Förenta staterna  Specialsakkunnig Petri Koikkalainen

 

Petri Koikkalainen

Specialsakkunnig Petri Koikkalainen har arbetat som specialsakkunnig inom högskoleutbildning och forskning vid Finlands ambassad i Washington sedan oktober 2021. Han har ingående erfarenhet av universitetsvärlden och av forskning samt av utbildnings-, forsknings- och innovationspolitik. Tidigare har han bland annat arbetat som professor i samhällsvetenskap vid Lapplands universitet, prodekan med ansvar för forskning, akademiforskare vid Europeiska universitetsinstitutet samt som ordförande för Forskarförbundet 2015–2018. I USA har han tidigare varit gästforskare vid University of California (UC Berkeley). Koikkalainen tog doktorsexamen i samhällsvetenskap vid Lapplands universitet år 2005. Han forskar i statslära och har särskilt forskat i politisk teori och det politiska tänkandets historia.

I Petri Koikkalainens arbete ligger fokus på att följa upp och analysera USA:s utbildnings-, forsknings- och innovationspolitik, främja FoUI-samarbetet mellan länderna och öka kännedomen om det finländska högskole-, forsknings- och innovationsfältet. Till hans arbete hör att stärka samarbetet mellan finländska aktörer och upprätthålla kontakten till de ministerier, högskolor och forskningsinstitut som är centrala med tanke på forskning. I sitt arbete kartlägger han också finansieringsmöjligheter och satsar på att främja rörligheten för forskare och studerande. 

Vad gäller USA har man under de senaste åren samarbetat särskilt med delstaterna Maine, Michigan, Minnesota, Colorado och Washington. Samarbetet på delstatsnivå gör det möjligt för aktörer inom forskning att hitta nya intressanta partner av hög kvalitet med tanke på forskning. Målet är att Finlands högskolor ska vara synligt närvarande och bilda starkare nätverk än för närvarande med högskolor, forskningsinstitut och företag i Nordamerika. Team Finland Knowledge-nätverkets arbetsbeskrivning är en del av det mer omfattande Team Finland-arbetet, till vilket perspektiv inom forskning och den högsta utbildningen är nära kopplade.

USA – vetenskapens utmanade stormakt

USA är en ledande stormakt inom vetenskap, men landet är inte längre världens största vetenskapsmakt med alla mått. USA:s offentliga och privata investeringar i forskning och utveckling uppgick år 2021 till cirka 600 miljarder dollar, men Kinas siffror har varit något högre under de senaste åren. Även i det absoluta antalet vetenskapliga publikationer har Kina lämnat USA bakom sig. Med hänsyn till Kinas förmåga att sprida forskningsbaserad teknik, från konsumentprodukter till olika strategiska investeringar, har USA tidigare inte haft en lika stark vetenskaplig och teknisk utmanare som samtidigt också skulle vara en ideologisk konkurrent.  

USA leder fortfarande i anseende, genomslag och attraktionskraft. Det är uppenbart till exempel i antalet nobelpristagare, citatindexer och de mest kända universitetsrankingarna som fortfarande suveränt domineras av amerikanska elituniversitet. I slutet av förra årtiondet stabiliserades antalet utländska utbytesstuderande i USA till över en miljon per år, medan antalet uppgick till 914 000 studerande under coronaläsåret 2020–2021. Av dem var 71 procent från Asien, 35 procent enbart från Kina, och endast 7 procent från Europa. För amerikanska utbytesstuderande är Europa däremot den mest attraktiva världsdelen.

USA:s ökade satsningar på FoUI-verksamhet är till stor del ett svar på den internationella geopolitiska utmaningen. I landet förs å andra sidan en stark industrialiserings- och konkurrenspolitik som utgår från nationella behov för att trygga den inhemska sysselsättningen och produktionskedjorna. Det är inte alltid lätt att förena nationella och internationella mål. USA söker dock internationella partner särskilt från länder som landet anser vara likasinnade och säkra med tanke på sina centrala mål. Därför kan de viktigaste internationella partnerskapen inom forskning stärkas i framtiden.

USA står inför utmaningar i fråga om utbildning och upprätthållande av en tillräcklig kompetensnivå. Det finns tecken på att de kända universiteten och de välbärgade studerandena stärker sina ställningar, medan situationen för dem som har det sämre ställt försämras. USA kommer troligtvis att behålla sin starka ställning som destinationsland för internationellt utbyte av studerande och forskare. Särskilt inom många naturvetenskapliga och tekniska områden utgörs en klar majoritet av forskarna som skriver doktorsavhandlingar av forskare som kommit från utlandet. Vetenskapen kommer även i fortsättningen att vara internationell, och ingen annan stormakt har lyckats skapa en lika stor attraktionskraft och förmåga att ta emot internationellt kunnande.

Finland och USA – det starka samarbetet inom forskning fortsätter

De forskningsmässiga banden mellan Finland och USA är starka. Finländska forskare har flest internationella sampublikationer med amerikanska forskare och USA är det mest populära enskilda destinationslandet då det gäller finländska forskares rörlighet. Nätverken är omfattande och sektorsövergripande och sträcker sig ända tillbaka till det ASLA-Fulbright-forskarutbyte som inleddes på 1950-talet.

I USA har Finland ett rykte om att vara ett land med högklassig utbildning, vetenskap och teknik. Finland anses vara en pålitlig partner med vilken det är säkert att dela med sig av mål och kompetens. USA:s forskningsfinansieringssystem är decentraliserat och förutom med universitet kan det samarbetas med till exempel federala forskningsorgan som NSF, NIH, NASA och NIST eller nationella laboratorier. Många av dem är bland de största finansiärerna inom vetenskaplig forskning i världen, och vissa av dem kan under de närmaste åren avsevärt öka sina budgetar.

