Undersökning: Endast var fjärde lärare upplever sig ha fått tillräckliga färdigheter för demokratifostran i lärarutbildningen

Lärarnas roll som demokratifostrare i skolan är viktig, men lärarutbildningen borde tillhandahålla mer resurser för demokratifostran. Detta framgår av en undersökning som genomförts av Tammerfors universitet om möjligheterna för lärare i årskurserna 7–9 att stödja unga på vägen mot ett demokratiskt medborgarskap. Undersökningen har beställts av undervisnings- och kulturministeriet.

Målet med skolornas demokratifostran är att stödja elevernas utveckling till medlemmar i ett demokratiskt samhälle och främja tillgodoseendet av medborgarnas lika möjligheter att delta.
Undersökningar visar att föräldrarnas politiska tillhörighet, det vill säga attityder till det politiska systemet och politiska deltagande, går i arv till deras barn. Lärarnas roll som demokratifostrare är mycket viktig, eftersom grundskolan är den enda offentliga institution med hjälp av vilken man kan sträva efter att jämna ut skillnaderna i fråga om politiskt engagemang för en hel åldersklass. Lärarens uppmuntran till unga människor att engagera sig samhälleligt är viktig i synnerhet för unga som kommer från hem där man knappt diskuterar politik eller samhälleliga frågor.

Lärarna förhåller sig positivt till möjligheterna med demokratifostran att stödja de ungas deltagande i samhället och är beredda att ta ansvar för det. Erfarna lärare som befinner sig i mitten av sin karriär anser sig ha bättre kunskaper om demokratifostran än lärare som befinner sig i början av sin karriär. Endast var fjärde lärare upplever sig dock ha fått verktyg för demokratifostran genom sina lärarstudier. Det rekommenderas att man ökar satsningarna på demokratifostran inom lärarutbildningen och fortbildningen, i synnerhet för de lärare som inte undervisar i samhällslära.

Många lärare känner sig också pressade att undvika att ta upp samhälleligt känsliga frågor. Denna press skapas av elevernas föräldrar och av samhället i allmänhet samt i någon mindre grad av det övriga lokalsamhället och kollegerna. De flesta lärare upplever att de kan uttrycka sina politiska åsikter offentligt, men ungefär en tredjedel oroar sig för konsekvenserna av att göra det. Lärarna anser dock att stämningen i deras undervisningsklasser är ganska öppen och att de har de medel som behövs för att upprätthålla den.

Undersökningen ”Högstadielärare och demokratifostran: Uppfattningar, resurser och genomförandemöjligheter” baserar sig på en enkätundersökning som genomfördes våren 2023 för lärare i årskurs 7–9 (n = 299). Frågorna i enkäten utgår från grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen och internationellt ICCS-material (International Civic and Citizenship Education Study). Vissa frågor har utformats specifikt för denna undersökning.

• Högstadielärare och demokratifostran: Uppfattningar, resurser och genomförandemöjligheter (svenskspråkigt sammandrag)

Mer information:
- Författare: Elina Kestilä-Kekkonen, professor (tenure track), tfn 050 408 6215, [email protected] och Josefina Sipinen, forskardoktor, tfn 050318 7681, [email protected] 
- Anna Mikander, undervisningsråd, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 0295 330 213, [email protected]