Utbildning för invandrare
Kommunen är skyldig att ordna grundläggande utbildning för barn i läropliktsåldern som bor på kommunens område samt förskoleundervisning året innan läroplikten börjar. Barn under läropliktsåldern ska erbjudas småbarnspedagogik. Kommunerna kan också ordna förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen.
Grundläggande utbildning för invandrare
Kommunen bör ordna förskoleundervisning, grundläggande utbildning eller förberedande utbildning före den grundläggande utbildningen så snart som möjligt efter att det blivit klart att barnet bor i kommunen och väntar på ett beslut om internationellt skydd eller i övrigt vistas i kommunen.
Läroplikten gäller barn som är permanent bosatta i Finland. Målet med den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen är att ge barnen de kunskaper som de behöver för att kunna övergå till den grundläggande utbildningen samt att främja elevernas integration och utveckling. Omfattningen av den förberedande undervisningen före den grundläggande utbildningen motsvarar ett års lärokurs.
Undervisningen i det egna modersmålet stärker elevernas mångkulturella identitet och funktionella tvåspråkighet.
Grundläggande utbildning för vuxna
Syftet med grundläggande utbildning för vuxna är att erbjuda en möjlighet att uppnå de kunskaper och färdigheter som ingår i den grundläggande utbildningen samt att förbättra förmågan att lära sig och möjligheter till fortsatta studier.
En läropliktig ska söka till grundläggande utbildning för vuxna om hen inte har fått ett avgångsbetyg från grundskolans lärokurs när vårterminen går ut det år då hen fyller 17 år.
En läropliktig invandrare som i sitt hemland har fått ett avgångsbetyg som motsvarar den finländska grundläggande utbildningen, men som inte har tillräckliga kunskaper i finska/svenska för att övergå till utbildningar vid övergångsskedet eller till andra stadiet, kan stärka sina språkkunskaper inom grundläggande utbildning för vuxna eller inom integrationsutbildning som ordnas av folkhögskolor.
Utbildning som handleder för examensutbildning (HUX)
Ett allmänt mål med HUX-utbildningen är att en studerande ska uppnå sådana studiefärdigheter att personen kan söka till gymnasieutbildning eller yrkesutbildning och klara av dessa studier.
Med studiefärdigheter kan avses till exempel kunskaper i studie-/examensspråket, ändamålsenliga studiemetoder samt kunskaper i livskompetens. Dessutom kan den studerande genomföra studier som hör till gymnasieutbildning eller yrkesutbildning.
Mer information: Vad är utbildning som handleder för examensutbildning (Hux)? | Utbildningsstyrelsen
Gymnasieutbildning
Syftet med gymnasieutbildning är att stärka den breda allmänbildningen. Gymnasieutbildningen ger allmänna och mångsidiga färdigheter till fortsatta studier vid universitet, yrkeshögskolor och inom yrkesutbildning som bygger på gymnasiets lärokurs.
Till gymnasieutbildning kan antas den som har genomgått den grundläggande utbildningens lärokurs eller motsvarande tidigare lärokurs eller en utbildning utomlands som i landet i fråga ger behörighet för studier som motsvarar gymnasieutbildning. Detta förutsätter bland annat att den studerande har tillräckliga kunskaper i undervisningsspråket. Vid antagningen av studerande ska jämlika antagningsgrunder tillämpas.
Antagning enligt prövning används inom gymnasieutbildningen när skolbetyg inte kan jämföras med motsvarande finländska betyg eller om det finns ett särskilt skäl att bli beaktad utöver poängantagningen.
Mer information: Ansökan via antagning enligt prövning - Studieinfo
Provet i modersmål som ingår i studentexamen kan bygga på lärokursen finska eller svenska som andraspråk om examinandens eget modersmål inte är finska, svenska eller samiska. Studentexamensnämnden kan vid bedömningen beakta att examinandens modersmål är något annat än det språk som hen avlägger examen i.
Yrkesutbildning
Yrkesutbildning ger unga eller vuxna med invandrarbakgrund möjlighet att skaffa sig ett yrke och bli en del av arbetslivet. Den som avlagt yrkesexamen kan studera vidare på högskolenivån eftersom yrkesexamen ger en allmän behörighet för fortsatta studier vid högskolor.
