Utvecklingen av studiestödssystemet

2018-2022

Inkomstgränsen för sådana inkomster som inverkar på den studerandes studiestöd höjs temporärt med 25 procent. Höjningen är i kraft under 2022.

Studiepenningar  höjs årligen utifrån Folkpensionsindex (2020-2022).

Covid-19-epidemins inverkan på studievillkoren beaktas i villkoren för studielånskompensation, studielånsavdraget och  stöd för skolresor (2020 och 2021).

Måltidstöd är 2,30 EUR per måltid den 1 januari 2021.

Försörjarförhöjning för studiepenning införs (2018) och höjs (2020).  Läromaterialtillägg till studiepenningen tas i bruk och behovsbedömningen utifrån föräldrarnas inkomst minskas och stödtiden för gymnasieutbildningen förlängs (2018, 2019).

Rätten till studiestöd och  stöd för skolresor sträcker sig till elever i grundläggande utbildning som uppnått skolpliktsålder (2019) och till elever i fri utbildning (2021).

2017

Lånets andel av stödets belopp stiger på högskolenivå och stödtiden för högskolestudier förkortas. Den studerandes egna inkomstgränser binds till ett inkomstnivåindex. Studerande omfattas av det allmänna bostadsbidraget.

2014

Studielånskompensationen ersätter studielånsavdraget, ändringar som förbättrar lånets användbarhet träder i kraft

2011 

Grunderna för beviljande av skolresestöd förnyas

2005

Studielånsavdrag införs i beskattningen, åtgärder som sporrar till att utexamineras inom utsatt tid

2002-2013

Höjningar i stödets olika element: statsgaranti, studiepenningens och bostadstilläggets belopp, inkomstgränserna för den studerande och den studerandes föräldrar, måltidsstödet

2001

Vuxenutbildningsstöd

1998

Den så kallade årsinkomstmodellen tas i bruk, det blir lättare att kombinera studiestöd och arbetsinkomster

1997

Skolresestöd för gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen tas i bruk

1994

Genomgripande reform av studiestödet och mer betoning på studiepenning  

1977-1987

Nya element träder in i studiestödssystemet: Bostadstillägg, måltidsstöd, räntestöd, vuxenutbildningspenning

1972

Studiestödet i sin nuvarande form: studiestödet består till en början huvudsakligen av studiepenning och studielån.

Studiestödets strukturella utveckling 2012 UKM:s arbetsgruppspromemorior och utredningar 2012:29 (på finska, svenskspråkigt sammandrag)

Utvärdering av studielånsavdraget UKM:s arbetsgruppspromemorior och utredningar 2012:24 (på finska, svenskspråkigt sammandrag)

Utveckling av uppföljningen av studieframgången vid högskolestudier UKM:s arbetsgruppspromemorior och utredningar 2010:9 (på finska, svenskspråkigt sammandrag)

Strukturell utveckling av studiestödet, Utvecklingslinjer för studiestödet på andra stadiet och understöd för boende för studerande UKM:s arbetsgruppspromemorior och utredningar 2010:8 (på finska, svenskspråkigt sammandrag)

Strukturell utveckling av studiestödet. Syftet är att uppmuntra till studier på heltid på högskolenivå. UVM:s arbetsgruppspromemorior och utredningar 2009:33 (på finska, svenskspråkigt sammandrag)