De unga åldersklasserna välutbildade

Finland hör till de OECD-länder där kvinnornas utbildningsnivå ligger högre än männens. Endast i nio OECD-länder är utbildningsnivån hos kvinnor i åldern 25-64 år högre än hos männen. Hos oss har 36 % av kvinnorna i denna åldersgrupp avlagt högskole- eller institutexamen, medan motsvarande andel för männen är 30 %. Även om utbildningsnivån hos de unga åldersklasserna internationellt sett är hög, motsvarar den genomsnittliga utbildningsnivån bland våra 25-64-åringar fortfarande endast medeltalet för OECD-länderna. Andelen personer med enbart examen på grundstadiet i denna åldersgrupp utgör en fjärdedel, medan motsvarande andel i Tjeckiska republiken, Förenta staterna och Norge ligger endast något över 10 %. I Finland har nästan 90 % av befolkningen i åldern 25-34 år avlagt minst examen på andra stadiet. Motsvarande andel i fråga om 45-54-åringarna är nästan 20 procentenheter lägre.

Andelen finländska kvinnor som förväntas fullgöra en utbildning på andra stadiet är en av de högsta i OECD-länderna, 93 %. Motsvarande relationstal för männen är endast 78 %. Även inom den högre utbildningen är andelen kvinnor med examen hög i Finland.

Andelen personer med högskole- eller institutexamen av befolkningen i åldern 25-34 år hör till de högsta bland OECD-länderna. 40 % av befolkningen har avlagt en examen på högre nivå. I Kanada och Japan är andelen något över hälften. Korea, Norge och Förenta staterna ligger ungefär på Finlands nivå. Av EU-länderna ligger andelen i Slovakien, Tjeckiska republiken och Italien endast något över 10 %.

I alla nordiska länder är kvinnornas andel av dem som avlagt högre examen bland de högsta i EU-länderna. I Finland utgör dessutom kvinnornas andel i forskarutbildningen nästan hälften, vilket näst efter Italien är den högsta andelen i OECD-länderna.

Goda inlärningsresultat till skäliga kostnader

I rapporten Education at a Glance 2004 har de statistiska uppgifterna om Finland nu för första gången framställts så att högskolestuderandena specificerats i deltids- och heltidsstuderande. Utbildningskostnaderna per studerande motsvarar på detta sätt bättre verkligenheten och kan jämföras med fler OECD-länder.

År 2001 var kostnaderna per studerande på högre nivå, kostnader för forskning och utveckling medräknat, ca 10 900 euro, vilket var något mer än medeltalet för OECD-länderna. Med undantag för Island är kostnaderna för den högre utbildningen något högre i de övriga nordiska länderna än i Finland.

Låga utbildningskostnader betyder inte automatiskt sämre kvalitet på inlärningsresultaten. I rapporten konstateras att kostnaderna per elev i den grundläggande utbildningen är skäliga i Finland, Australien, Irland, Korea och Storbritannien. Alla dessa hör till länder där inlärningsresultaten bland 15-åringar ligger på en hög nivå. På nästan alla utbildningsstadier är utbildningskostnaderna i Finland lägre än i det övriga Norden.

I Finland är kostnaderna för forskning och utveckling höga; uttryckt i kostnader per elev ca 3 900 EUR. Likadana investeringar i forskning och utveckling som Finland gör bl.a. Sverige, Danmark, Tyskland, Österrike, Italien och Nederländerna.

Hos oss satsas mer resurser på högre utbildning än på andra utbildningsstadier. I Finland, Kanada, Irland, Korea och Förenta staterna kanaliseras minst 30 % av alla utbildningsinvesteringar till högre utbildning. I Finland är utbildningskostnaderna per studerande 3 600 EUR i den grundläggande utbildningen, 4 700 EUR på de lägre årskurserna i den grundläggande utbildningen, 7 400 EUR på de högre årskurserna i den grundläggande utbildningen, 5 900 EUR på andra stadiet och 10 900 EUR inom den högre utbildningen. Av dessa överstiger kostnaderna i de högre årskurserna i den grundläggande utbildningen och kostnaderna för den högre utbildningen genomsnittet för OECD-länderna.

Utbildningsutgifternas andel av BNP var 5,8 % år 2001. Detta är något högre än genomsnittet för OECD-länderna. År 2001 var utbildningsutgifternas andel av BNP högst i Korea, 8,2 %, följt av Förenta staterna, 7,3 % och Danmark 7,1 %.

Förhållandet mellan privat och offentlig finansiering utgör ett intressant jämförelseobjekt i synnerhet på högre nivå. Den privata finansieringens andel är liten, under 4 %, i Finland, Danmark, Norge och Grekland, medan situationen t.ex. i Korea är den att tre fjärdedelar av alla kostnader för utbildningen på högre nivå finansieras genom privata källor. Ett utmärkande drag för Finland och de andra nordiska länderna är att utbildningssystemet är offentligt finansierat.

Mindre men högklassig undervisning

I OECD-länderna får elever i grundläggande utbildning i genomsnitt knappt 6 900 timmar undervisning från 7 till 14 års ålder. Alla nordiska länder ligger under medeltalet för OECD-området och med undantag för Island omfattar undervisningen i Norden färre än 6 000 timmar. I Finland är omfattningen på den läroplansenliga undervisningen den minsta i OECD-länderna, något under 5 500 timmar. Hos oss är detta lika med den omfattning som fastställts i statsrådets beslut om timfördelningen, vilket är minimum för vad varje skola bör ge. I de flesta kommuner erbjuds dock mer undervisning än minimiomfattningen. Skillnaden jämfört med Italien, Australien och Skottland, där antalet undervisningstimmar uppgår till 8 000, är dock betydande.