Som studerande kan antas en sökande som har genomgått den grundläggande utbildningens lärokurs eller motsvarande tidigare lärokurs eller som utbildningsanordnaren annars anser ha tillräckliga förutsättningar för att förvärva de kunskaper eller avlägga den examen som den sökande eftersträvar.
Utbildningsanordnaren ska vid antagningen av studerande tillämpa jämlika antagningsgrunder. Vid antagningen av studerande till grundläggande yrkesutbildning kan tillämpas antagning enligt prövning då man vid antagningen av studerande kan beakta omständigheter som gäller den studerande och avvika från valpoängantalet.
Sådana omständigheter kan vara bland annat att den sökande saknar ett skolbetyg eller svårigheter att jämföra betyg. Den sökandes utbildningsbehov och förutsättningar att klara av studier (till exempel tillräckliga kunskaper i undervisningsspråket) ska bedömas och beaktas när man avviker från valpoängantalet.
Mer information: Ansökan via antagning enligt prövning - Studieinfo
Förutsättningen för läroavtalsutbildning är att villkoren för rätten att arbeta uppfylls.
Högskoleutbildning
I utbildningsutbudet vid yrkeshögskolor och universitet ingår rikligt med utbildning på främmande språk som språkkunniga invandrare kan söka till. Dessutom erbjuder högskolorna funktionellt tvåspråkiga utbildningsprogram. Förutom examina är det möjligt också att avlägga delar av examina som öppen högskoleundervisning eller med separat studierätt. Dessutom kan högskolorna erbjuda invandrare olika kvalificerande utbildningar.
Vid yrkeshögskolorna ges avgiftsfri förberedande utbildning för invandrare. Syftet är att ge invandare tillräckliga färdigheter för att söka till yrkeshögskolestudier och vara framgångsrik i studierna. I studierna betonar man de språkkunskaper som behövs i högskolestudier samt ett självständigt och undersökande studiesätt.
Frågor som gäller högskoleutbildning för invandrare och asylsökande behandlas särskilt vid högskolor med ansvar för invandringsfrågor (Supporting Immigrants in Higher Education in Finland, SIMHE).
Högskolornas SIMHE-tjänster | Utbildningsstyrelsen
Språkutbildning inom fritt bildningsarbete
Läroanstalter för fritt bildningsarbete (medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet och studiecentraler) ordnar läskunnighetsutbildning samt integrationsutbildning för vuxna invandrare. Utbildningen är avgiftsfri för den studerande om sysselsättningsområdet eller kommunen har godkänt den i den studerandes integrationsplan.
Målgruppen kan vara invandrare som snabbt vill bli sysselsatta, men även invandrare som behöver mer stöd för lärande.
Utbildning i läs- och skrivkunnighet för invandrare
Att kunna läsa och skriva är viktiga grundläggande färdigheter som är en förutsättning för att klara sig i det finländska samhället.
Om en vuxen invandrare inte har haft möjlighet till skolgång i sitt hemland, kan hen genomgå utbildning i läs- och skrivkunnighet inom grundläggande utbildning för vuxna eller inom fritt bildningsarbete.
Studiemöjligheter för asylsökande
En asylsökande är en utlänning som söker internationellt skydd och uppehållstillstånd i Finland. En asylsökande får flyktingstatus om hen beviljas asyl. Barn i förskoleålder och i läropliktsålder har rätt till utbildning. Andra asylsökande kan ansöka om en studieplats om de uppfyller kriterierna för antagning av studerande.
Rätt till utbildningstjänster i kommuner
Småbarnspedagogik
Enligt 6 § 1 mom. i lagen om småbarnspedagogik (540/2018) ska kommunen ordna småbarnspedagogik för de barn vars hemkommun kommunen är enligt lagen om hemkommun (201/1994).
I paragrafens 2 moment preciseras att kommunen ska ordna småbarnspedagogik för varje barn som på grund av sina vårdnadshavares arbete, studier, sjukdom eller av motsvarande skäl är bosatt i kommunen, även om barnet inte har någon hemkommun i Finland eller barnets hemkommun enligt lagen om hemkommun är någon annan kommun.
