Kina – Peking
Det viktigaste målet med TFK-arbetet i Peking är att förmedla välgrundad information om det aktuella läget inom utbildnings- och vetenskapspolitiken i Kina till högskolor och andra aktörer inom sektorn i Finland. För att samarbetet ska lyckas är det viktigt att man i Finland förstår de många möjligheter som samarbetet med Kina erbjuder, men också de utmaningar och risker som samarbetet medför.
Tack vare sina studier och sin arbetshistoria har Olli Suominen över 20 års erfarenhet av samarbete och kontakter med Kina. Suominen har forskat i Kinas utbildningspolitik vid Åbo universitet och disputerat till filosofie doktor i ämnet 2021. Innan han stationerades i Peking arbetade han som ansvarig tjänsteman för Kina vid utrikesministeriet.
olli.suominen(a)gov.fi
+86 138 109 924 07
Olli Suominen på LinkedIn
Webbplatsen för ambassaden i Peking
Ambassaden i Peking på LinkedIn
Aktuell Kinaexpertis öppnar möjligheter för Finland
TFK-arbetet i Peking syftar främst till att upprätthålla en aktuell lägesbild enligt högskolornas behov samt att främja partnerskap mellan högskolorna i Kina och Finland. Till arbetet hör också att främja intressena för medlemsföretagen i Education Finland samt att representera Finlands högskole- och forskningsaktörer i sidoackrediteringslandet Mongoliet.
Kinas omfattande, centralstyrda FoUI-investeringar har gjort landet till en stormakt inom vetenskap och forskning. Enligt index som mäter själva spetsforskningens kvalitet har Kina på endast några årtionden etablerat sig som en stark utmanare till USA, särskilt inom många kritiska STEM-områden (naturvetenskaper, teknik, ingenjörsvetenskaper och matematik). Ett omfattande nationellt forskningsekosystem, där spetsforskning bedrivs mycket brett inom flera olika områden, har möjliggjort och möjliggör olika synergifördelar så att framsteg inom en sektor för utvecklingen framåt inom andra.
För att vara i framkant inom utbildning och forskning krävs det att man håller sig à jour med situationen och utvecklingen i Kina, och att man samarbetar inom de områden där det är möjligt inom ramen för de utmaningar och risker som finns i fråga om Kina. Kina och Finland har fortfarande liknande utvecklingsbehov inom många områden, till exempel inom miljö- och hälsoområdet. Utöver enskilda sektorer har Kina också flera utvecklingsmål på systemnivå som skär över flera olika sektorer, och till utvecklingen av dessa har Finland mycket att bidra med. Kopplingarna mellan högskolorna och företagsvärlden är betydligt svagare än i Finland, varför Kina har haft utmaningar med ett exempelvis omvandla den grundläggande eller tillämpade forskningen till praktiska innovationer och tekniker.
Utbildningssystemet i Kina har också gjort att större satsningar på den yrkesinriktade högskoleutbildningen, vilket har skapat många nya verksamhetsmöjligheter för finländska aktörer i Kina. Regionalt sett börjar verksamhetsfältet vara rätt så mättat särskilt i storstäderna längs landets kuster, och nya samarbetsmöjligheter inom både utbildning och forskning finns i allt högre grad i så kallade Second Tier-städer, som är viktiga regionala inlandscentrum för utbildning, vetenskap och ekonomi.
Samarbete med hänsyn till utmaningarna
Utöver ovannämnda möjligheter är samarbetet med Kina, särskilt inom forskningssektorn, förenat med många utmaningar och risker som aktörerna i branschen bör känna till. Samarbetet med Kina är tidvis mycket krävande, i synnerhet på grund av landets statliga spionage- och påverkansverksamhet och det kinesiska högskolefältets relativt svaga engagemang för etablerade principer för öppen och etisk vetenskap. Dessutom har den självförsörjningsgrad i fråga om vetenskap och teknik som Kina eftersträvat lett till att samarbetet med Kina inte alltid upplevs ge ömsesidig nytta. Tematiken kring så kallad ansvarsfull internationalisering har därför blivit allt viktigare i alla västländer, i första hand som svar på de utmaningar som Kinasamarbetet innebär.
För företag inom utbildningssektorn är Kina en mycket krävande marknad bland annat på grund av kultur- och språkskillnader, en strikt regleringsmiljö och det faktum att allt mer konkurrenskraftiga kinesiska företag håller på att ta över fältet. Verksamhetsmöjligheterna är dock fortfarande ännu mer begränsade inom bland annat lägerskoleverksamheten och småbarnspedagogiken.
Även i sidoackrediteringslandet Mongoliet är verksamhetsmöjligheterna mycket begränsade för finländska aktörer, men det finns vissa möjligheter i landet till exempel när det gäller att fördjupa utbildnings- och forskningssamarbetet inom gruv- och skogsbranschen samt arbetet med att locka studerande till Finland.