Bild av utbildningssystemet i Finland.

Finlands utbildningssystem består av:

En större bild av Finlands utbildningssystem

Småbarnspedagogiken stöder barnets utveckling, inlärning och välfärd  

Småbarnspedagogiken är en helhet som består av planenlig och målinriktad fostran, undervisning och omsorg. Målet är att stöda barnets utveckling, hälsa och välfärd samt att stöda barnets förutsättningar för inlärning.

Kommunen är skyldig att ordna småbarnspedagogisk verksamhet för i huvudsak barn under skolåldern. En klientavgift uppbärs på basis av familjens inkomster och storlek samt vårdtidens längd.

Grunderna för den riksomfattande planen för småbarnsfostran, som fastslagits av Utbildningsstyrelsen, styr planeringen och genomförandet av småbarnspedagogiken och fungerar som grund för de lokala planerna för småbarnspedagogiken.

Förskoleundervisningen stärker förutsättningarna för inlärning

Syftet med förskoleundervisningen är att stärka barnens inlärnings- och utvecklingsförutsättningar som en del av småbarnsfostran och den grundläggande utbildningen. Förskoleundervisningen har varit obligatorisk i Finland sedan 2015. Förskoleundervisningen är avgiftsfri.

Vårdnadshavaren svarar för att barnet deltar förskoleundervisning eller i annan verksamhet genom vilken målen för förskoleundervisningen uppnås. De riksomfattande läroplansgrunder som Utbildningsstyrelsen fastställer styr planeringen av innehållet i förskoleundervisningen och utgör grund för de lokala läroplanerna.

Läroplikten börjar med grundskolan och slutar vid 18 års ålder  

Den grundläggande utbildningen omfattar årskurserna 1–9 och är avsedd för hela åldersklassen (7–17-åringar). Läroplikten börjar i regel det år då barnet fyller sju år. Varje barn som är stadigvarande bosatt i Finland har läroplikt.

Den grundläggande utbildningen är avgiftsfri. Grundskolorna upprätthålls av kommuner och andra utbildningsanordnare. Mindre än 2 procent av grundskoleeleverna går i privata och statliga skolor.

När grundskolan avslutas ska den unga söka till utbildning efter den grundläggande utbildningen. Läroplikten upphör när den unga fyller 18 år eller innan dess avlägger en examen på andra stadiet (studentexamen eller yrkesexamen).

Utbildning som handleder för examensutbildning är avsedd för läropliktiga och för andra som saknar en examen på andra stadiet och som har behov av handledande utbildning. Målet är att ge den studerande färdigheter att studera inom utbildning som leder till en examen.

Den allmänbildande gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen 

Andra stadiets utbildning, som avläggs efter grundskolan, består av gymnasieutbildning och yrkesutbildning.

Gymnasieutbildningen är allmänbildande och ger inte yrkeskompetens. Som avslutning på gymnasieutbildningen avlägger man den riksomfattande studentexamen. Den som avlagt studentexamen kan söka till fortsatta studier vid universitet, yrkeshögskolor eller inom yrkesutbildning. Gymnasieutbildningen räcker oftast tre år.

Examina inom yrkesutbildningen är  grundläggande yrkesexamina, yrkesexamina och specialyrkesexamina. Den som avlagt en yrkesinriktad grundexamen har grundläggande yrkesfärdigheter för olika uppgifter inom en bransch.  Yrkes- och specialyrkesexamen är yrkesinriktad tilläggsutbildning. Yrkes- och specialyrkesexamina möjliggör kompetensutveckling under olika skeden av karriären. Grundexamina är huvudsakligen 180 studiepoäng till sin omfattning, yrkesexamina 150 och specialyrkesexamina 180 studiepoäng.

När man inleder sina yrkesstudier görs det upp en personlig utvecklingsplan för kunnandet där man kommer överens om studiernas innehåll, tidtabell och studiemetod. Yrkesutbildning kan t.ex. ordnas på arbetsplatser som läro- eller utbildningsavtal och kunskap som införskaffats på olika sätt kan i mån av möjlighet räknas till godo som en del av studierna. Såväl unga som vuxna kan ansöka till yrkesutbildning.

Då man avlagt en yrkesexamen kan man söka sig vidare till fortsatta studier i en yrkeshögskola eller universitet.

Högskolesystemet består av universitet och yrkeshögskolor

Vid universiteten betonas den vetenskapliga forskningen och undervisning på basis av denna.  Yrkeshögskolorna erbjuder praktisk utbildning som motsvarar arbetslivets behov.

Vid universiteten, dvs. vid vetenskaps- och konsthögskolorna kan man avlägga lägre och högre högskoleexamina samt vetenskapliga påbyggnadsexamina, som är licentiat- och doktorsexamina. Vid yrkeshögskolorna kan man avlägga yrkeshögskoleexamina och högre yrkeshögskoleexamina.

Målet för att avlägga en lägre högskoleexamen vid ett universitet är tre år och i allmänhet ytterligare två år för en högre högskoleexamen vid ett universitet. Att avlägga en yrkeshögskoleexamen tar 3,5 - 4,5 år. Som studerande för högre yrkeshögskoleexamen kan antas personer som avlagt lämplig yrkeshögskoleexamen eller någon annan lämplig högskoleexamen och som har minst två års arbetserfarenhet inom branschen i fråga efter avlagd examen.

Fritt bildningsarbete och grundläggande konstundervisning

Utbildning inom fritt bildningsarbete erbjuds av folkhögskolor, medborgarinstitut, studiecentraler, idrottsutbildningscenter och sommaruniversitet. Läroanstalterna erbjuder studier som främjar de medborgerliga färdigheterna, samhälleliga studier, allmänbildande studier samt intresseinriktade studier som fokuserar på förvärvande av kunskaper och färdigheter. Det är öppet för alla att söka till utbildningen. Utbildningen är inte examensinriktad och dess innehåll regleras inte av lagstiftningen.

Grundläggande konstundervisning är konstfostran som ordnas utanför skolan och riktas i första hand till barn och unga. Grundläggande konstundervisning ordnas vid musikläroanstalter, bildkonstskolor, dansskolor, handarbetsskolor och andra läroanstalter. Den grundläggande konstundervisningen inom olika konstområden framskrider målinriktat från en nivå till nästa och ger eleven förmåga att uttrycka sig själv och att söka till yrkesutbildning och utbildning på högskolestadiet inom konstområdet.

Information om Finlands utbildningssystem på teckenspråk