Hoppa till innehåll

De flesta unga anser att de klarar vardagen

undervisnings- och kulturministeriet
Utgivningsdatum 27.1.2016 10.00
Nyhet

Undersökningen i den senaste Ungdomsbarometern (Arjen jäljillä – Nuorisobarometri 2015) utreder ungas dagliga liv och hur de hanterar vardagen. Ekonomiska, sociala och vardagsrelaterade frågor hänger starkt ihop med varandra. Den vägkost som de unga har fått i sitt barndomshem i fråga om att hantera vardagen stöder den unga i upplevelsen av att klara sig i livet.

På det hela taget anser ungdomarna att atmosfären i hemmet är positiv. Närmare nio av tio anser att den är tämligen kärleksfull och sporrande. Svårigheter i barndomshemmet avspeglar sig i en sämre atmosfär i senare livsskeden.

Enligt den färska ungdomsbarometern spelar pengar en stor roll i den ungas vardag, och skillnader i de ekonomiska resurserna orsakar också social ojämlikhet. Var tredje tillfrågad ungdom hade låtit bli att inleda en hobbyverksamhet på grund av brist på pengar, och var sjätte hade av samma orsak låtit bli att träffa vänner. Unga med goda ekonomiska förutsättningar träffar sina vänner oftare, känner sig mindre ensamma och ägnar sig i högre grad åt motion.

Ungas ekonomiska situation korrelerar starkt med hur nöjd den unga är med sin fritid, sina människorelationer och med livet i stort. Var tionde ungdom har under det senaste året blivit tvungen att låta bli att betala räkningar.10 procent av de unga har tagit konsumtionskredit och tio procent är redo att göra det. Det har under de senaste tio åren blivit vanligare att unga får ekonomiskt stöd av sina föräldrar. 58 procent av unga som flyttat från sitt barndomshem uppger att de under senaste månaderna har fått stöd.

Hur unga upplever att de klarar sig i livet hänger ihop med hur bra de upplever att deras ekonomiska situation är, i ett hur tidigt skede de blivit självständiga och hur lite ekonomiskt stöd de behöver utifrån. Anmärkningsvärt är att brister i hur grundbehoven tryggades i barndomen förbättrar den ungas känsla av att klara sig i livet. Eventuellt har dessa unga redan i en tidig ålder lärt sig att ta hand om sig själva och upplever därför också senare att de klarar sig.

Flickor klarar vardagen bättre

För att få reda på hur vardagen löper frågade man hur unga klarar av matlagning, städning och andra vardagssysslor. Den övergripande inställningen är relativt positiv; majoriteten ansåg att de klarar de olika områdena väl. Med åldern börjar vardagssysslorna löpa allt smidigare och högt utbildade unga klara sysslorna bättre än andra. De som anser att de klarar av vardagssysslorna väl är nöjdare med sina liv än andra.

Att äta och laga mat är viktigt för unga. Tre av fyra uppger att de är intresserade av olika länders matkulturer. De flesta ser det som en viktig hobby när de lagar mat åt sig själva. Tre av fyra uppger att de ofta lagar mat hemma, i synnerhet flickorna.

Vanligare att ha en hobby än tidigare

Det verkar bli vanligare att ha en hobby: 87 procent av de unga uppger att de har en hobby av något slag. I enkäten 2012 var andelen 83 procent. Unga personer som pga. brist på pengar har tvingats avbryta sin hobby eller som inte kunnat ägna sig åt en hobby träffar sina vänner betydligt mer sällan än övriga unga.

På grund av olika tekniska hjälpmedel har sättet att hålla kontakt ändrats snabbt. Att på daglig basis vara i kontakt med sina vänner via internet (75 %) är redan vanligare än att dagligen talas vid i telefon (40 %) och att umgås ansikte mot ansikte (52 %). Att tala i telefon med kompisar har snabbt blivit ovanligare.

Nästan alla unga tror att de om tio år kommer att vara sysselsatta, att de klarar sig bra ekonomiskt och att de har goda vänner. De positiva framtidsutsikterna korrelerar med hur nöjd den unga är med sitt liv. Medeltalet för hur nöjd den unga är med livet i stort är 8,5 och har inte ändrats nämnvärt under de nästan tjugo år som enkäten har utförts.

Ytterligare information: forskare Sami Myllyniemi, Nätverket för ungdomsforskning, [email protected], tfn 040 715 1721.

Ungdomsbarometerns bakgrund

Ungdomsbarometen kommer ut årligen och har pejlat finländska ungas värderingar och attityder sedan 1994. Sedan 2004 har Ungdomsbarometern publicerats i samarbete mellan Nuora Delegationen för ungdomsärenden Nuora och Nätverket för ungdomsforskning.

En del av frågorna i enkäten upprepas från år till år, vilket gör att man kan följa med förändringar och uppmärksamma trender. Förutom de permanenta bastemana arbete och utbildning har man länge följt med samhällspåverkan, boende, framtid, socialt liv samt hur nöjd man är med livet och dess olika delområden.

Ungdomsbarometern är på finska, men har ett svenskspråkigt sammandrag. Arjen jäljillä. Nuorisobarometri 2015