Rådet för utbildningsutvärdering: Grundskolsystemet fungerar bra

Utvärderingarna bygger bl.a. på bedömningar och undersökningar vid Utbildningsstyrelsen, Statistikcentralen och Stakes, forskningsdata vid universiteten och en nätbaserad enkät till alla grundskolor och gymnasier.

Resultaten stärker bilden av en jämlik grundläggande utbildning i Finland. Skillnaderna i förutsättningarna för lärande är små. Bristerna i tillgänglighet beträffande grundtrygghet och särskilt stöd är mer tillfälliga än regelbundna eller koncentrerade. En positiv sak är att den väsentligaste resursen, dvs. personalstyrkan som ansvarar för undervisning och stödtjänster, vanligen i skälig utsträckning har följt de förändrade behoven. Å andra sidan ökar antalet elever som behöver särskilt stöd.

De regionala skillnaderna och skillnaderna mellan finska och svenska skolor beträffande undervisningens tillgänglighet är små. Till följd av indragningar har skolornas medelstorlek ytterligare vuxit (163 elever). Storleken på undervisningsgrupperna är i genomsnitt skäliga (alla skolor ca 18, specialskolorna ca 7,5 elever). De svenska skolorna och deras undervisningsgrupper är något mindre än de finska.

Elevbedömningen är mångsidig och fungerar relativt väl. Den grundläggande utbildningen erbjuder majoriteten en trygg studiemiljö, och arbetsron i skolorna är i regel god. Arbetsron bedömdes vara nöjaktig eller sämre i ca 20 procent av skolorna. Antalet mobbade elever varierar i hela landet fortfarande mellan 5 - 10 procent. Även om den grundläggande utbildningen är gratis för eleverna, har hälften av skolorna (ca 52 %) gett avkall på t.ex. läromedel.

Antalet elever som förts över eller tagits in till specialundervisning har fördubblats under åren 1997-2004. Hösten 2004 utgjorde de 6,7 procent (ca 40 000), av dem var 69,4 procent pojkar. Specialundervisning på deltid gavs läsåret 2003-2004 till över 21 procent av eleverna (ca 126 000), vilket innebär en ökning på ca 2 procent mot året innan. Av dem var 62,8 procent pojkar. Stödundervisning gavs i slutet av 2004 till cirka 15 procent av eleverna. Cirka en fjärdedel av dem som förts över eller tagits in till specialundervisning upplever sin skolgång som något negativt.

Behovet av särskilt stöd är klart större än det stöd som getts. Antalet stödbehövande elever växer snabbare än möjligheterna att bemöta behovet. Stödundervisning ges främst i matematik, modersmål och engelska. Speciallärarna, skolgångsbiträdena och de personliga assistenterna saknar föreskriven behörighet klart oftare än lärarna i den allmänna undervisningen. Tilläggsbehoven inom elevvården är störst i fråga om talterapeuter och mentalhälsovård. Skolhälsovårdar- och skolläkartjänsterna är av god och skoltandläkartjänsterna av mycket god nivå.

I gymnasierna är behovet av specialundervisning cirka 5 - 10 procent av totalantalet studerande. Oftast beror behovet på brister i studiefärdigheter som krävs för gymnasiestudier (3,5 % av alla studerande), läs- och skrivsvårigheter (2,8 %) och otillräckliga kognitiva färdigheter i förhållande till gymnasiets kravnivå (2,0 %). Behovets omfattning och behovet att ordna specialundervisning varierar mycket mellan gymnasierna. Det bedöms öka ytterligare de närmaste åren och är något större i vuxengymnasierna än i daggymnasierna.

Det har i allmänhet och i allt större utsträckning ordnats specialundervisning i gymnasierna, men i förhållande till behovet inte tillräckligt. I en tredjedel av gymnasierna gavs ingen specialundervisning, trots att det hade funnits behov. I en tredjedel av gymnasierna gavs särskilt stöd huvudsakligen av någon annan än en speciallärare, oftast studiehandledaren. Såväl kvantitativt som kvalitativt var specialundervisningen i nästan hälften av alla gymnasier helt otillräcklig.

Gemensam speciallärare med en grundskola var den vanligaste åsikten om vad som är ett tillräckligt och genomförbart specialundervisningsarrangemang. Den näst vanligaste åsikten var gemensam speciallärare för flera gymnasier.

Ytterligare information:

- huvudplanerare Esko Korkeakoski (Rådet för utbildningsutvärdering, grundläggande utbildning), tfn 050 401 6348

- huvudplanerare Jouko Mehtäläinen (Rådet för utbildningsutvärdering, gymnasieutbildning), tfn 050 401 4934

- huvudplanerare Gunnel Knubb-Manninen (Rådet för utbildningsutvärdering, svenskspråkig utbildning), tfn 050 428 5287

- direktör Eeva-Riitta Pirhonen (undervisningsministeriet), tfn (09) 160 77268

- undervisningsråd Jussi Pihkala (undervisningsministeriet), tfn 160 77383

1) Koulutuksen perusturva ja oppimisen tuki perusopetuksessa. Osaraportti 1: Arviointiraportti. Koulutuksen arviointineuvoston julkaisuja 8.

2) Koulutuksen perusturva ja oppimisen tuki perusopetuksessa. Osaraportti 2:Tausta ja tulokset. Koulutuksen arviointineuvoston julkaisuja 9.

3) Koulutuksen perusturva ja oppimisen tuki perusopetuksessa. Osaraportti 3: Syventävät artikkelit. Koulutuksen arviointineuvoston julkaisuja 10.

4) Erityisopetuksen tarve lukiokoulutuksessa. Koulutuksen arviointineuvoston julkaisuja 11.

5) Grundtryggheten och behovet av stöd i skolan. Publikationer från Rådet för utbildningsutvärdering 12.

Beställning av rapporter: e-post: [email protected], tfn (014) 260 46 85, Jyväskylän yliopisto, PL 35, 40014 Jyväskylän yliopisto