Hoppa till innehåll

Definitionsarbete gav information om det tekniska genomförandet av lärarregistret

undervisnings- och kulturministeriet
Utgivningsdatum 13.4.2023 12.15 | Publicerad på svenska 13.4.2023 kl. 12.19
Pressmeddelande

Utbildningsstyrelsen har slutfört det definitionsarbete i anslutning till beredningen av lärarregistret som gjordes på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet. I arbetet utreddes förutsättningarna och begränsningarna för inrättandet av ett lärarregister. Det primära syftet med lärarregistret anges i arbetet vara att främja prognostisering, statistikföring och forskning.

Utgångspunkten var att utnyttja befintliga dataresurser och register så långt det är möjligt och att komplettera dessa uppgifter med lärarregistret till den del det behövs. Som grund för definitionen användes en utredning om inrättandet av ett lärarregister och om insamlingen av uppgifter om lärare som publicerades i december 2021. Utredningen bearbetades vidare i diskussioner mellan Utbildningsstyrelsen, undervisnings- och kulturministeriet och berörda grupper.

I definitionsarbetet fästes särskild uppmärksamhet vid färdigheterna hos aktörer inom småbarnspedagogik och utbildning att producera de datauppgifter som är nödvändiga för lärarregistret. Det konstaterades vara komplicerat att producera uppgifterna, eftersom datamängden är utspridd över många olika register och det ofta inte är möjligt att göra automatiserade dataöverföringar mellan dem. Aktörerna inom småbarnspedagogik och utbildning utgör en mycket heterogen grupp där aktörernas förmåga att hantera data varierar. Därför bedömdes kostnaderna för dataproduktion vara betydande.

Högskolelärare ingick inte i definitionen, eftersom behörigheterna vid högskolorna inte regleras genom lagstiftning och förordningar på samma sätt som på andra utbildningsnivåer. Möjligheten att inkludera uppgifter om även högskolelärare i lärarregistret ansågs dock behöva utredas senare.

Vad gäller andra utbildningsformer fäster rapporten uppmärksamhet vid lärare inom yrkesutbildningen. Deras behörighet kan inte fastställas enbart utgående från studieprestationer, eftersom behörigheten alltid också kräver arbetserfarenhet. I fråga om behörigheten för lärare inom grundläggande konstundervisning och fritt bildningsarbete finns också sådana särdrag som har förtjänat särskild uppmärksamhet i definitionsarbetet.

Det konstateras att lärarregistret bäst kan genomföras som en digital servicehelhet vid Utbildningsstyrelsen, vilket gör det möjligt att utnyttja befintliga tjänster och dataresurser på ett kostnadseffektivt sätt. Det rekommenderas att lärarregistertjänsten införs stegvis. Insamlingen av uppgifter bör inledningsvis genomföras som separata datainsamlingar, och först senare kan man bygga upp en mer realtidsbaserad datalagertjänst. Rapporten innehåller också en uppskattning av kostnaderna för genomförandet. I definitionsarbetet har man dock endast i mycket begränsad utsträckning kunnat bedöma kostnadseffekterna för aktörerna inom småbarnspedagogik och utbildning. I stället för kostnadseffekter talar man om konsekvensbedömningar, eftersom det inte gjordes någon större bedömning av kostnaderna utan mer allmänt av effekterna.

I rapporten för definitionsarbetet konstateras det att om man vill börja främja inrättandet av en lärarregistertjänst, bör nästa steg vara att fastställa det mer exakta datainnehållet i lärarregistret och göra en omfattande bedömning av de kostnader som lärarregistret orsakar för aktörerna inom småbarnspedagogik och utbildning. Samtidigt bör man i diskussionerna med aktörerna inom småbarnspedagogik och utbildning hela tiden tänka på hur uppgifterna kan tas fram, hur uppgifternas kvalitet kan säkerställas och hur uppgifterna bör harmoniseras. Det är också viktigt att utreda eventuella lagstiftningsbehov. Utgående från rapporten är det möjligt att bedöma nästa steg i arbetet, och dessa fattar följande regering beslut om.

Rapporten

Utredningen om inrättandet av ett lärarregister och beredningsarbetet i anslutning till lärarregistret

Mer information:
-    Jonna Korhonen, direktör, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 0295 330 008
-    Marjo Vesalainen, undervisningsråd, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 0295 330 352
-    Jukka Kohtanen, undervisningsråd, Utbildningsstyrelsen, tfn 0295 331 395