1. Allmänt
Rätt till statsbidrag för ett riksomfattande kompetenscentrum på ungdomsområdet kan sökas av en kommun, samkommun, aktiebolag, andelslag, högskola, förening eller stiftelse eller av en avtalsbaserad sammanslutning av dessa. Parterna i konsortiet ska inom sig utse en sammanslutning som administrerar kompetenscentrumverksamheten och som samtidigt ansöker om rätt till statsbidrag för kompetenscentret i fråga.
Kompetenscentrumen på ungdomsområdet är ett av undervisnings- och kulturministeriets verktyg för utveckling av ungdomsarbetet. De arbetar under ministeriets målstyrning. Det innebär att deras verksamhet styrs endast av de mål och uppgifter som de har kommit överens om tillsammans med ministeriet och inte av de mål och uppgifter som den organisation som bedriver kompetenscentrumverksamhet har ställt upp för sig själv.
Undervisnings- och kulturministeriet avtalar separat med de kompetenscentrum som ministeriet godkänt som berättigade till statsbidrag om deras närmare uppgifter utifrån de kompetenscentrumplaner som presenteras i ansökningarna om rätt till statsbidrag. Kompetenscentrumplanerna ska motsvara kompetenscentrumens nedan angivna mål, dvs. de ska innehålla åtgärder för att uppnå målen.
2. Tyngdpunkterna för kompetenscentrumverksamheten under programperioden i det riksomfattande programmet för ungdomsarbete och ungdomspolitik 2024–2027
Tyngdpunkterna för kompetenscentrumverksamheten under programperioden i det riksomfattande programmet för ungdomsarbete och ungdomspolitik 2024–2027 är:
1) Främjande av ungas välbefinnande genom ungdomsarbete
Ungdomsarbetet har stor betydelse när det gäller att stödja de ungas välbefinnande. Inom ungdomsarbetets olika delområden och verksamheter kan man stärka de ungas gemenskapskänsla, övergripande välbefinnande, resiliens, emotionella färdigheter och sociala kompetens samt förebygga ensamhet, våldsbeteende och mobbning. Genom ungdomsarbetet kan man särskilt stödja unga som hör till en minoritet genom att främja jämlikhet och likabehandling och ingripa i de faktorer som orsakar psykisk ohälsa. De ovan nämnda synpunkterna lyftes fram vid de riksomfattande och regionala samråd med unga och sakkunniga på ungdomsområdet som hölls i samband med beredningen av programmet.
På ungdomsområdet behövs mångsidigt kunnande för att främja de ungas välbefinnande. De olika aktörerna på ungdomsområdet ska kunna tillämpa detta kunnande i den strategiska planeringen, informationsledningen, arbetsledningen och samarbetsnätverken. Kunskaperna ska också utnyttjas i ungdomsarbetarens arbete och i handledningen av unga i grupp och individuellt i olika verksamhetsmiljöer. Tyngdpunkten ska ligga på förebyggande verksamhet. Genom kompetenscentrumverksamheten främjas förståelsen och medvetenheten hos aktörerna på ungdomsområdet och ungdomsarbetarna om faktorer som påverkar de ungas välbefinnande. I verksamheten främjas det kunnande som behövs framför allt med hjälp av utbildning och information, men också genom lägesuppföljning och vid behov genom utredningar.
2) Stöd för ledningen av arbetet för ungas välbefinnande
Regeringen har anvisat ansvaret för ledningen av arbetet för ungas välbefinnande till undervisnings- och kulturministeriet. Enligt ungdomslagen ansvarar undervisnings- och kulturministeriet för ledningen och utvecklingen av ungdomsarbetet. Ungdomsarbetet är en del av arbetet för ungas välbefinnande.
Som stöd för ledningen av ungdomsarbetet behövs aktuell och högklassig information för att säkerställa föregripande åtgärder och en ändamålsenlig fördelning av resurserna. Kunskapsunderlaget för ungdomsarbetet har utvecklats med hjälp av undersökningar, utredningar och information från olika datainsamlingssystem. Dessutom har man inom ungdomsarbetets olika delområden utfört eget kvalitetsarbete och stärkt kunskaperna om effekter.
