Hoppa till innehåll

Finansieringen av nationella konstinstitutioner tas in i lag

undervisnings- och kulturministeriet
Utgivningsdatum 19.9.2022 19.03
Pressmeddelande

Det föreslås att det stiftas en ny lag om statlig finansiering av de nationella konstinstitutionernas verksamhet. Därtill föreslås ändringar i lagen om Nationalgalleriet. Den nya lagen avses gälla Finlands Nationalopera och -balett, Nationalgalleriet och Finlands Nationalteater. Genom ändringen förbättras bland annat förutsägbarheten och stabiliteten i finansieringen av de nationella konstinstitutionerna. Regeringen lämnade lagförslaget till riksdagen den 19.9.2022.

Syftet med lagen är att stärka de nationella konstinstitutionernas rättsliga ställning när det gäller statlig finansiering. De nationella konstinstitutionernas ställning ska förtydligas genom att författningsgrunden för finansieringen av deras verksamhet stärks och de uppgifter för vilka finansiering beviljas fastställs.

Den statliga finansieringen av de nationella konstinstitutionernas verksamhet har saknat författningsbaserad stabilitet och förutsägbarhet, eftersom finansieringen har beviljats i form av statsunderstöd enligt prövning inom ramen för statsbudgeten.

Enligt förslaget ska stabiliteten i finansieringen stärkas genom att införa en finansieringsform som bättre svarar mot respektive institutions särskilt fastställda syfte och kostnader. Finansieringen ska också kopplas till utvecklingen av kostnadsnivån. Vid uppföljningen och övervakningen av hur finansieringen används föreslås betoningen ligga på verksamhetens genomslag och resultat.

Finansieringen av respektive konstinstitution ska enligt förslaget dock fortfarande årligen fastställas inom ramen för statsbudgeten. I anslaget görs enligt förslaget årligen en indexjustering som motsvarar utvecklingen av kostnadsnivån. Det nya förfarandet ökar dock verksamhetens stabilitet när det ekonomiska resultatet varierar från år till år och möjliggör en mer långsiktig planering av verksamheten.

Lagstadgad målstyrning införs

De samhälleliga och funktionella effektmålen samt målen för respektive institutions egen verksamhet ska enligt förslaget kopplas samman med gällande kulturpolitiska strategier och riktlinjerna i regeringsprogrammet genom att införa lagstadgad målstyrning. 

Med varje konstinstitution avtalas för ett visst antal år om de kvantitativa och kvalitativa mål för institutionens verksamhet som är av central betydelse med tanke på konst- och kulturpolitiken och om uppföljningen och utvärderingen av hur dessa mål nås. Finansieringsbeloppet för varje nationell konstinstitution ska bindas till de mål och kostnader som fastställs genom målstyrningen.

Enligt förslaget ska man preliminärt komma överens om målen och finansieringsnivån för fyra år i sänder, även om det egentliga finansieringsbeslutet fattas årligen efter det att riksdagen har godkänt statsbudgeten. Genom fleråriga avtal kan man styra de nationella konstinstitutionernas verksamhet och ekonomi, vilket stöder en långsiktig, målinriktad utveckling och förnyelse av deras verksamhet. Styrningen stöder också en långsiktig planering av institutionernas ekonomi.

De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2023.

Mer information:
Joni Hiitola, regeringsråd, tfn 0295 330 108
Katri Santtila, kulturråd, tfn 0295 330 285