Hoppa till innehåll

Lagstadgad statsfinansiering föreslås för nationella konstinstitutioner

undervisnings- och kulturministeriet
Utgivningsdatum 23.8.2021 8.36 | Publicerad på svenska 23.8.2021 kl. 12.30
Pressmeddelande

En arbetsgrupp har färdigställt sitt förslag till utveckling av de nationella konstinstitutionernas finansiering och rättsliga ställning. Enligt förslaget ska det stiftas en lag om statlig finansiering till nationella konstinstitutioner. Den föreslagna lagen skulle gälla Nationalgalleriet, Finlands Nationalopera och -balett samt Finlands Nationalteater. Genom ändringen förbättras de nationella konstinstitutionernas ställning som helhet. Den föreslagna modellen förbättrar bl.a. förutsägbarheten och stabiliteten i finansieringen av de nationella konstinstitutionerna. Den nya lagen avses träda i kraft den 1 januari 2023. Förslaget överlämnades till forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen måndagen den 23 augusti.

Enligt förslaget ska de nationella konstinstitutionerna i stället för behovsprövat statsunderstöd beviljas lagstadgad statsfinansiering för de uppgifter som fastställs i lagen. Genomförandet av de uppgifter som ska ligga till grund för den statliga finansieringen ska enligt förslaget styras och följas upp via ett målstyrningsförfarande. Enligt förslaget ska man komma överens om finansieringen preliminärt för fyra år i sänder, vilket skulle bidra till större förutsägbarhet gällande planeringen av verksamheten vid institutionerna och ingåendet av eventuella avtal.

Finansieringen av respektive institution ska fortfarande årligen fastställas efter det att riksdagen har godkänt statsbudgeten. Utgångsnivån för anslaget ska grunda sig på anslagsnivån för statsunderstöden för det år som föregår ikraftträdandet. Finansieringsnivån justeras så att den motsvarar kostnadsnivåns utveckling.

Arbetsgruppens förslag har beretts i form av en regeringsproposition, och den sänds nu på remiss.

- De nationella konstinstitutionerna är en väsentlig del av den nationella självförståelsen och av samhället.  De har haft en stor betydelse för uppkomsten av den finländska kulturen och utvecklingen av den nationella självförståelsen. De nationella konstinstitutionerna förtjänar en lagstadgad grund, säger arbetsgruppens ordförande, statssekreterare Tuomo Puumala.

Kvalitet förutsätter långsiktig finansiering

Ett gemensamt drag för de nationella konstinstitutionerna är att de inte har någon kommunal huvudman bakom sig, såsom andra stora kultur- och konstinstitutioner. De nationella konstinstitutionerna omfattas inte av statsandelssystemet, utan de har fått statlig finansiering i form av statsunderstöd enligt prövning.

Bristen på förutsägbarhet i fråga om statsunderstödsfinansieringen har medfört utmaningar för planeringen av institutionernas verksamhet. Statsunderstödets storlek har slutgiltigt klarnat först i början av kalenderåret när undervisnings- och kulturministeriet har fattat beslut om beviljande av statsunderstöd. Finansieringen har inte heller följt utvecklingen av kostnaderna i samhället. Villkoren i statsunderstödsbesluten har inte i alla situationer gett möjlighet att i tillräcklig utsträckning förbereda sig på den årliga variationen i huvudmannens ekonomiska resultat.

De nationella konstinstitutionerna är en hörnsten för den finländska kulturen

I Finland sammanfaller de nationella konstinstitutionernas uppkomst med den spirande nationalitetsidén. För att synliggöra den nationella kulturen behövdes också nationella konst- och kulturinstitutioner för att utveckla den nationella högkulturen. I slutet av 1800-talet grundades bland annat Finlands konstförening (numera Nationalgalleriet) och Finska teatern (numera Finlands Nationalteater) samt i början av 1900-talet Inhemska operan (numera Finlands Nationalopera och -balett).

Arbetsgruppens promemoria överlämnades till forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen måndagen den 23 augusti.

- De nationella konstinstitutionerna inrättades ursprungligen för att synliggöra den nationella kulturen. I dag är deras betydelse minst lika viktig, och därför bör detta ärende begrundas nu. Gruppen har gjort ett fint arbete och den utgör en god grund för framtiden, säger forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen.

Arbetsgruppens förslag

Mer information i projektportalen:
Arbetsgruppen för utveckling av de nationella konstinstitutionerna finansiering och rättsliga ställning (Projektportalen OKM053:00/2020)

Mer information: statssekreterare Tuomo Puumala, tfn 0295 161 002