Hoppa till innehåll

EUROSTUDENT VII-studerandeundersökning: Över 70 procent av högskolestuderandena förhåller sig positivt till sin framtid

undervisnings- och kulturministeriet
Utgivningsdatum 30.9.2020 13.01 | Publicerad på svenska 1.10.2020 kl. 10.12
Pressmeddelande

I EUROSTUDENT VII-undersökningen utreddes högskolestuderandenas levnadsförhållanden, studier, rörlighet, sociala bakgrund och utkomst. Enkäten som genomfördes våren 2019 besvarades av över 7 000 högskolestuderande. Finlands nationella resultat publicerades onsdagen den 30 september.

Undersökningen visar att de studerande förhåller sig positivt till framtiden: över 70 procent av de studerande förhåller sig åtminstone mycket positivt till framtiden. Dessutom anser 84 procent att det är mycket sannolikt att de blir sysselsatta i uppgifter som motsvarar deras utbildning.

Tron på den egna sysselsättningen varierar från bransch till bransch

Registermaterialet visar att nästan 90 procent av dem som avlagt högskoleexamen har fått arbete ett år efter att examen avlagts. Enligt EUROSTUDENT VII är tron på sysselsättning efter examen förknippad med många faktorer.

Det centrala är arbetsmarknadsläget inom utbildningsområdet, karaktären på arbetet som föregår studierna och under studietiden samt mängden arbetserfarenhet. Undersökningen visade att tidigare förvärvad arbetserfarenhet inte har samma betydelse inom olika branscher.

Enligt de studerande säkerställer en examen i sig sysselsättning inom den egna branschen i fråga om vissa branscher, medan arbetserfarenhet betraktas som ett ytterligare villkor för sysselsättning inom andra branscher. Till exempel inom de humanistiska, konstnärliga och tekniska områdena har arbetserfarenhet en stor betydelse för tron på sysselsättning, medan arbetserfarenhet inte hade någon nämnvärd inverkan på tron på sysselsättning inom hälso- och välfärdssektorn. 

Högskoleutbildningens tillgänglighet måste förbättras

Utifrån en granskning av högskolestuderandenas könsfördelning och åldersfördelning samt olika livssituationer ser det ut som om högskoleutbildningen är relativt väl tillgänglig för studerande som kommer från olika utgångspunkter. Samtidigt kan man konstatera att resultaten av EUROSTUDENT VII-undersökningen bekräftar de tidigare iakttagelserna att barn till högutbildade föräldrar betydligt oftare än andra söker sig till högskoleutbildning. Av universitetsstuderandena kommer 76 procent från familjer där minst en av föräldrarna har högskoleutbildning. Av yrkeshögskolestuderandena uppgav 57 procent att åtminstone en av föräldrarna har högskoleutbildning.

När det gäller deltagande i preparandkurser är kunskapsunderlaget inte heltäckande och uppgifter fås inte från registren. EUROSTUDENT VII visar att deltagande i preparandkurser är betydligt vanligare bland universitetsstuderande. Av universitetsstuderandena meddelar nästan var tredje att de i något skede deltagit i en preparandkurs, medan drygt var tionde yrkeshögskolestuderande har gjort det.

Inom båda utbildningssektorerna är andelen deltagare i preparandkurser i genomsnitt större ju bättre den studerande har bedömt sina föräldrars ekonomiska utkomst i förhållande till andra familjer. På många områden där det inte råder någon konkurrens om studieplatser har dock de preparandkurser som studerandena deltagit i hänfört sig till inträdesprov till ett annat område.

– Resultaten av studerandeundersökningen vittnar om ett behov av att förbättra högskoleutbildningens tillgänglighet. Forskningsmaterialet kan också utnyttjas vid utarbetandet av den tillgänglighetsplan för högskoleutbildningen som skrivits in i regeringsprogrammet. Arbetet har nu inletts av utredaren Tapio Kosunen, en styrgrupp som leds av professor Laura Kolbe samt en forskningspanel, säger forsknings- och kulturminister Annika Saarikko. 

Utbildningssystemets goda rykte lockar studerande till Finland

Finlands åldersstruktur och befolkningsprognos förutsätter en betydande ökning av både arbetskraftsinvandringen och den utbildningsbaserade invandringen. På grund av den förväntade bristen på kompetent arbetskraft är målet att allt fler utländska examensstuderande ska bli sysselsatta i Finland efter att de utexaminerats. Under denna forskningsomgång granskades integreringen av internationella studerande i Finland som ett tema. 

I EUROSTUDENT VII framkom tre viktiga orsaker till varför högskolestuderande söker sig till Finland. Den viktigaste av dessa var det finländska utbildningssystemets goda rykte ute i världen. Nästan hälften av de internationella studerande som deltog i undersökningen meddelade att de vill arbeta i Finland efter att de slutfört sina studier. En tredjedel uppgav som motiv att maken antingen bor eller ska flytta till Finland. 

Man vill också stanna i Finland: hälften av de utländska examensstuderandena planerar att stanna kvar i Finland åtminstone tills vidare. Hela 40 procent känner ännu inte till sina planer, så genom olika integrationsåtgärder och stöd för sysselsättning redan under studietiden kan man förbättra deras möjligheter att stanna kvar i Finland. I rapporten granskades som specialgrupp studerande som betalar terminsavgifter. 

Hög studiemotivation leder till utbyte

Som hinder för studerande- och praktikutbyte upplevdes i synnerhet ekonomiska svårigheter (63 % av respondenterna svarade att den ekonomiska situationen har mycket stor eller någon inverkan), frånvaro från familjen (52 %) och obetydlig nytta för studierna (36 %). Hög motivation och en upplevelse av att studier utomlands är till nytta får dock den studerande att åka på utbyte trots eventuella ekonomiska svårigheter.

Utöver den nationella studerandeundersökningen är de tematiska forskningsartiklar som fås av forskare och forskningsgrupper under denna höst och början av året en central och viktig del av EUROSTUDENT-helheten och bidrar till det kunskapsbaserade beslutsfattandet i samhället.

– Vi vet redan mycket om de studerande, men genom EUROSTUDENT-undersökningen får vi en bättre helhetsbild och förstår de omständigheter som högskolestuderandens vardag består av bakom siffrorna, konstaterar minister Saarikko.

EUROSTUDENT VII-rapporten

Mer information

Kaisu Piiroinen, undervisningsråd, UKM, tfn 0295 330 359, [email protected] 
Juhani Saari, överaktuarie, Statistikcentralen, tfn  029 551 2680, [email protected]