Undervisnings- och kulturministeriets tjänsteuppfattning om de bildningspolitiska åtgärder som behövs under följande regeringsperiod

Undervisnings-  och kulturministeriet publicerade onsdagen den 15 februari en tjänsteuppfattning om riktningen för bildningspolitiken och de politiska åtgärder som behöver vidtas under den kommande regeringsperioden. Finlands framgång, välfärd och hållbara tillväxt kommer även i framtiden att bygga på tillväxt av mänskligt och socialt kapital och innovation. 

Enligt tjänsteuppfattningen bör utbildningsnivån höjas, elevernas grundläggande färdigheter stärkas, barns och ungas välbefinnande och delaktighet förbättras, strukturerna för anordnande av utbildning förnyas och finansieringen reformeras. Därtill bör kultursektorn och de kreativa branscherna utvecklas och delaktigheten och demokratin stärkas.

Centrala förslag för den kommande regeringsperioden

Utbildningsutbudet borde anpassas enligt arbetsmarknadens behov för att stödja produktivitetstillväxten och säkerställa tillgången på arbetskraft inom branscher som är kritiska med tanke på samhällets och näringslivets utveckling. 

Det rekommenderas att man fastställer ett mål för utbildningsnivån för unga och vuxna för 2040 och bestämmer hur detta mål ska uppnås. Trenden i fråga om utbildningsnivån för vuxna bör vändas tillbaka till en uppåtgående trend, och det viktigaste sättet att uppnå detta är att höja utbildningsnivån för unga vuxna så att den når toppen bland OECD-länderna.

Antalet utländska examensstuderande vid högskolorna föreslås utökas för att svara på bristen på arbetskraft. De läsårsavgifter som tas ut av studerande från länder utanför EU- och EES-området bör dock höjas så att de täcker de faktiska utgifterna för utbildningen. För utländska studerande bör det skapas ekonomiska incitament för att de ska kunna hitta arbete i Finland efter studierna.
Servicestrukturen och finansieringen för de kreativa branscherna behöver reformeras för att stärka tillväxten och sysselsättningen inom den kreativa ekonomin. 

Det föreslås att den riksomfattande helheten för rörlighet etableras för att få olika ålders- och befolkningsgrupper att röra på sig mer. Därtill bör verksamhetsförutsättningarna för tävlings- och elitidrotten förbättras.

Nedgången i inlärningsresultaten kan bromsas genom att öka antalet undervisningstimmar och förnya stödet inom den grundläggande utbildningen. Det bör göras satsningar på lärandet av grundläggande färdigheter genom att genomföra en totalreform av stödet för lärande inom allt från småbarnspedagogiken till högskoleutbildningen. Möjligheterna att uppnå tillräckliga kunskaper i finska och svenska bör förbättras särskilt i fråga om barn och elever med främmande modersmål.

Enligt tjänsteuppfattningen förutsätter förbättrandet av barns och ungas välbefinnande en omfattande åtgärdshelhet som gäller alla utbildningsstadier samt kultur- och ungdomsverksamheten. Inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen behövs ett riksomfattande utvecklingsprogram för att stärka välfärdsarbetet, den gemensamma elevvården och tryggheten i lärmiljön. På andra stadiet och inom högskoleutbildningen bör man säkerställa en tillräcklig mängd studiehandledning och ett tillräckligt stöd för studier och studerande. Stärkandet av de ungas välbefinnande på ett sektorsövergripande sätt kräver genomförandet av ett omfattande nationellt program för ungdomsarbete och ungdomspolitik.

Undervisnings- och kulturministeriets tjänstemän rekommenderar att följande regering stärker finansieringen av utbildningen och omfördelar den vid behov. Basfinansieringen för småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen behöver också höjas. Därtill bör man säkerställa en tillräcklig nivå och förutsägbarhet när det gäller den behovsbaserade finansieringen av småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen.

Nivån på kulturfinansieringen bör höjas för att stärka kultursektorns återhämtning och förnyelse efter covid-19-pandemin.

I och med att åldersklasserna minskar och de regionala skillnaderna ökar bör dessutom anordnarstrukturen inom småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet ses över.

• Undervisnings- och kulturministeriets tjänsteuppfattning om den kommande regeringsperiodens val (på finska)   

Mer information: 
- Anita Lehikoinen, kanslichef, tfn 02953 30182
- Eeva-Riitta Pirhonen, överdirektör (grundläggande utbildning, småbarnspedagogik, fritt bildningsarbete), tfn 0295 330 258
- Petri Lempinen, överdirektör (yrkesutbildning, gymnasieutbildning), tfn 0295 330 180
- Atte Jääskeläinen, överdirektör (högskoleutbildning och forskning), tfn 0295 330 309
- Riitta Kaivosoja, överdirektör (kultur- och konstpolitik, grundläggande konstundervisning), tfn 0295 330 129
- Esko Ranto, överdirektör (ungdoms- och idrottspolitik, studiestöd), tfn 0295 330 115
- Aleksi Kalenius, konsultativ tjänsteman, tfn 02953 30291