USA behöver också experter och idéer utifrån. Intresset för Finland riktas till exempel mot forskning kring artificiell intelligens, energi, kvantdatorteknik och högpresterande databehandling, bio- och skogsvetenskap, cybersäkerhet, 5G och 6G, forskning inom arktiska och kalla klimat, rymd- och atmosfärforskning, lärarutbildning och forskning inom medicin och hälsa. De samhällspolitiska målen, till exempel målen för att minska ojämlikheten, finns på dagordningen under Bidens administration: även i dem finns det en efterfrågan på forskningsbaserad kunskap och internationella jämförelsepunkter. 

Det är en fördel om forskningen och den information som bygger på forskningen kan ses på ett övergripande sätt som en del av lösningen på de stora problemen.  Även om USA förmodligen ligger före Finland när det gäller kommersialisering av till exempel forskningsinnovationer, finns det i Finland ur amerikanskt perspektiv å andra sidan ett till och med avundsvärt nära samarbete mellan universitet, forskningsinstitut och olika sektorer i samhället.

Förenta staterna – utmaningar för världsettan inom vetenskap

Förenta Staterna är världsetta inom högre utbildning och forskning. De amerikanska offentliga och privata investeringarna i forskning- och utveckling uppgår till sammanlagt 500 miljarder dollar per år. De amerikanska forskarna får fortfarande flest Nobelpris. Närapå hälften av de vetenskapliga artiklarna med störst genomslag skrivs i Förenta staterna. De autonoma och förmögna amerikanska universiteten toppar alla rankinglistor, och   kompetensclustren som uppstått runt dem lockar dit över en miljon högskolestuderande varje år. Särskilt mycket utländska studerande finns det inom naturvetenskap och teknik. År 2018 studerade 800 000 utländska doktorander eller post doc-studerande vid de amerikanska universiteten.

Förenta staterna måste anpassa sig till stora förändringar under nästa generation. Tyngdpunkten för världens intellektuella och materiella resurser håller i snabb takt på att flytta till Asien.  Stormaktskonkurrensen mellan Förenta staterna och Kina påverkar högskole- och forskningsvärlden, eftersom den i grund och botten handlar om ledarskap, kompetens och knowledge management inom vetenskap och teknik. Nivån på forskningen och universiteten i Kina och andra länder som satsar på kompetens är på väg uppåt. Förenta staterna kommer att förlora sin ledande position på en del vetenskapsområden. Den strategiska stormaktskonkurrensen, handelskrigen, den allt strängare immigrations- och visumpolitiken, nationalismen samt den allt större vikten som fästs vid säkerhetsaspekter kan under de närmaste åren föranleda osäkerhet inom det internationella högskole- och forskarsamfundet.

Det är ändå skäl att tro på en positiv utveckling för Finlands och världen del. Det ömsesidiga beroendet inom forskning är stort på global nivå. Öppenhet, mobilitet, internationellt samarbete och  satsningar på nytt kunnande är nödvändiga faktorer med tanke på dynamiken i den amerikanska ekonomin. Förenta staterna kan endast klara sig i konkurrensen med övriga stormakter genom att i högre grad medverka i olika centrum för produktion av ny kunskap.

 

Finland och Förenta staterna – tillsammans på topp inom forskning och utbildning

Finland har utmärkta möjligheter att utöka samarbetet med högskolor, läroanstalter, företag som bedriver forskningsarbete samt regionala aktörer i Förenta staterna. Förutsättningarna för internationellt samarbete har förbättrats genom ökad forskningsfinansiering. Flera av de största offentliga finansiärernas (DARPA, NIH, NASA, NSF, NASA, NIST) instrument kan sökas och användas av utländska aktörer, men förutsätter högklassig forskning och undervisning, amerikanska partners, belägg för ett resultatrikt samarbete, och ofta också egna investeringar.

På gräsrotsnivå, enligt antalet citeringar i vetenskapliga publikationer, tillhör de amerikanska forskarna redan nu de viktigaste samarbetsparterna för finländska forskare. Fullbright-stipendierna har under årtionden resulterat i uppkomsten av ett nätverk med flera tusen forskare, lärare och andra experter, och utgör en god grund för ett utvidgat och fördjupat högskole- och forskningssamarbete.  

Finland har gott renommé inom utbildning, vetenskap och teknik, och anses som en pålitlig samarbetspartner. Våra länder har många gemensamma intressen på agendan inom utbildning och forskning. Bland våra kompetensområden som väcker intresse i Förenta staterna finns bl.a. artificiell intelligens,  5G och 6G, kvantkalkyler, cybersäkerhet, arktisk forskning, personanpassad medicin, undervisning i matematik och naturvetenskap, läroplansarbete, digitala lärmiljöer, att utveckla befolkningens multilitteracitet samt lärarutbildning.

Förenta Staterna är inte självförsörjande ifråga om humankapital, och har halkat på efterkälken ifråga om kompetens och utbildning. Om landet väljer att utveckla sitt utbildningssystem, öppnar det upp nya möjligheter för oss i fråga om utbildningsexport.

Petri Koikkalainen på Twitter: 

@PKoikkalainen

Washington (USA och Kanada)

Petri Koikkalainen, Specialsakkunnig 
utrikesministeriet, Finlands ambassad, Washington (WAS) DC, Team Finland
[email protected]