Det har förutspåtts att upp till en halv miljon personer i Finland kommer att behöva omskolning eller omfattande fortutbildning under de närmaste åren. En särskild utmaning är hur man ska få dem som är i störst behov av utbildning att söka sig till den. Tillgången på kompetent arbetskraft är bristfällig inom många branscher och företag.
För att kunna svara på de nya kompetensbehoven förutsätts det att utbildningsystemet är flexibelt och att människor ges möjlighet att delta i sådan utbildning som de behöver både under och vid sidan av arbetet.
Svar på bristen på kompetent arbetskraft och det kontinuerliga lärandet
I regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering strävar man efter att svara på bristen på kompetent arbetskraft bland annat genom att utveckla det kontinuerliga lärandet och effektivare utnyttja den kompetens som redan finns. Regeringen ökar möjligheterna till kontinuerligt lärande särskilt inom social- och hälsovården och inom de pedagogiska områdena.
Examensutbildning för vuxna riktas till utbildning som höjer utbildningsnivån eller förbättrar arbetsmarknadsställningen. Finansieringen ska sporra till att erbjuda och avlägga studiehelheter som är mindre än examina. Planeringen av dessa helheter ska göras i samarbete med näringslivet för att kompetensen ska motsvara behovet. Språkundervisningen för invandrare reformeras så att den bättre integreras på arbetsmarknaden eller i utbildningen som förbereder för fortsatta studier.
Den outnyttjade kompetens som redan finns i samhället ska utnyttjas mycket bättre än för närvarande. Delaktigheten och kompetensen stärks bland annat hos dolt arbetslösa, partiellt arbetsföra och personer med funktionsnedsättning.
Arbetskraftsservicen reformeras och samarbetet utökas. Möjligheterna att utnyttja information i syfte att effektivisera verksamhetens genomslag och servicehandledningen för arbetssökande utvidgas.
Den parlamentariska reformen av det kontinuerliga lärandet
Den parlamentariska gruppen för reformen av det kontinuerliga lärandet fastställde i slutet av 2020 en vision och mål för 2030 samt 27 åtgärder för att uppnå målen. I reformen granskas särskilt möjligheterna för personer i arbetsför ålder att utveckla sin kompetens. Genomförandet av reformen fortsätter över flera regeringsperioder.
Visionen och målen för reformen är följande:
Var och en utvecklar sin kompetens under tiden i arbetslivet.
- Var och en har möjlighet att förnya sin kompetens proaktivt för att det ska vara möjligt att utvecklas i arbetslivet, att få arbeta i nya uppgifter och att avancera i karriären.
- Jämlikheten i deltagandet ökar.
Alla har de kunskaper, färdigheter och den kompetens som krävs för sysselsättning och ett betydelsefullt liv.
- Kompetensnivån stiger.
- Sysselsättningsgraden stiger.
- Antalet och andelen 25–64-åringar som avlagt högskoleexamen ökar och antalet och andelen 25–64-åringar som saknar examen efter grundstadiet minskar.
Kompetens förnyar arbetslivet och arbetslivet kompetensen.
- En kompetent arbetskraft bidrar till hållbar tillväxt, innovationer, konkurrenskraften och därigenom till välfärden.
- Arbetsgivarna har kompetent arbetskraft.
- Arbetsgemenskaperna stöder inlärningen av nya saker.
Reformen av det kontinuerliga lärandet som en del av Finlands program för hållbar tillväxt
Reformen av det kontinuerliga lärandet ska stärkas som inom ramen för Finlands program för hållbar tillväxt. Programmet främjar konkurrenskraft, investeringar, en höjning av kompetensnivån samt forskning, utveckling och innovation. För reformen av det kontinuerliga lärandet har det reserverats 66 miljoner euro från programmet. Dessutom anvisas 10 miljoner euro för högskolornas digitala vision.
Programmet för hållbar tillväxt finansieras med medel från EU:s tillfälliga återhämtningsinstrument, som påskyndar återuppbyggnaden efter coronakrisen. De olika åtgärderna i reformen av det kontinuerliga lärandet främjar sysselsättningen och den hållbara tillväxten genom att tillhandahålla sådan ny kompetens som behövs för en strukturomvandling och genom att förebygga arbetslöshet.
Avsikten är att förnya kompetenstjänsterna för befolkningen i arbetsför ålder, utveckla prognostiseringen och rikta utbildning och handledning särskilt till branscher med strukturomvandlingar samt till grupper som är underrepresenterade i utbildningen.
Vad gäller handledningen och kartläggningen av kompetenser tas det fram modeller som förebygger arbetslöshet och antalet personer som står utanför arbetskraften samt som förbättrar effekterna av de satsningar som görs inom utbildningen.
I digitaliseringsprogrammet för kontinuerligt lärande utvecklas elektroniska tjänster, digitaliseringen inom högskoleutbildningen och möjligheterna till flexibelt lärande.