Centrala förändringar inom UKM:s ansvarsområde under denna regeringsperiod
Statsminister Sanna Marins regeringsperiod börjar närma sig sitt slut. I denna sammanfattning lyfter vi fram de viktigaste reformerna inom undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde under regeringsperioden 2019–2023.
I regeringsprogrammet har förvaltningsområdets mål integrerats i målen för helheterna kunnande, bildning och innovation samt kultur, ungdom, idrott och motion. Målen omvandlades till konkreta åtgärder i regeringens handlingsplan. Största delen av regeringsmålen har genomförts eller hinner ännu genomföras under denna regeringsperiod.
En allt jämlikare småbarnspedagogik
Småbarnspedagogiken utvecklades under regeringsperioden genom många olika reformer. Relationstalet mellan antalet barn som fyllt tre år och den pedagogiska personalen minskades på daghemmen, den subjektiva rätten till småbarnspedagogik återställdes och barnets rätt att få sådant allmänt, intensifierat eller särskilt stöd som barnets utveckling, lärande och välbefinnande förutsätter stärktes. Försöket med tvåårig förskoleundervisning inleddes och pågår ännu fram till maj 2024.
Utvecklingen av småbarnspedagogiken främjades också med hjälp av understöd från programmet Utbildning för alla till ett belopp av sammanlagt 152 miljoner euro.
Minskade skillnader i lärande, ökad jämlikhet inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen
Kvaliteten och den utbildningsmässiga jämlikheten inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen förbättrades genom programmet Utbildning för alla. Med hjälp av programmet kunde man bland annat förebygga skillnader i lärande bland elever i grundskolan, stärka närskolans ställning, förbättra läskunnigheten, minska gruppstorlekarna inom undervisningen och reformera finansieringen så att den bättre stöder förverkligandet av jämlikheten i utbildningen. År 2020–2022 beviljades det totalt cirka 241 miljoner euro i specialunderstöd för åtgärderna i programmet.
Elevernas hobbyönskemål till skolorna
Syftet med Finlandsmodellen för hobbyverksamhet är att göra det möjligt för alla barn och unga att ha en avgiftsfri hobby som de tycker om i anknytning till skoldagen. Hobbyverksamheten utgår från barnens och de ungas egna önskemål. Finlandsmodellen används nu i nästan alla kommuner och målet är att etablera modellen som en permanent verksamhetsform. År 2022 finansierades verksamheten med 14,5 miljoner euro.
Avgiftsfria gymnasiestudier eller yrkesinriktade studier för läropliktiga
Den utvidgade läroplikten trädde i kraft 2021. I fortsättningen upphör läroplikten när den unga fyller 18 år eller innan dess avlägger en examen på andra stadiet (studentexamen eller yrkesexamen).
I och med reformen ökade handledningen och stödet för studierna för att göra det lättare för unga att hitta en lämplig studieplats. Utöver undervisningen är läroböckerna och arbetsredskapen i fortsättningen avgiftsfria för studerande som fullgör sin läroplikt.
Målet med reformen är att alla unga avlägger en examen på andra stadiet. I takt med att kompetenskraven ökar krävs det numera minst en examen på andra stadiet för att få jobb.
Jämlikhet och kvalitet på andra stadiet
Kvaliteten och jämlikheten på andra stadiet förbättrades inom yrkesutbildningen genom programmet Rätt att kunna och inom gymnasieutbildningen genom ett kvalitets- och tillgänglighetsprogram.
Programmet Rätt att kunna stärkte jämlikheten och minskade skillnaderna i lärandet inom yrkesutbildningen. Genom programmet utvecklades yrkesutbildningen med 291 miljoner euro. Målet var att alla studerande inom yrkesutbildningen ska få en gedigen yrkeskompetens och goda grundläggande färdigheter för arbetet, livet och det livslånga lärandet.
Genom programmet för kvaliteten på och tillgången till gymnasieutbildning stärktes gymnasieutbildningens kvalitet och säkerställdes utbildningens tillgänglighet på olika håll i Finland. Som en del av utvecklingsprogrammet utarbetades en kvalitetsstrategi för gymnasieutbildningen som sträcker sig till år 2030. Strategin stöder utbildningsanordnaren i arbetet med att utveckla kvaliteten och kvalitetsledningen. År 2021–2022 finansierades programmet med 15 miljoner euro.
