”Rörligare” beslutsfattande genom bedömning av effekterna av motion och fysisk aktivitet
För att förbättra befolkningens fysiska aktivitet måste man inom olika förvaltningsområden och på olika förvaltningsnivåer bedöma åtgärdernas och beslutens inverkan på motion och idrott. Genom att bedöma effekterna av motion och fysisk aktivitet kan man göra beslutsfattandet ”rörligare” i kommunerna, välfärdsområdena och statsförvaltningen.
Befolkningens fysiska inaktivitet är en betydande samhällelig utmaning. Endast cirka en tredjedel av barnen och 40 procent av de vuxna rör på sig tillräckligt med tanke på hälsan. Endast var tredje person över 70 år och var femte person över 80 år uppfyller rekommendationen för hälsomotion.
Beslut inom alla områden och på alla nivåer av förvaltningen påverkar befolkningens förutsättningar att röra på sig och motionera. För att förbättra befolkningens fysiska aktivitet bör motions- och idrottsfrågor beaktas vid beslutsfattandet inom olika förvaltningsområden och på olika förvaltningsnivåer, till exempel vid planläggnings-, bygg- och trafiklösningar, beslut som gäller skolnätet, anordnande av småbarnspedagogik och utbildning, ordnande av social- och hälsovårdstjänster eller beskattningslösningar.
Som en del av planeringen och beslutsfattandet på de olika förvaltningsnivåerna görs en förhandsbedömning av konsekvenserna. Vid bedömningarna av konsekvenserna av till exempel olika lagförslag har man tills vidare inte nämnvärt beaktat propositionernas konsekvenser för motion och rörelse. Inte heller i kommunerna verkar bedömningen av effekterna av motion och fysisk aktivitet vara systematisk eller omfattande.
Arbetet med att utveckla bedömningen av effekterna av motion och fysisk aktivitet
Undervisnings- och kulturministeriet tillsatte en arbetsgrupp för att utveckla bedömningen av effekterna av motion och fysisk aktivitet. I stället för att utforma en egen bedömningshelhet för effekterna av motion och fysisk aktivitet skulle arbetsgruppen utarbeta en plan för hur bedömningen av motionsrelaterade konsekvenser kunde integreras med redan befintliga konsekvensbedömningar. Arbetsgruppen arbetade under det idrottspolitiska samarbetsorganet 1.9.2021–31.5.2022.
I utvecklingsarbetet definierade man för första gången vad bedömningen av effekterna av motion och fysisk aktivitet handlar om. Dessutom kartlade man vilken typ av motionsrelaterade konsekvensbedömningar som gjorts i kommunerna och statsförvaltningen samt hur dessa bedömningar har beaktats som en del av de nuvarande konsekvensbedömningarna.
I utvecklingsarbetet utarbetades checklistor för kommunerna, välfärdsområdena och statsförvaltningen för att stödja identifieringen och bedömningen av effekterna av motion och fysisk aktivitet. Checklistorna kan användas vid beredningen och planeringen av lagstiftning, åtgärder, beslut, program eller strategier.
Som ett led i utvecklingsarbetet har man också lanserat webbplatsen Liikkumisvaikutukset.fi med samlad information om bedömningen av effekterna av motion och fysisk aktivitet, bland annat de ovan nämnda checklistorna.
I början av hösten ska det ordnas ett evenemang för alla som är intresserade av att diskutera bedömningen av konsekvenserna av motion och rörelse. Mer information om evenemanget ges senare.
Arbetsgruppens slutrapport och mer information finns på arbetsgruppens projektsida.
Mer information: Saku Rikala, specialsakkunnig, undervisnings- och kulturministeriet, [email protected] eller tfn 029 533 0042
Ingressen har ändrats 21.6.2022