Hobbygarantin blir verklighet – Arbetsgrupp presenterar hur alla barn och unga ska få möjlighet till en hobby
En arbetsgrupp som tillsatts av undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen lägger fram förslag till hur man kan garantera att alla barn och unga har möjlighet till en hobby de gillar. Barns och ungas önskemål i fråga om hobbyverksamhet bör uppmärksammas bättre. Skolornas utrymmen öppnas för barns och ungas hobbyverksamhet. Skoleftermiddagarna ska innehålla mer hobbyverksamhet i samarbete med olika aktörer. Kommunerna kartlägger lämpliga utrymmen för hobbyverksamhet och erbjuder i mån av möjlighet utrymmen avgiftsfritt för barns och ungas samt barns och föräldrars hobbyverksamhet. Därutöver göra god praxis i fråga om att förverkliga hobbygarantin riksomfattande.
Åtgärderna som föreslås i rapporten riktar sig till barn och unga i åldern 6-18, en åldersgrupp på 777 600 personer. Arbetsgruppens rapport överräcktes till undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen måndagen den 27 mars.
Arbetsgruppen betonar att hobbyverksamheten ska utgå ifrån barnen och de unga, t.ex. genom att man uppmärksammar barns och ungas önskemål, hur hobbyerna kombineras med skoldagen och hut hobbytimmarna och skolskjutsarna koordineras.
Arbetsgruppen föreslår att barns och ungas delaktighet och hörande förbättras genom att aktörer som finansierar hobbyerna, ansvarsorganisationerna och ledarna på ett bättre sätt beaktar barnens hobbyönskemål. Den riksomfattande elevenkäten borde enligt arbetsgruppen etableras genom statlig finansiering som ett medel för att höra elever.
Arbetsgruppen anser att skolan har en nyckelroll i fråga om att ge alla barn och unga en möjlighet att ha en hobby.
- Alla barn bör ha möjlighet till åtminstone en hobby som de gillar. Det kan finnas många hinder, t.ex. höjda priser, ensamhet bland barn och unga, utanförskap eller brist på uppmuntran. Barn spenderar största delen av sina dagar i skolan. Rapporten lyfter fram skolan som en betydelsefullare plats än tidigare för ett mångsidigt hobbyutbud. Hobbyverksamhet med låg tröskel under skolornas eftermiddagar kan ge nya möjligheter, uppmuntra till deltagande och till att prova på något nytt. Hobbyverksamhet inom konst, motion och idrott eller något annat område under uppsyn av yrkeskunniga i skolornas utrymmen främjar också kontakten mellan skolan och samhället, säger undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen.
Att stöda barns hobbyverksamhet ingår enligt ministern i hög grad även i regeringsprogrammet. Hobbytimmar inom konst och kultur ordnas med statsfinansierat understöd. Regeringens spetsprojekt ökar barns möjligheter till hobbyverksamhet i samband med skoldagen. Lokala aktörer inom barnkultur och anordnare av grundläggande konstundersvisning deltar allt mer i hobbyverksamhet som ordnas i anslutning till skoldagen. Med hjälp av programmet Skolan i rörelse ingår en timme motion i varje grundskoleelevs skoldag. Genom en tilläggsfinansiering på 21 miljoner euro skall programmet utökas till att omfatta alla grundskolor i Finland.
Enligt arbetsgruppen borde skolornas utrymmen och utrustning i högre grad kunna utnyttjas på eftermiddagarna, såväl för ledd hobbyverksamhet som för elevernas självständiga hobbyverksamhet. Hobbyverksamheten i skolorna främjar också integreringen av invandrarbarn och -unga.
Skolornas eftermiddagar ska innehålla mer hobbyverksamhet med låg tröskel i samarbete med kommunenes undervisnings-, bildnings-, kultur-, ungdoms- och fritidsväsende, tredje sektorn och församlingarna.
För att komma åt hindren för frivilligverksamhet behövs ett tätt samarbete mellan olika förvaltningsområden. En av undervisnings- och kulturministeriets betydande intressentgrupper är medborgarverksamheten. Koordineringsansvaret för frivilligverksamheten ligger hos justitieministeriet som er till att de olika förvaltingsområdena är med i beredningen eller att medborgarverksamhetens röst hörs i beredningen.
