Regeringens proposition om ändring av universitetslagen och yrkeshögskolelagen (höjning av terminsavgifterna)

Mål och resultat

Under projektets gång bereds ändringar i universitetslagen och yrkeshögskolelagen så att de studieavgifter som tas ut av högskolestuderande från länder utanför EU och EES i fortsättningen ska täcka kostnaderna för ordnandet av utbildningen. Samtidigt förblir den som kommit till landet med uppehållstillstånd för studerande skyldig att betala terminsavgift även om han eller hon byter sitt uppehållstillstånd under studierna till exempel på grund av arbete. Dessutom återinförs ansökningsavgiften för studerande från länder utanför EU/EES. Lagstiftningen om uppdragsutbildning preciseras och högskolorna ges rätt att få vissa uppgifter om uppehållstillstånd för sökanden och den studerande samt deras anknytningsperson för att utreda skyldigheten att betala terminsavgift. Lagens olika delar avses träda i kraft som följer: kringgående av terminsavgifter och rätt att få uppgifter den 1 oktober 2024, ansökningsavgift och uppdragsutbildning i fråga om utbildning som inleds den 1 augusti 2025 och därefter, fulla terminsavgifter i fråga om utbildning som inleds den 1 augusti 2026 och därefter.

De ändringar som görs i detta sammanhang beaktas också i det pågående arbetet i den arbetsgrupp som utreder reformen av styrnings- och finansieringsmodellen för högskolorna.

I det utredningsarbete som görs i samband med projektet utvärderas dessutom skapandet av ett riksomfattande stipendiesystem och utreds incitament att stanna kvar i Finland för att arbeta efter utexamineringen: I enlighet med regeringsprogrammet utreds möjligheten att skapa kompensation i form av studielånskompensation för personer som inte hör till EU/EES-länderna, som utexaminerats från en finländsk högskola eller någon annan finländsk läroanstalt, betalat terminsavgift och arbetat en viss tid i Finland.

Sammandrag

Undervisnings- och kulturministeriet har tillsatt ett projekt för att höja terminsavgifterna och förhindra kringgående av terminsavgifterna genom att ändra universitetslagen och yrkeshögskolelagen.

Utgångspunkter

Det viktigaste finanspolitiska målet i regeringsprogrammet är att åstadkomma hållbar tillväxt. Regeringen överbryggar klyftan mellan inkomster och utgifter inom den offentliga ekonomin och vänder Finlands skuldsättning nedåt. Samtidigt är målet att få finländarnas kompetensnivå att åter växa och höja utbildningsnivån. Regeringen går mot fullständig beskattning av terminsavgifter för studerande från länder utanför EU och EES. Regeringen bedömer införandet av ett riksomfattande stipendiesystem och införandet av en nominell ansökningsavgift. För att antalet internationella högskolestuderande ska öka ytterligare, ökas incitamenten för att stanna kvar i Finland efter utexamineringen.

Till universitetslagen och yrkeshögskolelagen fogades 2015 bestämmelser om terminsavgifter, enligt vilka högskolan i utbildning som leder till annan lägre eller högre högskoleexamen än finsk- eller svenskspråkig ska ta ut en avgift på minst 1 500 euro per läsår. Högskolan beslutar om arrangemangen i anslutning till uppbörden av avgiften. Det finns undantag från betalningsskyldigheten. (Universitetslagen 558/2009 10 § (1600/2015), yrkeshögskolelagen 932/2014 13 a § (1601/2015).) Bestämmelserna om terminsavgifter trädde i kraft vid ingången av 2016. Högskolorna blev skyldiga att ta ut avgifter av studerande som inleder sina studier den 1 augusti 2017 eller senare.

I slutrapporten från arbetsgruppen för uppföljning och utvärdering av införandet av högskolornas terminsavgifter (Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2022:3) konstateras det att införandet av terminsavgifter inte har haft långvariga skadliga konsekvenser för högskolornas internationalisering eller för viljan hos studerande från länder utanför EU/EES-området att studera vid finländska högskolor. Finlands rykte som ett land med högklassig utbildning är fortfarande en viktig attraktionsfaktor. Högskolornas ekonomiska avkastning av terminsavgifterna har ökat under granskningstiden i och med att antalet avgiftsskyldiga studerande har ökat. Högskolorna använder en betydande del av den potentiella avkastningen av terminsavgifterna till befrielse från avgifter och stipendier för studerande. Högskolorna har gjort sinsemellan olika val när det gäller införande av terminsavgifter och internationell rekrytering av studerande. Alla högskolor får inte internationella studerande på samma sätt som tidigare, och läsårsavgifterna syns inte som en betydande inkomstkälla vid alla högskolor.

Högskolorna har i allt snabbare takt observerat att skyldigheten att betala läsårsavgift kringgås genom att man efter att studierna inletts skaffar något annat uppehållstillstånd än uppehållstillstånd för studerande, oftast uppehållstillstånd för arbetstagare, eftersom de som vistas i landet med andra kontinuerliga uppehållstillstånd än uppehållstillstånd för studerande för närvarande inte är skyldiga att bevilja uppehållstillstånd. Variationen och oförutsägbarheten i de influtna avgifterna för uppehållstillstånd är en stor utmaning för högskolornas ekonomi och studieutbud planering.

I samband med införandet av terminsavgifter ändrades universitetslagen och yrkeshögskolelagen så att den administrativa handläggningsavgiften för ansökan som använts en kort tid slopades. Det administrativa arbete som onödiga ansökningar medför har ökat efter att ansökningsavgifterna slopades. Behandlingsavgiften har i stor utsträckning ansetts vara ett hinder för ansökningar som görs på lätta grunder vid högskolorna och öka de sökandes engagemang i ansökan.