Kompetenscentrumverksamheten stöder undervisnings- och kulturministeriets arbete för att främja ungas välbefinnande. Inom kompetenscentrumverksamheten produceras utrednings- och forskningsdata till stöd för kunskapsbaserad ledning och stärks ungdomsarbetets kvalitet och effekter i syfte att bekräfta områdets samhälleliga betydelse. Inom kompetenscentrumverksamheten utvecklas och samordnas också tjänsterna på ungdomsområdet.
3. 2024–2027 behovsbeskrivning och mål för kompetenscentrumen
1. Kompetenscentren under tyngdpunkten ”Främjande av de ungas välbefinnande genom ungdomsarbete” stärker medvetenheten, förståelsen och kompetensen hos aktörerna på ungdomsområdet när det gäller att stärka framtids- och framsynstänkandet, främja likabehandling och stärka det sociala livet.
1.1 Stärkning av framtids- och framsynstänkandet.
Behovsbeskrivning:
Även om största delen av de unga mår bra, ser framtiden osäker och delvis skrämmande ut för många unga. Vi vet att framtidstron har en betydande inverkan på de ungas livsnöjdhet. Det anses viktigt att stärka framtids- och framsynstänkandet och -färdigheterna när det gäller att stödja de ungas välbefinnande och delaktighet. I ungdomsarbetet behövs kunnande om framtidsfostran och framtidshandledning som stärker de ungas tro på framtiden och på hur de klarar sig, oberoende av hur framtiden utformas. Också det faktum att vi lever i ett digitaliserat samhälle och att digitala medier är en central del av de ungas liv påverkar de ungas välbefinnande. I det digitala välbefinnandet ingår tanken om en balanserad, jämlik, inkluderande och trygg medievardag. Genom ungdomsarbetet är det möjligt att stärka de ungas digitala välfärd och stödja de ungas aktivitet och framtidstro i digitala miljöer. Inom ungdomsarbetet behövs också framsynskompetens för att det som sektor i allt större utsträckning ska kunna svara mot de ungas och ungdomsarbetets behov som förändras i tid.
Mål:
1) Kompetenscentret sammanställer och sprider befintliga metoder och verksamhetsmodeller för att stärka framtidstron och resiliensen genom kommunikation och utbildningsverksamhet inom ungdomsområdet. Efter kompetenscentrumperioden har ungdomsarbetarna tillgång till en databank där de får stöd när de behandlar teman som gäller stärkande av framtidstron och resiliens med unga i olika åldrar.
2) Kompetenscentret erbjuder omfattande information, kompetens och stöd för utveckling av det digitala ungdomsarbetet i anslutning till de ungas digitala välbefinnande till ungdomssektorn genom kommunikation och utbildningsverksamhet samt vid behov genom utredningar och lägesövervakning. Efter kompetenscentrumperioden har ungdomsarbetarnas och organisationerna på ungdomsområdet fått ökad medvetenhet och aktionsberedskap i frågor som gäller de ungas digitala välbefinnande, rättigheter och säkerhet.
3) Kompetenscentret stärker kompetensen hos aktörerna på ungdomsområdet i framsynsarbetet och framtidstänkandet genom kommunikation och utbildningsverksamhet. Efter kompetenscentrumperioden har kompetensen hos aktörerna på ungdomsområdet inom framsynsarbete och framtidstänkande ökat och de tillämpar sin kompetens vid planeringen och genomförandet av sin verksamhet.
1.2 Likställdhet
Behovsbeskrivning:
Ungdomsarbetet ska möjliggöra en trygg verksamhet för unga som beaktar ekonomisk, psykisk, social och fysisk tillgänglighet och som ingriper i diskriminering, rasism och mobbning. Genom ungdomsarbetarnas möteskompetens kan de ungas emotionella och interaktiva färdigheter stärkas. Genom systematiskt likställdhetsarbete för aktörer på ungdomsområdet stärks likställdhetsmedvetenheten och förmågan att trygga likställdhet i alla situationer på organisationsnivå.
