrningen genomförs ett åttaårigt försök med verksamhetsstyrning vars mål är att förbättra utbildningens kvalitet och genomslag med hjälp av en ny styrningsmodell. Samtidigt lindras bestämmelserna om anordnartillstånd så att de minskar utbildningsanordnarnas och undervisningsförvaltningens normbörda och administrativa arbete. Försöket syftar också till att stärka samarbetet mellan yrkesutbildningen och näringslivet så att utbildningen bättre ska svara på arbetslivets behov. Försöket genomförs mellan den 1 januari 2026 och den 31 december 2033 och omfattar två strategiperioder. 

• Läs mer om försöket med verksamhetsstyrning på projektets webbplats 

Reform av finansieringsmodellen

Den nya finansieringsmodellen som träder i kraft 2026 stärker incitamenten för finansiering så att studerandena avlägger studier, utexamineras och efter examen sysselsätts och övergår till fortsatta studier. I den nya finansieringsmodellen har man strävat efter att minska den finansiering som baserar sig på studerandeår och öka andelen för kompetenspoäng för examina och examensdelar samt andelen sysselsättning och övergång till fortsatta studier (högskolor) efter examen.

De viktigaste ändringarna i finansieringsmodellen är att den kalkylerade finansieringen som baserar sig på studerandeår sänks från 70 procent till 50 procent och att finansieringen från kompetenspoäng för examina och examensdelar höjs från 20 procent till 30 procent. Dessutom höjs andelen personer som avlagt examen och examensdelar och övergår till sysselsättning och fortsatta studier (högskola) från 7 procent till 18 procent. Resterande 2 procent kommer från studerande- och arbetslivsresponsen i stället för nuvarande 3 procent. 

Den nya finansieringsmodellen används för första gången när beslut om finansieringen för 2026 fattas. En del av ändringarna genomförs genom en förordningsändring som sänds på ett separat remissförfarande 2025.

Stärkande av stödet för lärandet

Ändringarna som beretts för stödet för lärandet och det särskilda stödet träder i kraft från och med den 1 augusti 2026. I och med reformerna stärks den studerandes rätt till stöd för lärandet så att den studerande har möjlighet att med låg tröskel få stöd under hela examensutbildningen för att uppnå de mål som ställts upp för studierna. Vid beredningen av stödet för lärande har bestämmelsen om studier som stöder inlärningsfärdigheterna upphävts. 

Stödet för lärandet kan vara bland annat stödundervisning eller annat stöd som den studerande behöver och som ges en enskild studerande eller grupp av studerande enligt behov. Med förebyggande stöd strävar man efter att motverka att inlärningssvårigheter kumuleras och försvåras, vilket innebär att situationen kan åtgärdas genom tidigt ingripande. På så sätt förebygger man också att studierna avbryts och att oavslutade studier ackumuleras. Stöd för lärandet i rätt tid stöder också de studerandes kompetens, påvisande av kompetens i yrkesprov, utexaminering, sysselsättning, övergång till fortsatta studier samt välbefinnande. 

Även den studerandes särskilda stöd stärks så att den studerande har rätt till särskilt stöd om han eller hon på grund av konstaterade inlärningssvårigheter, sjukdom eller skada behöver regelbunden och långvarig specialundervisning för att uppnå kraven på yrkesskicklighet och målen för kunnandet enligt examen eller utbildningen och stödet för lärandet inte är tillräckligt med tanke på den studerandes stödbehov. Särskilt stöd är specialundervisning som ges av en speciallärare och annan undervisning och handledning som baserar sig på konsultation av en speciallärare. 

Beredning av utvecklingsåtgärder för arbetslivets behov

Den 17 december 2024 tillsatte ministeriet fyra arbetsgrupper för att bereda utvecklingsåtgärder för att svara på arbetslivets behov. I arbetsgrupperna bereds bland annat en reform av samarbetet med arbetslivet och en utvidgning av uppdragsutbildningen. Åtgärder för att stödja utbudet av kontinuerligt lärande och utveckla utbildningen som handleder för examensutbildning (Hux) bereds också. Arbetsgruppen har tillsatts för tiden 1 januari 2025 till den 31 januari 2026. 

Mer information om arbetsgrupperna som inleder sin verksamhet och om arbetsgruppen som berett verkställandet av skrivningarna i regeringsprogrammet om yrkesutbildningen finns på arbetsgruppernas egna projektsidor.