OECD-rapport: I Finland inleds högskolestudier senare än i jämförelseländerna

I Education at a Glance 2008 redogörs med hjälp av jämförelseindikatorer för utbildningens tillstånd och utvecklingstrender i OECD-medlemsländerna och i några länder utanför OECD, såsom Ryssland, Brasilien, Chile och Israel. Uppgifterna i rapporten är i huvudsak från 2006.

Svårt att få tillträde till högskolorna

En växande utmaning för det finländska samhället är att få de unga att snabbare övergå från utbildningen till arbetslivet. Vid internationell jämförelse kan man dock se att hos oss deltar fortfarande en större del av de unga vuxna i utbildning än vad som är fallet i våra konkurrentländer. År 2006 deltog 43 procent av de finländska 20–29-åringarna i utbildning, vilket är den största andelen i OECD-länderna. Andelen har bara fortsatt att öka från knappa 30 procent år 1995. På de följande platserna låg Danmark (38 procent), Island och Sverige. Exempelvis i Storbritannien deltog endast 17 procent av åldersklassen i utbildning.

Situationen i Finland beror på den fördröjda övergången till högskoleutbildning. Medan nästan hälften av de 19-åriga amerikanerna, kanadensarna och belgierna studerar vid en högskola, bedriver bara var femte finländare i samma åldersklass högskolestudier. Också bland 20-åringarna förhåller det sig så att endast ungefär en tredjedel deltar i utbildning på högskolenivå. Medianåldern för nya högskolestuderande är 21,6 år.

Kvinnor i majoritet inom högskoleutbildningen

Med undantag för Turkiet och Schweiz gäller för OECD-länderna är det är mera sannolikt att kvinnor genomgår en utbildning på andra stadiet än att män gör det. Kvinnorna är också i majoritet bland dem som inleder högre utbildning. Av alla nya studerande i OECD-länderna är 54 procent kvinnor. I Finland är 56 procent av de nya studerande kvinnor. Det finns dock väsentliga skillnader mellan olika vetenskapsområden. Kvinnorna har en stark majoritet inom social- och hälsovårdsbranschen, de humanistiska områdena och konst- och undervisningssektorn. För ingenjörsvetenskaperna gäller däremot att endast en fjärdedel (22 procent) av de nya studerande är kvinnor. I Finland stannar andelen vid 19 procent, vilket är klart lägre än i till exempel Danmark och Island, där kvinnorna utgör ungefär en tredjedel av alla nya ingenjörsstuderande. Matematik och databehandling är också mansdominerade områden. I OECD-länderna rör sig andelen kvinnor inom dessa områden i medeltal kring 24 procent. I Finland är andelen klart högre, 32 procent. För kvinnorna gäller också att en i väsentlig grad större andel avlägger examen. Med andra ord kommer kvinnornas utbildningsnivå i Finland att fortsätta stiga jämfört med männens.

Skäliga utbildningskostnader i Finland

Utbildningskostnaderna per studerande i Finland rör sig ungefär på medelnivå när alla utbildningsstadier summeras, men för högskoleutbildningen och de högre årskurserna i grundskolan (lower secondary) är kostnaderna något högre än medelvärdet för OECD-länderna. Det utbildningspolitiska målet i Finland har varit att trygga en så högklassig universitets- och yrkeshögskoleutbildning som möjligt. Dessutom har målet varit att på de högre årskurserna i grundskolan säkerställa inlärning för hela åldersklassen så att alla har färdigheter att fortsätta i utbildning på andra stadiet. De sistnämnda satsningarna syns också tydligt som goda resultat för finländarna i PISA-undersökningarna.

Om man ser till alla utbildningsstadier rörde sig utbildningskostnaderna i Finland kring 5 200 euro per studerande år 2005. I de övriga nordiska länderna varierade kostnaderna per studerande från cirka 6 200 euro på Island till 7 400 euro i Norge. Vid högskolorna uppgick kostnaderna per studerande till cirka 8 300 euro. Bland de nordiska länderna var kostnaderna störst i Sverige, närmare 10 800 euro. I Förenta staterna är dock kostnaderna per studerande på högskolenivå nästan det dubbla jämfört med Finland.

I Education at a Glance har man jämfört de kumulativa kostnaderna för utbildning på grundstadiet och utbildning på andra stadiet, det vill säga i Finland de sammanräknade skolgångskostnaderna för tolv år. Också enligt den beräkningen stannar Finland under medelvärdet för OECD. I jämförelse med OECD-länderna gäller med andra ord att vi fortfarande klarar av att producera goda inlärningsresultat till mycket skäliga kostnader.

År 2005 uppgick läroanstalternas kostnader i Finland till 6,0 procent av bruttonationalprodukten, ganska exakt på medelnivån i OECD. Med andelen av bruttonationalprodukten som måttstock var utbildningskostnaderna högst på Island, 8,0 procent, i Danmark, 7,4 procent, och i Korea, 7,2 procent. För dessa tre länder gäller att andelen har ökat avsevärt på 2000-talet. Det har varit en allmän trend i OECD-länderna att den privata utbildningsfinansieringen har ökat något.

Växande internationell rörlighet

Trots att antalet internationella studerande vid högskolorna i Finland har ökat, utgör de fortfarande en förhållandevis liten del av alla högskolestuderande, åtminstone i jämförelse med de ledande länderna i fråga om rörligheten bland studerande inom OECD, det vill säga Australien, Nya Zeeland, Schweiz och Storbritannien. I de två förstnämnda länderna består största delen av rörligheten bland de studerande av ömsesidig rörlighet. I Finland var något under 4 procent av alla högskolestuderande år 2006 personer som kommit från utlandet för att studera här. I Förenta staterna var procentandelen till och med lägre än i Finland, det vill säga 3,3 procent. I Förenta staterna ökade också antalet utländska studerande långsammare än hos oss.

Proportionellt sett lockar den finländska forskarutbildningen fler studerande från utlandet än grundexamensstudierna. Av alla som deltar i forskarutbildning kommer 7 procent från utlandet. Andelen är större än i de övriga nordiska länderna, men klart mindre än i Storbritannien, Schweiz och Förenta staterna. Förenta staterna tar alltså hellre emot doktorsstuderande än studerande för grundstudier.

Den tekniska utbildningen förefaller vara det attraktivaste utbildningsområdet i Finland; 30 procent av de utländska studerande studerar ingenjörsvetenskaper.

Med hela världen som måttstock har antalet personer som studerar någon annanstans än i sitt ursprungsland ökat med mer än hälften på 2000-talet. År 2000 studerade 1 895 000 högskolestuderande någon annanstans än i sitt hemland, medan siffran redan var uppe i 2 925 000 år 2006.

Ytterligare information:
- Matti Kyrö (Utbildningsstyrelsen) 040-348 7124

Publikationen Education at a Glance 2008 (ISBN 978-92-64-04628-3) kan beställas via Suomalainen kirjakauppa: [email protected], tfn (09) 852 7907.