Mål:
1) Kompetenscentralen stärker det systematiska likatälldhetsarbetet på ungdomsområdet genom utredningar och lägesövervakning och genom att samla in sådana befintliga material och metoder som den anser vara bäst, samtidigt som den utbildar och informerar om dem. Efter kompetenscentrumperioden har aktörerna på ungdomsområdet blivit mer medvetna om främjandet av likställdhet, aktörerna främjar likställdhet systematiskt och aktörerna känner till och använder effektiva metoder för att ingripa i all slags diskriminering, rasism och mobbning.
2) Kompetenscentret samordnar likställdhetsarbetet vid alla kompetenscentrum. Under kompetenscentrumperioden är utbytet av information och god praxis mellan kompetenscentrumen i fråga om deras likställdhetsplanering och likställdhetsarbete smidigt och varje kompetenscentrum kan vid behov få bakgrundsstöd för sitt eget likställdhetsarbete.
1.3 Social förstärkning
Behovsbeskrivning:
För att främja de ungas välbefinnande behövs metoder som stöder de ungas livskompetens, vardagsfärdigheter och framtidens planeringsfärdigheter. Inom det riktade ungdomsarbetet har man utvecklat arbetsmetoder för social förstärkning och informationsledning för att lyfta fram verksamhetens kvalitet och genomslag. Den samlade kompetensen och informationen ska spridas både till ungdomsarbetet och till andra yrkesutbildade personer som arbetar med ungdomar över sektorsgränserna för att förbättra samarbetet.
Mål:
1) Kompetenscentret samlar in information om arbetsformer och arbetsmetoder för social förstärkning och vidareutvecklar dem. Kompetenscentret har dessutom som mål att stärka kompetensen i anslutning till social förstärkning och främja dess kännedom och utnyttjandet av dess metoder inom ungdomsarbetet och ungdomsarbetets samarbetsområden i större utsträckning än för närvarande. Efter kompetenscentrumperioden har aktörerna på ungdomsområdet till sitt förfogande metoder för kvalitetsarbete som baserar sig på god praxis för socialt stärkande och som tillämpats på särdragen i ungdomsarbetets olika delområden och som visar hur verkningsfullt arbetet med de unga är.
2) Kompetenscentret förnyar Time out-verksamheten i enlighet med riktlinjerna från samarbetsgruppen för Time out-verksamheten och arbetsgruppen för utveckling av uppbåden. Kompetenscentret utbildar Time out-koordinatorerna, informerar om Time out-verksamheten och ser till att den nya uppbådsprocessen förankras i kommunerna. Efter kompetenscentrumperioden har Time out-verksamheten ytterligare stärkts och kopplats till verksamhetssätten enligt den nya uppbådsprocessen.
2. Kompetenscentrum under tyngdpunkten ”Stöd för ledningen av arbetet för ungas välbefinnande” stöder undervisnings- och kulturministeriet i ledningen och utvecklingen av ungdomssektorn med följande prioriteringar:
2.1 Ungdomsarbete i skolor och läroanstalter
Behovsbeskrivning:
Den riksomfattande utvecklingen av ungdomsarbetet i skolor och läroanstalter inleddes 2020–2023. Inom kompetenscentrumverksamheten har man utvecklat utvärderingskriterier för arbetsformen samt en modell för utvärdering av effekterna. Förankringen av det utförda arbetet bör fortsätta. Ungdomsarbete i skolor och läroanstalter har understötts i form av projekt med anslag av engångsnatur under åren 2020 och 2022. Anslaget är etablerat i statsbudgeten och målet är att med låg tröskel främja skolornas och läroanstalternas samhörighet och de ungas övergripande välbefinnande. Man bör följa upp anslagets effekter med tanke på de mål som ställts upp för anslaget, på samma sätt som i fråga om anslagen för verkstadsverksamhet för unga och uppsökande ungdomsarbete.
