Förordningar om yrkesutbildningen har utfärdats

undervisnings- och kulturministeriet
Utgivningsdatum 9.10.2017 13.38
Nyhet

Undervisnings- och kulturministeriets förordningar om examensstrukturen, antagningsgrunderna, beräkningsgrunderna för finansieringen, avgifter som tas ut av studerande samt om studiesociala förmåner för studerande i läroavtalsutbildning har utfärdats. Förordningarna anknyter till reformen av yrkesutbildningen.

Ändringarna av förordningen om examensstrukturen förtydligar regleringen som gäller examensstrukturen. Framöver ska yrkesinriktade examina inte längre placeras på olika utbildningsområden i förordningen om examensstrukturen. Detta gör det smidigare att utveckla examensstrukturen inom yrkesutbildningen. Kraven på yrkesskicklighet för examina kan fastställas enbart utgående från arbetslivets behov, och examens placering på något visst utbildningsområde styr inte längre hur kraven fastställs.

I förordningen om examensstrukturen bestäms inte längre om kompetensområden för yrkesinriktade grundexamina. Kompetensområdena bestäms framöver i examensgrunderna, liksom fallet redan är i fråga om kompetensområdena för yrkes- och specialyrkesexamina. Denna ändring gör det möjligt att snabbare och flexiblare reagera på de föränderliga kompetensbehoven i arbetslivet. Till skillnad från den nuvarande förordningen bestäms yrkesexaminas och specialyrkesexaminas omfattning i kompetenspoäng.

Syftet med ändringen av förordningen om antagningsgrunderna är att förtydliga och förenkla studerandeantagningen samt att betona antagningen av personer som gått ut grundskolan samt avlagt handläggande utbildning och att därmed trygga verkställandet av utbildningsgarantin.

Framöver kommer ansökan till yrkesutbildning att vara fortgående och pågå flexibelt året om. Den riksomfattande gemensamma ansökan som ordnas på våren är avsedd huvudsakligen för dem som gått ut grundskolan och dem som saknar yrkesexamen. Förordningen om antagningsgrunderna gäller antagningsgrunderna som används i den gemensamma ansökan, dvs. urvalspoängen som ges sökandena. I den fortgående ansökan beslutar utbildningsanordnaren om ansökningsförfarandena och de antagningsgrunder som tillämpas.

De nuvarande antagningsgrunderna minskas. Ur antagningskriterierna stryks poängen för personer som saknar en utbildningsplats efter grundstadiet, poängen för könstillhörighet samt poängen som ges på basis av idrottsprestationer. Framöver kan personer som inte deltagit i eventuella inträdes- eller lämplighetsprov inte antas till utbildning.

Man avvecklar de hinder för tillträde till yrkesutbildning som bristfälliga språkkunskaper medför. Ändringen gör det lättare att söka till grundläggande yrkesutbildning och att övergå till arbetslivet, i synnerhet för invandrare. I förordningen om antagningsgrunder bestäms inte framöver i detalj om den nivå på språkkunskaper som förutsätts i examensutbildningen utan utbildningsanordnaren bedömer sökandens språkliga förutsättningar att avlägga examen. Ur förordningen stryks också skyldigheten att använda det nationella språkprovet. Målet är att tröskeln för att övergå till yrkesutbildning ska vara så låg som möjligt.

I den nya finansieringsmodellen för yrkesutbildningen delas finansieringen in i kalkylerad bas-, prestations- och genomslagsfinansiering samt i strategifinansiering. I anknytning till det nya finansieringssystemet utfärdades en ny förordning om beräkningsgrunderna för finansiering för yrkesutbildningen. I förordningen föreskrivs om beaktandet av studerande som finansieringsgrund i fastställandet av studerandeår, beräknandet av det viktade antalet prestationer för basfinansieringen och viktkoefficienter för grunderna för viktning av basfinansieringen, beräknandet av det viktade antalet prestationer för prestationsfinansieringen och viktkoefficienter för grunderna för viktning av prestationsfinansieringen samt om fastställandet och beräknandet av grunderna för genomslagsfinansieringen i fråga om sysselsättning och övergång till fortsatta studier. Avsikten är att man senare ska komplettera förordningen i fråga om studerande- och arbetslivsresponsen som används som grund för beviljande av genomslagsfinansiering.

I förordningen om avgifter som tas ut av elever och studerande föreskrivs om maximibeloppet på avgifterna som tas ut av studerande i yrkes- och specialyrkesexamensutbildning samt i övrig yrkesinriktad tilläggsutbildning. Framöver är maximibeloppet på avgifter som tas ut av de studerande bundet till kostnaderna för anordnande av utbildningen, och den högsta andelen som får tas ut av de studerande sänks. Förordningen innebär inte en ändring jämfört med nuläget, eftersom man har kunnat ta ut avgifter även tidigare. Undervisnings- och kulturministeriet avgör senare maximibeloppet på avgifter som föreskrivs i förordningen, när uppgifter om utbildningsanordnarnas praxis har samlats in.

I förordningen om studiesociala förmåner för studerande i läroavtalsutbildning föreskrivs framöver om beloppet på dagpenningen, familjeunderstödet och ersättningen för inkvartering. Förordningen föreskriver en miniminivå på de studiesociala förmåner som utbildningsanordnaren betalar.

Förordningarna träder i kraft den 1 januari 2018, samtidigt som lagen om yrkesutbildning (531/2017) som stadfästs i augusti. Det handlar om den största reformen av utbildningslagstiftningen i Finland på närmare tjugo år. Centrala teman i reformen är individuella studievägar, klientorientering, kompetens som svarar på arbetslivets och individernas behov samt ett nära samarbete med arbetslivet.

Mer information:

  • regeringssekreterare Antti Randell, tfn 0295 3 30173 (examensstrukturen, beräkningsgrunderna)
  • regeringssekreterare Saara Luukkonen, tfn 0295 3 30336 (grunderna för antagning)
  • regeringsrådet Anna Kankaanpää, tfn 02953 3 30403 (studiesociala förmåner inom läroavtalsutbildning och grunderna för avgifter)
Spetsprojekt Utbildning Yrkesutbildning