Utredning om genomslaget hos Finlands kulturinstitut är klar

Undervisnings- och kulturministeriet har låtit göra en utredning om effekterna av verksamheten vid Finlands kulturinstitut i utlandet och vid Hanaholmens kulturcentrum för Sverige och Finland. I utredningen undersöks hur kulturinstituten och de organisationer som driver dem själva ser på verksamhetens genomslag. Utredningen genomfördes av Miltton Oy.

Syftet med utredningen är att erbjuda mer information om och skapa större förståelse för kulturinstitutens verksamhet och genomslag samt att identifiera centrala delområden och kritiska framgångsfaktorer för att uppnå genomslag. Utredningen baserar sig främst på en självbedömning av företrädare för instituten.

Enligt kulturinstituten är nätverk och interaktion, främjande av Finlandsbilden och kulturdialoger mellan länder deras viktigaste delområden för genomslag. Ett annat viktigt framväxande delområde för genomslag är samhällelig påverkan.

- Nätverk och partnerskap anses vara institutens främsta styrkor, särskilt eftersom de bidrar till att uppnå även andra mål, till exempel konstnärers sysselsättning, säger Viola Strandberg, senior rådgivare på Miltton.

Utredningen består av tre temahelheter där man går igenom resultaten av kulturinstitutens genomslag och mätningen av det. Det första temat behandlar institutens uppdrag och genomslagets förhållande till det. Det andra temat lyfter fram de viktigaste hindren för genomslag. Det tredje temat handlar särskilt om bedömningen av genomslag och om olika utmaningar, bekymmer och idéer i samband med mätningen.

I utredningen presenteras slutsatser som grundar sig på en analys av materialet och på Milttons synpunkter samt ges eventuella riktlinjer för bedömningen av genomslag i framtiden.

- Instituten önskar att genomslaget mäts systematiskt och långsiktigt, med beaktande av varje enskilt instituts egna mål och verksamhetsmiljö men ändå på ett enhetligt sätt, säger Strandberg.

Seminarium om genomslag och bedömningen av det inom konst- och kultursektorn

Undervisnings- och kulturministeriet ordnade i samarbete med Finlands kultur- och vetenskapsinstitut rf ett seminarium om genomslag och bedömningen av det inom konst- och kultursektorn den 7 oktober. Miltton Oy:s utredning som genomfördes på uppdrag av ministeriet presenterades vid seminariet.

Enligt överdirektör Riitta Kaivosoja från undervisnings- och kulturministeriet bör den offentliga finansieringen användas för att uppnå goda effekter. Samtidigt måste man komma ihåg civilsamhällesorganisationernas viktiga roll i det finländska samhället. Vid bedömningen av effekterna av institutens verksamhet utgår man från samarbetet med civilsamhällesorganisationer.

Vid seminariet konstaterades att instituten själva har ett ansvar att visa att de är värda att få stöd.
Paneldeltagarna Aleksi Malmberg, Kati Laakso, Satu Herrala och Marjo Mäenpää betonade i en paneldiskussion som leddes av Pasi Saukkonen vikten av den expertis som bildas genom nätverkande, närvaro och dialog i de länder där instituten är verksamma, både när det gäller att skapa nya projekt och bygga förtroende. 

Enligt Hanna Lämsä, verksamhetsledare för Finlands kultur- och vetenskapsinstitut rf, håller institutnätverket på att utarbeta en modell för bedömning av effekter. Modellens fokus kommer att ligga på de mål och indikatorer som tagits fram tillsammans med nätverket, på att regelbundet följa upp dem samt på att reflektera över och utnyttja de insamlade effektivitetsuppgifterna i utvecklingsarbetet.

Utredningen ”Vad skulle hända om det inte fanns några kulturinstitut? En utredning om genomslag av Finlands kulturinstitut” finns i Statsrådets projektportal. Utredningen innehåller ett sammandrag på svenska och engelska.

Mer information: 
- Viola Strandberg, senior rådgivare, Miltton Oy, [email protected]
- Riitta Heinämaa, kulturråd, undervisnings- och kulturministeriet, [email protected]
- Hanna Lämsä, verksamhetsledare, Finlands kultur- och vetenskapsinstitut rf, [email protected]