Mål:
1) Med utnyttjande av ovannämnda kriterier och utvärderingsmodell fortsätter kompetenscentret utvecklingsarbetet så att det beskriver och definierar ungdomsarbetet i skolor och läroanstalter varefter det stärker arbetsformens synlighet i läroplanerna och planerna för studerandevård samt främjar kännedomen om arbetsformen på riksnivå, regional och lokal nivå. Efter kompetenscentrumperioden råder det samförstånd om vad ungdomsarbete i skolor och läroanstalter är och vad det inte är, och ungdomsarbetets samarbete med utbildning och studerandevård är systematiskt.
2) Kompetenscentret ska i samarbete med regionförvaltningsverken utveckla rapporteringen och informationsledningen i fråga om de projekt som får understöd med hjälp av dokumentationssystemet för det kommunala ungdomsarbetet (NuoDo). Efter kompetenscentrumperioden finns det regelbundet tillförlitlig information att tillgå för att möjliggöra en utvärdering av arbetsformens resultat och verkningsfullhet.
2.2 Regional information om ungdomsarbete
Behovsbeskrivning:
Skillnaderna mellan kommunerna, bland annat i befolkningsstrukturen, har ökat under årens lopp, och utvecklingen har påskyndats av att skol- och läroanstaltsnätet har blivit glesare. Detta inverkar på ordnandet och tillhandahållandet av tjänster inom ungdomsarbetet.
Mål:
1) Kompetenscentret sammanställer med hjälp av befintlig information en lägesbild av hur kommunens högklassiga ungdomsarbete förverkligas och vilka regionala och lokala omständigheter som stöder det och vilka som hindrar det. Vid utarbetandet av lägesbilden ska kompetenscentrumet utöver datainsamlingssystemen på ungdomsområdet också utnyttja andra informationskällor, såsom de ungas erfarenheter och kompetensen hos andra sammanslutningar som tillhandahåller ungdomstjänster inom kommunens område. Efter kompetenscentrumperioden har den regionala informationen om ungdomsarbetet preciserats till följd av kommunikationen och förankringen under kompetenscentrumperioden. Kompetenscentrets verksamhet och slutsatserna av dess arbete stöder undervisnings- och kulturministeriet i den allmänna ledningen, samordningen och utvecklingen av ungdomsarbetet.
2) Kompetenscentret samordnar informationsproduktionen vid alla kompetenscentrum. Under kompetenscentrumperioden bildar kompetenscentrumens informationsproduktion en tydlig och enhetlig helhet.
3) Kompetenscentret stöder regionförvaltningsverket i främjandet av nuorisotilastot.fi-tjänstens synlighet, analyseringen av information och förankringen av datainsamlingssystemen. Under kompetenscentrumperioden stärks informationsledningen på ungdomsområdet i samarbete med regionförvaltningsverket.
2.3 Ungas delaktighet.
Behovsbeskrivning:
De ungas delaktighet och möjligheter att påverka i beslutsfattandet på riksnivå bör vidareutvecklas och stärkas för att främja högklassig beredning, öppen förvaltning och demokratifostran för unga.
Mål:
1) Kompetenscentret fortsätter arbetet med att utveckla E-paneltjänsten, som utvecklades under den föregående kompetenscentrumperioden, i samarbete med justitieministeriet och andra aktörer. Efter kompetenscentrumperioden är E-panelen välfungerande, känt och i stor utsträckning användbar för olika kundgrupper (kommun, välfärdsområde, statsförvaltning, organisationer, unga).
2) Undervisnings- och kulturministeriet utnyttjar kompetenscentrets kunnande om delaktighet, i synnerhet när det gäller att beakta unga som hör till olika grupper, vid pilotförsök med strukturer för ungas deltagande i enlighet med regeringens ungdomspolitiska mål. Efter kompetenscentrumperioden finns det en modell som möjliggör en systematisk och regelbunden dialog mellan olika ministerier och unga och organisationer på ungdomsområdet inom olika förvaltningsområden.
3) Kompetenscentrets mål kan dessutom anknyta till att stödja statsförvaltningen i främjandet av ungas delaktighet genom nya metoder. Efter kompetenscentrumperioden har statsförvaltningens organisationer fått ökad förståelse och kompetens för ungas delaktighet och metoder används.