Timfördelningen i framtidens gymnasium betonar allmänbildning och förmåga att hantera helheter
Syftet med reformen av timfördelningen i gymnasiet är att förbättra den utbildningsmässiga jämlikheten och likvärdigheten i hela landet samt att utveckla gymnasieutbildningen till en allmänbildande utbildningsform som förbättrar beredskapen för fortsatta studier och för arbetslivet. Arbetsgruppen föreslår att man inför tematiska studier för alla för att göra undervisningen enhetlig. Arbetsgruppen som berett de allmänna riksomfattande målen för gymnasieutbildningen och reformen av timfördelningen överräckte sitt förslag till undervisningsminister Krista Kiuru på tisdagen den 17 december.
Lärokursernas omfattning skulle fortsättningsvis fördelas på tre år och 75 kurser. För att stärka allmänbildningen föreslår man att det för alla tillförs undervisning och studier som stärker förmågan att hantera helheter. Målet är att gymnasieutbildningen får en mera gemensam och delaktig verksamhetskultur.
Arbetsgruppen föreslår tre alternativ A, B eller C till förslag till timfördelning i gymnasiet. Det nya i alla förslag är tematiska studier som är gemensamma för alla elever, tre kurser i förslag A och C och fem kurser i förslag B. Lärokursernas omfattning är i alla tre förslag fortsättningsvis tre år och 75 kurser.
Enligt alternativ A grupperas de naturvetenskapliga ämnena, de humanistisk-samhällsvetenskapliga ämnena och religion eller livsåskådningskunskap i två helheter, och den studerande måste välja minst åtta valfria kurser ur vardera. I början av varje helhet ingår dessutom gemensamma helheter för alla studerande.
De inledande matematikstudierna utgör en gemensam studiehelhet för såväl studerande med kort som studerande med lång matematik. För matematikens och de främmande språkens del är timantalet oförändrat.
En kurs i hälsokunskap och en kurs i religion/livsåskådning är obligatorisk för alla. De studerande skall fortfarande ha tre kurser i konstämnen. I modersmål erbjuds en fördjupad kurs färre än hittills.
I alternativ B har man fem kurser tematiska studier, varav minst två av dem anknyter till studiehelheten för naturvetenskapliga ämnen, studiehelheterna för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnena eller till religion eller livsåskådningskunskap. I alternativ B erbjuds en riksomfattande fördjupande religionslurs mindre än i alternativ A.
Alternativ C skiljer sig från de två andra genom att den studerande bör ha minst en kurs i varje läroämne. De gemensamma studiehelheterna ingår inte i början av ämnesgruppernas studier. Studierna i matematik inleds genom en gemensam kurs för alla.
Enligt förslaget skall gymnasiestudierna betona förmågan att hantera mer omfattande helheter och att förenhetliga undervisningen. Kunskapen sammanförs med olika slags färdigheter, såsom förmåga till kritiskt och skapande tänkande, språkkunskaper och kommunikativa färdigheter, förmåga till dialog och uttrycksförmåga, religiösa, etiska och moraliska färdigheter, matematiska och naturvetenskapliga färdigheter, humanistisk-samhällsvetenskapliga färdigheter, förmåga att erfara och skapa konstnärliga upplevelser, beredskap att se till sitt fysiska och psykiska välbefinnande samt viljan att utveckla sig själv livet ut.
Förslaget gör det möjligt att i fortsättningen ytterligare förbättra uppbyggnaden av flexibla studievägar där de studerandes kompetens breddas och fördjupas genom att de även kan utnyttja utbildningsutbudet hos övriga utbildningsanordnare samt i andra utbildningsformer och på andra utbildningsstadier.
Arbetsgruppens förslag och de tre alternativet innebär inte nya förpliktelser för anordnare av utbildning. Förslaget förutsätter inte ändringar i gymnasielagen.
Arbetsgruppens förslag skickas nu ut på remiss. På basis av den läggs sista handen vid statsrådets förordning. Meningen är att den avlåts under våren 2014. Den nya timfördelningen tas i bruk 2016.
Ytterligare information:
- ordförande för arbetsgruppen, överdirektör Eeva-Riitta Pirhonen, tfn 0295 3 30258