Samarbetet mellan skolan och aktörer som ordnar hobbyverksamhet stöder undervisningen och förverkligandet att skolans grunduppgift. Ur barnens och ungas synvinkkel innebär det här ett mångsidigt hobbyutbud, bättre tillgänglighet samt att man inte behöver vara ensam och sysslolös under eftermiddagarna. Kommunerna borde ha möjlighet att i större skala planera en mera omfattande och mångsidig hobbyhelhet och kunna ansöka om statsunderstöd för detta.
Arbetsgruppen fäster uppmärksamhet vid hobbymöjligheterna för de elever som använder skolskjuts. Kommunerna uppmuntras att utreda hur man på ett bättre sätt kunde koordinera skolskjutsarna och hobbyverksamheten.
Arbetsgruppen föreslår att hobbyverksamhet i anslutning till skoldagen beaktas som en del av Grundskoleforumets verksamhet.
Att trygga mindre bemedlade familjers möjligheter till hobbyverksamhet kräver enligt arbetsgruppen särskild uppmärksamhet bl.a. i samband med beviljandet av statsunderstöd och stöd till familjer. I kommuner och organisationer är det viktigt att hitta nya lösningar för gemensamt bruk och utlåning av dyra hobbyredskap. För att alla ska ha möjlighet till en hobby skulle det underlätta ifall Finland införde en nationellt enhetlig praxis för ersättning av hobbyutgifter i samband med utbetalningen av utkomststödet för familjer med små inkomster.
För tillfället blir många tvungna att sluta med sin hobby i ungdomsåren. Arbetsgruppen föreslår att man inför t.ex. 1-3 årsveckor målinriktad hobbyverksamhet, nybörjargrupper för unga samt hobbyverksamhet utan tävlingselement.
Arbetsgruppen anser att man behöver innovationer och spridning av god praxis för att förverkliga hobbygarantin. Arbetsgruppen föreslår att man i skolorna inför en årlig hobbyvecka då barnen har möjlighet att prova på hobbyer inom konst, kultur, vetenskap, motion och idrott samt andra hobbyer. Därutöver föreslår arbetsgruppen att man skapar en ny applikation genom vilken man kan samla data om ungas önskemål och behov angående hobbyverksamhet. Genom applikationen kan barn, unga och deras föräldrar hitta en hobby och ge feedback om verksamheten. Applikationen ska också främja självständig hobbyverksamhet.
Arbetsgruppen betonar att det i vårt land finns god praxis som borde spridas så att alla kommuner kan utnyttja dem. Exempel är t.ex. Björneborgs stads ungdomspass med vilket barn och unga gratis kan prova på idrottsgrenar och bekanta sig med konst och kultur. Andra exempel är Rädda Barnen rf:s program Vägkost för livet som innehåller ett hobbystöd för barn under 18 år, projektet PopUpSipoo där man har introducerat konsthobbytimmar i anslutning till skoldagen och samtidigt utvecklat skolornas verksamhetskultur och använt sig av pedagogik som utgår från eleven samt Helsingfors stads projekt En god fritid där ungdomsarbetare besökte skolor och unga fick prova på olika hobbyer.
_ _ _
Varje barn och ungdom ska ha möjlighet till en hobby- Arbetsgruppens rapport (pdf)
Ytterligare information:
- arbetsgruppens ordförande, direktör Tiina Kivisaari, tfn 0295 3 30178
- arbestgruppens sekreterare, konsultativ tjänsteman Iina Berden, tfn 0295 3 30069
-ministerns specialmedarbetare Matias Marttinen, tfn 044 269 3113 (intervjuförfrågningar)
_ _ _
Sektionen för arbetsgruppen Varje barn och ungdom ska ha möjlighet till en hobby, rapporten Främjande av barns och ungas hobbymöjligheter – lättare bidragspraxis och underlättande av frivilligverksamheten (på finska) urn.fi/URN:ISBN:978-952-263-456-6
Undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen tillsatte arbetsgruppen Varje barn och ungdom ska ha möjlighet till en hobby. I anslutning till arbetsgruppen utsågs en sektion bestående av tjänstemän. Sektionen hade som uppgift att fortsätta genomförandet av rekommendationerna och förslagen av arbetsgruppen Lika möjligheter till fritidsintressen – med fokus på priset för hobbyer. Sektionens rapport överräcktes till ministern tillsammans med arbetsgruppens rapport.
Ytterligare information: sektionens ordförande, överinspektör Sari Virta, tfn 02953 30377
Varje barn och ungdom ska ha möjlighet till en hobby -rapport (på finska)