Den nya kyrkolagen träder i kraft i juli

Reformen av kyrkolagstiftningen för den evangelisk-lutherska kyrkan effektiviserar kyrkans och församlingarnas förvaltning. Den nya kyrkolagen och lagar som har samband med den träder i kraft den 1 juli 2023 och ersätter därmed den nuvarande kyrkolagen från den 1 januari 1994. Regeringen föreslog torsdagen den 30 mars att lagarna i fråga ska stadfästas. Avsikten är att republikens president ska stadfästa de nya lagarna den 14 april 2023.

Syftet med den nya kyrkolagen är en strukturellt sett mer konsekvent och ur användarens synvinkel tydligare kyrkolag där de ändringsbehov som följer av grundlagen, övrig lagstiftning och den kyrkliga förvaltningens egna utvecklingsbehov beaktas. 

Bestämmelserna om ändringar i församlingsindelningen har setts över. Till lagen har fogats en bestämmelse om församlingsmedlemmarnas möjligheter att delta och påverka, och underställningsförfarandet slopas helt och hållet inom kyrkoförvaltningen.

Den nya lagen gör kyrkans förvaltning lättare och de olika myndigheternas roller och gränserna för deras behörighet tydligare. I den nya lagen betonas församlingarnas självständighet och handlingsfrihet. Församlingarna svarar i fortsättningen själva för de beslut som fattas på församlingsnivå.

Förfarandet vid bildande av en kyrklig samfällighet jämställs i fortsättningen med det administrativa förfarandet vid ändringar i församlingsindelningen. De nya bestämmelserna möjliggör också ett elektroniskt beslutsförfarande.

Församlingarnas gemensamma centralregister är i fortsättningen personuppgiftsansvariga för kyrkböckerna. När det gäller kyrkans gemensamma medlemsregister är kyrkostyrelsen gemensamt personuppgiftsansvarig enligt EU:s allmänna dataskyddsförordning, vid sidan av centralregistren.

Mer information: Hanna Kiiskinen, regeringsråd, tfn 0295 330 086