- Mer information om programmet Rätt att kunna
- Mer information om gymnasieutbildningens kvalitetsprogram
- Publikation: Kvalitetsstrategi för gymnasieutbildningen
Ökade möjligheter till högskolestudier, bättre utkomst för studerande
För att höja utbildningsnivån och lösa bristen på kompetent arbetskraft har högskoleutbildningen utökats cirka 12 500 nybörjarplatser under denna regeringsperiod. Flest nybörjarplatser kommer enligt det förväntade behovet av arbetskraft att finnas inom teknik, ekonomi- och näringslivsbranschen, utbildning i databehandling samt inom social- och hälsovårdsområdet.
De nya nybörjarplatserna finns i högskolornas finsk- och svenskspråkiga utbildningar. Dessutom har det under regeringsperioden genomförts olika tilläggsprogram inom social- och hälsovården och småbarnspedagogiken som det fattats beslut om tidigare år.
Högskolorna har också fått nytt utbildningsansvar. Syftet med utbildningsansvaret är att erbjuda unga personer mångsidigare möjligheter till högskoleutbildning i hela Finland och att stärka högskolornas inflytande på utvecklingen i den egna regionen.
Den studerandes försörjning förbättrades genom att höja studiepenningen, inkomstgränserna för studiestödet och måltidsstödet. Villkoren för studielånskompensation gjordes flexiblare. Rätten till stöd för skolresor utvidgades som en del av den avgiftsfria utbildningen.
Bättre möjligheter till konst- och kulturupplevelser
Möjligheterna till konst- och kulturupplevelser förbättrades. Den statliga finansieringen av scenkonst, dvs. musik, teater, dans, cirkus och performance konst, förnyades så att den inte begränsar vilka konstformer som kan omfattas av stödsystemet. Sammanlagt 69 aktörer inom teater-, dans- och cirkusbranschen och 31 aktörer inom musikbranschen godkändes att omfattas systemet.
År 2022 stod sammanlagt cirka 94 miljoner euro till förfogande för statsandelarna för scenkonst. Dessutom har anslaget för aktörer inom det fria fältet som får stöd via Centret för konstfrämjande ökat med 6,8 miljoner euro genom totalreformen av statsandelssystemet.
Under regeringsperioden inrättades också fonden Nya Klassiker, som stöder förutsättningarna för etablerade aktörer inom konstsektorn att verka och utvecklas. Bakom fonden står fyra olika stiftelser och staten.
Arbetsgruppen för kultursektorns framtid lade fram förslag för att stärka den finländska konst- och kultursektorn och stödja dess återhämtning. Arbetsgruppen föreslår bland annat att det under nästa regeringsperiod ska överlämnas en kulturpolitisk redogörelse till riksdagen.
- Mer information om totalreformen av statsandelssystemet för scenkonst
- Mer information om fonden Nya Klassiker
- Publikation: Kulturens tid är nu och alltid
FoUI-utgifterna i riktning mot målet på fyra procent
I färdplanen för forskning, utveckling och innovation, som utarbetades i början av regeringsperioden, sammanställs ministeriernas konkreta politiska åtgärder för forskning och utveckling.
Målet är att höja forsknings- och utvecklingsutgifterna till fyra procent av BNP före 2030, och för detta ändamål har det stiftats en finansieringslag. En parlamentarisk FoUI-grupp bereder också som bäst en långsiktig plan för användningen av FoUI-finansiering, som blir klar under våren.
Övrigt
Närmare information om genomförandet av regeringsprogrammet och regeringens handlingsplan finns på statsrådets webbplats, där det bland annat publiceras en lägesöversikt som uppdateras varje månad.
Handlingsplanen innehåller cirka 200 åtgärder som främjar målen i regeringsprogrammet. Åtgärderna är indelade i strategiska helheter i enlighet med regeringsprogrammet. De åtgärder som hör till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde finns huvudsakligen under rubriken Kunnandets, bildningens och innovationernas Finland.