Unga anser att lärarutbildningen är högklassig och arbetet som lärare meningsfullt
Unga i gymnasieåldern har en rätt positiv bild av lärarutbildningen och arbetet som lärare. Det är framförallt deras uppfattning om arbetets karaktär och betydelse för samhället som lockar. Åren 2015 –2019 sjönk antalet sökande till lärarutbildningar. Enligt de unga har de försämrade arbetsförhållandena i skolorna gjort branschen mindre attraktiv. En positiv nyhet är att antalet sökande börjat stiga på nytt år 2020. Uppgifterna framgår av utredningen Lärarutbildningens attraktionskraft, som publicerades onsdagen den 9 september. I utredningen kartlades faktorer som bidrar till eller försvagar lärarutbildningens attraktionskraft. I utredningen deltog över 6 300 gymnasieelever.
En jämlik utbildning är utgångspunkten för finländarnas kompetens och bildning. Finland behöver tillräckligt med yrkesskickliga och kompetenta lärare för att säkerställa en högklassig undervisning runtom i landet. En förutsättning för att vi ska ha tillräckligt många lärare är att utbildningen är attraktiv. Lärarutbildningen har länge varit ett ovanligt attraktivt ansökningsobjekt. Det har väckt oro och offentlig debatt att antalet sökanden minskat mellan 2015 och 2019. Därför beslöt undervisnings- och kulturministeriet inleda en utredning i ärendet.
Unga upplever att lärarna gör ett viktigt arbete
Ungdomarna uppskattar läraryrket och upplever att det är betydelsefullt. Detta är den viktigaste orsaken till att vilja studera till lärare. Enligt de unga har man som lärare möjlighet att göra en insats som är betydelsefullt med tanke på framtiden genom att arbeta med växande barn och unga för ett bättre samhälle och en bättre värld. Dessutom tycker de unga att utbildningen och arbetet också i allmänhet uppskattas. Ungdomarna ansåg att lärarutbildningen är högklassig, vilket också bidrar till dess attraktionskraft.
Ungdomarna anser att en maskin inte kan ersätta en livslevande lärare. De upplever att webbaserade lärmiljöer och artificiell intelligens inte gör lärarens arbete mindre betydelsefullt. De unga betraktar digitaliseringen som positiv sak, och tycker den ger möjligheter till att utveckla undervisningen.
Enligt de unga bidrar föreställningarna om försämrade arbetsförhållanden i skolorna till att göra arbetet minde attraktivt
Enligt enkäten hyser de unga mest betänkligheter på grund av uppfattningen om att arbetsförhållanden i skolorna försämrats. De anser att minskningen av resurserna har försvårat lärarnas arbete. Enligt deras uppskattning går mycket av lärarnas arbetstid åt till uppgifter som inte hänför sig till undervisningen.
-Det bästa sättet att säkerställa att lärarutbildningen är attraktiv också framöver är att se till lärarnas arbetsförhållanden, sammanfattar professor Hannu L. T. Heikkinen, som lett forskningsgruppen.
Undersökningen kartlade mediernas inverkan på de ungas uppfattning om hur det är att arbeta som lärare. Resultaten visar att medierna ger en negativ bild av skolan och lärarna. Däremot tycker de unga att de får en rätt positiv bild av arbetet som lärare via sociala medier.
Antalet sökande har vänt uppåt – mer samarbete, information om karriärval och mentorskap
Forskarna granskade också hur antalet sökande utvecklats under de senaste sex åren. Enligt statistiken har antalet sökande börjat öka år 2020, med undantag för lärarutbildning med inriktning på småbarnspedagogik.
I rapporten lade forskargruppen fram förslag till fortsatta åtgärder för att säkerställa lärarutbildningens attraktivitet. Enligt forskarna har de riksomfattande antagningarna av studerande utvecklat antagningarna i rätt riktning. Undersökningen bekräftade också att lärare behöver stöd i början av karriären. Enligt forskarna är det allt viktigare att ha ett nära samarbete mellan högskolor och gymnasier.
Studiehandledningen och handledarna har en viktig roll för att informationen om lärarutbildningarna och studiemöjligheterna ska spridas bättre. Enligt forskarna är det nödvändigt att fortsätta att följa upp hur lärarutbildningens attraktionskraft utvecklas.
Det är viktigt att stärka lärarutbildningens attraktionskraft
Forsknings- och kulturminister Annika Saarikko är glad över att forskningsresultaten lyfter fram både lärarutbildningens och lärararbetets styrkor och utmaningar.
- Läraryrket har alltid varit attraktivt och uppskattat i Finland. Vi måste gemensamt och på alla sätt och vis se till att lärarutbildningen framstår som ett lockande och meningsfullt alternativ för dem som planerar studera vid en högskola, säger minister Saarikko.
- Den goda nyheten är också att den nedåtgående trenden ifråga om antalet sökande till lärarutbildning, som fortgått i fem års tid, har stannat upp år 2020. Vi ska vara glada för den skull, och så får vi hoppas att trendbrottet är ett tecken på en mer bestående förändring. Det finns säkert många anledningar till förändringen. En anledning kan vara satsningarna på lärarutbildningen under de senaste åren. Och så har läraryrkets samhälleliga betydelse fått positiv publicitet under den rådande krisen, konstaterar ministern.
Utredningen om lärarutbildningens attraktionskraft är ett projekt som initierats av undervisnings- och kulturministeriet och som genomförts av Utbildningsinstitutet vid Jyväskylä universitet. Forskningsrapporten Opettajuus kannatta! (Lärarskap lönar sig!) offentliggörs på ett evenemang som går av stapeln i Vetenskapshörnan vid Helsingfors universitet. Länk till evenemanget
Mer information:
- Specialmedarbetare Markus Ylimaa, e-post: [email protected]
- Professor Hannu L.T. Heikkinen, Institutet för utbildningsforskning vid Jyväskylä universitet, tfn 050 342 1346, e-post Hannu.l.t.heikkinen @jyu. fi
- Specialsakkunnig Sanna Vahtivuori-Hänninen, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 029 533 0134, e-post [email protected]
Du kan läsa rapporten här (på finska med svensk resumé): Heikkinen, H. L. T., Utriainen, J., Markkanen, I., Pennanen, M., Taajamo, M. ja Tynjälä, P. 2020. Opettajankoulutuksen vetovoima – Loppuraportti. Opetus- ja kulttuuriministeriön julkaisuja 2020: 26