Kommunen kan producera tjänsterna inom den allmänna kulturverksamheten själv, i samarbete med en tredje part eller med privata sektorn. Kommunens olika sektorer samarbetar ofta med varandra för att producera kulturtjänsterna eller så kan kommunerna producera kulturtjänster tillsammans.
Kommunerna stöder aktörer inom konst och kultur med olika understöd och kan delta i delfinansiering av utvecklingsprojekt på området.
Lagen om kommunernas kulturverksamhet
Det finns bestämmelser om kommunernas kulturverksamhet i lag (166/2019). Lagens syfte är att stödja människors möjligheter till kreativt uttryck och kreativ verksamhet samt till att skapa och uppleva kultur och konst, främja alla befolkningsgruppers likvärdiga möjligheter till och deltagande i kultur, konst och bildning, stärka befolkningens välfärd och hälsa samt delaktighet och samhörighet och skapa förutsättningar för utvecklingen av livskraften.
- Lag om kommunernas kulturverksamhet (166/2019)
- Behandlingen i Riksdagen RP 195/2018 rd I Riksdagen
Kommunen har till uppgift ordna kulturverksamhet. För att genomföra denna uppgift ska kommunen främja likvärdig tillgång till och mångsidigt bruk av kultur och konst, skapa förutsättningar för konstnärligt arbete, främja utövande av kultur och konst, erbjuda möjligheter till målinriktad konst- och kulturfostran och främja bevarande och bruk av kulturarvet. Dessutom ska kommunen främja kultur och konst som en del av invånarnas välfärd och hälsa, delaktighet och samhörighet samt den lokala och regionala livskraften, kulturell samverkan och internationell verksamhet.
Vid ordnandet av kulturverksamhet ska kommunen beakta lokala förhållanden och resurser samt behoven hos olika befolkningsgrupper. Kommunen kan ordna kulturverksamhet själv eller i samverkan med andra kommuner eller på något annat sätt. Vid ordnandet av kommunernas kulturverksamhet ska tillräcklig och mångsidig expertkompetens anlitas.
I lagen om kommunernas kulturverksamhet finns dessutom bestämmelser om statliga myndigheters uppgifter, kommuninvånarnas deltagande, utvecklingsuppgift, samverkan, framställande av information om och utvärdering av verksamheten samt statsfinansiering.
Kommunernas kulturverksamhet har reglerats genom lagstiftning sedan 1981 då lagen om kommunernas kulturverksamhet första gången trädde i kraft.
Finansiering av kulturverksamhet: kommunernas statsandelar och statsunderstöd
Den statliga finansieringen grundar sig på statsandelar som betalas till kommunerna genom finansministeriet och genom vilka man täcker en del av finansieringen av kulturverksamheten. Syftet med statsandelssystemet är att trygga de offentliga tjänsternas tillgänglighet och att jämna ut skillnaderna mellan kommunerna i utgifterna för att ordna tjänsterna. Kommunerna får fördela den kalkylerade statsandelen enligt egen prövning.
Före 2018 beviljades understöd för olika utvecklings- och försöksprojekt inom kommunernas kulturverksamhet. I och med den nya lagstiftning om kommunernas kulturverksamhet som trädde i kraft 2019 beviljades åren 2019–2023 finansiering för bland annat riksomfattande och regionala utvecklingsuppgifter som förbättrade förutsättningarna för att genomföra kommunernas kulturverksamhet på ett effektfullt sätt som tryggar jämlikheten, till exempel för utveckling av verksamhetens kvalitet och personalens kompetens.
Från och med 2024 har det inte längre beviljats finansiering för utvecklingsuppgifter, men en del av de utvecklingsuppgifter som beviljades 2023 fortsätter sin verksamhet till utgången av 2025 eller 2026.
Framställande av information om och utvärdering av verksamheten
I lagen finns bestämmelser om framställande av information för kommunernas kulturverksamhet och om utvärderingar av verksamheten. Undervisnings- och kulturministeriet beslutar om utveckling av riksomfattande framställande av information om kulturverksamheten och om utvärdering av verksamheten. Kommunerna deltar i utvärderingen av basservicen och vid behov i annat framställande av information. Kommunen svarar för framställande av information om sin kulturverksamhet och för utvärdering av kulturverksamheten.
I utvärderingen av basservicen utvärderas bland annat tillgången och tillgängligheten i fråga om kulturtjänster, de ekonomiska resurser som används för att ordna kulturtjänster och personalen inom den allmänna kulturverksamheten. Dessutom finns det teman som varierar. Utvärderingen görs vartannat år både på riksnivå och regionalt.
År 2012 utarbetades publikationen Kulttuuria kartalla som grund för utvärderingen av basservicen inom kulturväsendet. Den första utvärderingen av basservicen publicerades samma år. Publikationen anknöt till Jyväskylä universitets projekt KUULTO som syftade till att förbättra tillgången och tillgängligheten i fråga om kulturtjänster samt till att öka kommuninvånarnas jämlikhet. År 2019 utarbetade man också för första gången Kulturens TEAviisari, som är en webbtjänst som drivs av Institutet för hälsa och välfärd och producerar information om kulturverksamhet i kommunerna, i synnerhet verksamhet som främjar hälsa och välfärd.
Kommunernas kulturstatistik har utvecklats i det riksomfattande utvecklingsuppdrag som ingick i Kommunförbundets projekt Kommuninformation om kultur. Den första versionen av statistiken publicerades i december 2023, och ny information publiceras årligen på rapporteringsplattformen KULTTI.
På andra webbplatser
TEAviisari visar riktningen för det hälsofrämjande arbetet i kommunerna
Projektet Kommuninformation om kultur KULTTI
Ytterligare information
Kirsi Kaunisharju, kulttuuriasiainneuvos
undervisnings- och kulturministeriet, Kulttuuri- ja taidepolitiikan osasto (KUPO), ansvarsområdet för strategisk styrning Telefon:0295330144 E-postadress: [email protected]