Ca hälften av de obligatoriska lektionerna anslås i OECD-länderna för centrala ämnen - skrivning, läsning och litteratur, matematik och naturvetenskaper. I Finland utgör läroämnenas andel av de obligatoriska timmarna exakt hälften.

I Finlands insamlas inga uppgifter om klassernas storlek, men en jämförelse kan göras med hjälp av förhållandet mellan antalet elever och undervisningspersonalens storlek. På basis av relationstalet förefaller det som om situationen i fråga om undervisningspersonalens storlek är rätt god i våra skolor. Inom den grundläggande utbildningen har vi en person som hör till undervisningspersonalen per 15,8 elever, då motsvarande siffra i Korea är 31,4, i Slovakien 20,1 och i Storbritannien 19,9. Bättre relationstal uppvisar Italien 10,6, Ungern 10,8 och Danmark 10,9.

Högskolestudier inleds senare

Övergången till universitets- och yrkeshögskolestudier sker i Finland klart senare än t.ex. i de anglosaxiska länderna. Hos oss studerar 16 % av 19-åringarna och 31 % av 20-åringarna på högre nivå. I Förenta staterna bedriver 39 % av 18-åringarna, 47 % av 19-åringarna och 51 % av 20-åringarna studier på högre nivå. Motsvarande siffror för Storbritannien är 25 %, 34 % och 35 %. Å andra sidan är högskolestuderande i gruppen 19-20-åringar ovanligare i de andra nordiska länderna än i Finland.

Studier på deltid på högre nivåär vanligare i Finland än i de flesta OECD-länderna.

I Finland kan en 17-åring förväntas studera i genomsnitt 4,3 år antingen på heltid eller på deltid vid högskola. Den förväntade utbildningstiden är den högsta i OECD. Medeltalet för OECD-länderna är 2,7 år. Forskarutbildningen ingår i siffrorna.

Fortfarande skillnader i lönenivån mellan kvinnor och män

Skillnaderna mellan könen i fråga om lönenivån (enligt utbildning) varierar kraftigt i olika länder. I Schweiz är lönenivån för kvinnor hälften av männens nivå, medan jämställdheten i lönefrågan nått längst i Spanien. Där är kvinnornas löner 79 % av männens. De nordiska länderna når endast upp till genomsnittet för OECD-länderna. Tendensen i Norden (Norge undantaget) är dessutom att ju högre utbildning kvinnor har, desto större är skillnaden till män med motsvarande utbildning. För finländska kvinnor som avlagt en examen på högre nivåär lönen endast 63 % av männens löner, medan andelen för dem som endast avlagt examen på grundstadiet är 76 %.

Den förväntade utbildningstiden för barnen lång

Den förväntadeutbildningstiden för en femåring i Finland är 19,4 år. För barn i Australien, Sverige och Storbritannien är utbildningsperioden ännu längre, 20 år. I Mexico, Luxemburg och Slovakien är motsvarande prognos 15 år eller mindre. Det faktum att kvinnorna är aktivare när det gäller att skaffa sig utbildning syns på så sätt att den förväntade utbildningstiden för en femårig pojke i Finland är 18,7 år men 20,2 år för en flicka. Denna skillnad är relativt stor jämfört med de övriga OECD-länderna. Endast på Island, i Sverige, Norge, Nya Zeeland och Storbritannien är situationen likadan som hos oss.

Studiedeltagandet sjunker i allmänhet brantast i OECD-länderna efter grundskolan, men i detta avseende skiljer sig Finland, Sverige och Portugal från de övriga OECD-länderna. Den brantaste nedgången i antalet studerande sker först i slutet av utbildningen på andra stadiet.

Rätt få utländska studerande

Jämfört med de flesta OECD-länder har Finland fortfarande få utländska studerande inom den högre utbildningen. Medan över 17 % av alla studerande i Australien och Schweiz var från andra länder var andelen i Finland 2,4 % år 2002. Det är främst naturvetenskaper och ingenjörsvetenskaper som lockar studerande till Finland.

Lärarlönerna på internationell medelnivå

Lärarlönerna i Finland motsvarar ungefär genomsnittet för OECD-länderna. Löneutvecklingen är dock ofördelaktig jämfört med många OECD-länder. I rapporten granskas utgångslönen och lönen efter 15 års arbetserfarenhet. I den granskningen förefaller de finländska lärarnas löneutveckling synnerligen långsam. Länder med en likadan utveckling är Danmark, Tyskland, Norge, Island och Turkiet. När lönen ställs i relation till antalet undervisningstimmar kommer de finländska lärarna nära OECD-toppen.

Ytterligare information:
- Matti Kyrö (Utbildningsstyrelsen), tfn (09) 7747 7124, 050 511 0160

Publikationen Education at a Glance 2004 (ISBN 92-64-01567-1) kan beställas via Suomalainen kirjakauppa, [email protected], tfn (09) 852 7907.

 >> Schema: Befolkning som avlagt minst examen på andra stadiet enligt ålder i OECD-länderna