Dessutom ska kommunen enligt 3 moment i brådskande fall eller när omständigheterna annars kräver det se till att småbarnspedagogik ordnas även för andra barn som vistas i kommunen än kommuninvånarna. Bestämmelsen är densamma som i den lag om småbarnspedagogik som gällde före den 1 september 2018.
Förskoleundervisning och grundläggande utbildning
Enligt 16 § i grundlagen har alla rätt till avgiftsfri grundläggande utbildning. Ett barn har rätt till avgiftsfri förskoleundervisning och grundläggande utbildning som ordnas i enlighet med lagen om grundläggande utbildning, även om hen inte är permanent bosatt i kommunen eller om kommunen inte är hens hemkommun.
Kortvarig vistelse på kommunens område kan inte betraktas som boende som ger upphov till en skyldighet, även om lagen om grundläggande utbildning inte förutsätter att barnets boende i kommunen är stadigvarande. Det kan dock vara svårt att på förhand bedöma vistelsens längd. Frågan ska bedömas från fall till fall i kommunen och avgöras i enlighet med barnets bästa.
Om kommunen ordnar morgon- och eftermiddagsverksamhet, ska den erbjudas på jämlika grunder som kommunen fattat beslut om till eleverna på årskurserna 1 och 2 i de skolor som är verksamma i kommunen. Rätten till morgon- och eftermiddagsverksamhet är dock inte lika stark som rätten till grundläggande utbildning som skyddas av grundlagen.
Grundläggande utbildning för personer som passerat läropliktsåldern
Kommunen kan fatta beslut om ordnande av grundläggande utbildning för personer som passerat läropliktsåldern. I lagen om grundläggande utbildning finns inte bestämmelser om att en annan person än den läropliktiga söker till eller antas till grundläggande utbildning.
Elever antas till utbildning på det sätt som utbildningsanordnaren bestämmer. Rätten till grundläggande utbildning i enlighet med grundlagen gäller även personer som passerat läropliktsåldern.
HUX-utbildning
Personen har rätt att fritt ansöka om att få att genomföra HUX-utbildning. HUX-utbildningen är avsedd för studerande som saknar examen på andra stadiet och som av olika orsaker behöver handledande utbildning.
Utbildningen som handleder för examensutbildning ger den studerande färdigheter att söka till gymnasieutbildning eller yrkesinriktad examensutbildning, orienterar den studerande i utarbetandet av en plan för fortsatta studier och arbetsliv och stärker den studerandes förutsättningar att slutföra gymnasieutbildningens lärokurs och avlägga studentexamen efter den eller att avlägga yrkesinriktad examen.
När man planerar, ordnar och fattar beslut om utbildning för studerande under 18 år, ska man i första hand beakta barnets intresse.
Gymnasieutbildning
Den sökande har rätt att fritt söka till det gymnasium som hen önskar.
Till gymnasieutbildning kan antas den som har genomgått den grundläggande utbildningens lärokurs eller motsvarande tidigare lärokurs eller en utbildning utomlands som i landet i fråga ger behörighet för studier som motsvarar gymnasieutbildning. Detta förutsätter bland annat att den studerande har tillräckliga kunskaper i undervisningsspråket.
Yrkesutbildning
Enligt lagen om yrkesutbildning har personen rätt att fritt ansöka om att få att avlägga en sådan examen eller genomföra en sådan utbildning som avses i lagen.
Som studerande kan antas en sökande som har genomgått den grundläggande utbildningens lärokurs eller motsvarande tidigare lärokurs eller som utbildningsanordnaren annars anser ha tillräckliga förutsättningar för att förvärva de kunskaper eller avlägga den examen som den sökande eftersträvar.
Utbildningsanordnaren ska vid antagningen av studerande tillämpa jämlika antagningsgrunder.
Fritt bildningsarbete
Inom det fria bildningsarbetet får alla söka till utbildning. Syftet med det fria bildningsarbetet är att utgående från principen om livslångt lärande främja människans mångsidiga utveckling och ordna utbildning som stöder samhällets stabilitet, jämställdheten och ett aktivt medborgarskap. Läroanstalternas huvudmän fattar beslut om antagning av elever. Undervisningen är i regel avgiftsbelagd.