Biblioteksnätverket

Med hjälp av biblioteksnätet och samarbete biblioteken emellan säkerställer undervisnings- och kulturministeriet finländarnas rätt till bildning. Vidare handlar det om att se till att alla intresserade får tillgång till centrala dokument i elektronisk form.

 

Finlands biblioteksnätverk består av

  • allmänna, dvs. kommunala bibliotek
  • Nationalbiblioteket som fungerar i anslutning till Helsingfors universitet
  • universitets-, yrkeshögskole- och specialbibliotek (vetenskapliga bibliotek)  
  • bibliotek med säte i skolor och läroanstalter
  • statliga bibliotek med specialuppgifter (Tillgänglighetsbibliotek Celia, Depåbiblioteket).

Allmänna bibliotek

De allmänna biblioteken fungerar i kommuner respektive städer. Kommunens uppgift är att se till biblioteks- och informationstjänsterna fungerar. Ibland samarbetar kommunerna. Bibliotekslagen anger ramarna för de kommunala bibliotekens verksamhet.

I lagen fastställs de allmänna bibliotekens viktigaste uppgifter. Utöver dessa kan allmänna bibliotek ha riksomfattande utvecklingsuppdrag, regionala utvecklingsuppdrag och särskilda uppgifter (t.ex. att upprätthålla det samiska eller flerspråkiga biblioteket, och att främja läskunnigheten hos barn och unga.)

Genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet föreskrivs om bibliotek som handhar riksomfattande och regionala utvecklingsuppdrag.

 

De vetenskapliga biblioteken och biblioteken i läroanstalter  

 

De vetenskapliga biblioteken stöder högskoleundervisningen, studierna och forskningen. Nationalbiblioteket, högskolornas bibliotek och specialbiblioteken är vetenskapliga bibliotek.

Nationalbiblioteket erbjuder alla bibliotekssektorer nationella nätverksbaserade bibliotekstjänster. Utöver sina egna samlingar ansvarar Nationalbiblioteket för det nationella publikationsarvet. Nationalbiblioteket är en del av den nationella forskningsinfrastrukturen och det fungerar i anslutning till Helsingfors universitet.

Universitetsbiblioteken är allmänna forskningsbibliotek. Staten bidrar med grundfinansieringen men universiteten beslutar självständigt hur de finansierar sina bibliotek. Yrkeshögskolorna har egna bibliotek och egen informationsservice.

Riksdagens bibliotek, Statistikbiblioteket och bibliotek i anslutning till forskningsanstalter, ämbetsverk och museer är exempel på specialbibliotek.

Läroanstalterna ansvarar för biblioteks- och informationstjänster till skolelever och studerande. För det här ändamålet samarbetar de bl.a. med de allmänna biblioteken.

 

Bibliotekens specialuppgifter

Depåbiblioteket har i uppgift dels att fungera som mottagande part för material som förs över från de vetenskapliga och allmänna biblioteken, dels att se till att materialet är tillgängligt. Det underlyder undervisnings- och kulturministeriet.

Tillgänglighetsbibliotek Celia är ett specialbibliotek som staten finansierar och upprätthåller. Det producerar och förmedlar litteratur i tillgänglig form, bl.a. som ljudböcker, böcker med punktskrift och elektroniska böcker. Det fungerar som expert för tillgängligt material.

 

Finna och helheten inom det digitala kulturarvet

Finna är en tjänst som finansieras av undervisnings- och kulturministeriet och som samlar material från hundratals museer, bibliotek och arkiv på en enda webbplats:  www.finna.fi. Dessutom erbjuder Finna en plattform för webbtjänster med hjälp av vilka olika aktörer kan skapa en egen elektronisk söktjänst eller till exempel ett webbibliotek. För närvarande kan man i Finna söka material från närmare 500 olika bibliotek, arkiv och museer.

Mer information om det digitala kulturarvets helhet finns på undervisnings- och kulturministeriets webbplats: Det digitala kulturarvet

Huvudkanal för kommunikationen om det digitala kulturarvets helhet: Webbplatsen Vårt digitala kulturarv

Ytterligare information

Leena Toivonen, kulttuuriasiainneuvos 
undervisnings- och kulturministeriet, Kulttuuri- ja taidepolitiikan osasto (KUPO), Taiteen ja kulttuuriperinnön vastuualue (TAKU) Telefon:0295330056   E-postadress: