Förslag till utveckling av yrkesinriktade examina främjar kontinuerligt lärande
Slutrapporten från arbetsgruppen för utveckling av yrkesinriktade examina har blivit klar. Arbetsgruppen föreslår sammanlagt 26 åtgärder som man anser främja det kontinuerliga lärandet och öka flexibiliteten i yrkesutbildningen. Arbetsgruppen har sökt metoder för att utvidga utbudet av kompetenshelheter som är kortare än examina. Förslagen riktar sig till utbildningsanordnare, Utbildningsstyrelsen och undervisnings- och kulturministeriet.
De snabba förändringarna i arbets- och näringslivet förutsätter flexibilitet i fråga om yrkesinriktade examina. Det är möjligt att förbättra flexibiliteten i examina genom att öka valmöjligheterna och utnyttja examensdelar för att förvärva kunnande, i synnerhet när det gäller tilläggsutbildning och fortbildning. Inom yrkesutbildningen ska det dessutom säkerställas att de studerandes grundläggande färdigheter är tillräckliga och att de har de kunskaper som behövs i dagens allt mer digitala värld och i främjandet av den gröna omställningen.
Detta framgår av slutrapporten från den arbetsgrupp för utveckling av yrkesinriktade examina som utsetts av undervisnings- och kulturministeriet. Slutrapporten överlämnades till statssekreterare Mikaela Nylander den 16 november 2023. Slutrapporten innehåller 26 förslag genom vilka arbetsgruppen skulle främja det kontinuerliga lärandet och föra utbildningen närmare arbetslivet. Slutrapporten kompletterar arbetsgruppens mellanrapport från våren 2023.
Samarbetet mellan utbildning och arbetsliv framhävs
Arbetsgruppens förslag riktar sig i stor utsträckning till olika aktörer. Utöver att utnyttja metoder för styrning av verksamheten föreslår arbetsgruppen bland annat att bestämmelserna om examensgrunder och utbildningsanordnarnas verksamhet ska utvecklas. I förslagen betonas utbildningsanordnarnas roll, särskilt i sådana praktiska situationer där kunskaper tas fram för att möta arbetslivets och de studerandes individuella behov.
Arbetsgruppens budskap är att samarbetet med arbetslivet ytterligare kunde intensifieras. Användningen av forsknings-, utvärderings- och prognostiseringsinformation om arbete och olika branscher kunde också kopplas närmare till exempelvis beredningen av examensgrunder.
Flexibilitet i examensgrunderna och kunskaper som behövs i arbetslivet
För varje yrkesinriktad examen har det utarbetats riksomfattande grunder som fastställer det kunnande och den yrkesskicklighet som krävs av examinanden. Examensgrunderna bör möjliggöra fler valmöjligheter än för närvarande för att bättre kunna tillgodose de föränderliga behoven i arbetslivet.
När det gäller utvecklingen av yrkesinriktade examina anser arbetsgruppen att i synnerhet det kunnande som digitaliseringen förutsätter och de förändringar i yrken och arbetsuppgifter som den gröna omställningen medför ökar behovet av att uppdatera kompetensen i examensgrunderna och ta in nya examensdelar i examina. Arbetsgruppen föreslår därför att den kompetens som anknyter till den gröna omställningen och digitaliseringen ska stärkas genom valfria yrkesinriktade examensdelar som går att anpassa till behoven inom olika branscher. Dessa examensdelar ska också kunna avläggas som självständiga kompetenshelheter som är mindre än examina.
Det är också viktigt att säkerställa att undervisnings- och handledningspersonalen och arbetsplatshandledarna har kompetens som är både tillräcklig och aktuell.
Fokus på att lära sig nytt
En ändamålsenlig resursfördelning innebär att studierna är inriktade på att lära sig nytt. Arbetsgruppen konstaterar att individuella studievägar inte bara kräver flexibla möjligheter att avlägga examina och examensdelar utan också smidiga förfaranden för identifiering och erkännande av tidigare förvärvat kunnande. Vikten av den personliga utvecklingsplanen för kunnandet har erkänts, och under regeringsperioden kommer man att säkerställa att varje studerandes rätt att utarbeta en personlig utvecklingsplan tillgodoses.
Förslagen beaktas vid genomförandet av regeringsprogrammet
Arbetsgruppens förslag om att öka yrkesutbildningens resultat och genomslag ligger i linje med målen i regeringsprogrammet.
Utvecklingsförslagen, som riktas till undervisnings- och kulturministeriet, beaktas i samband med genomförandet av regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering. Under regeringsperioden förnyas bland annat finansieringsmodellen för yrkesutbildningen, vilket syftar till att uppmuntra utbildningsanordnarna att erbjuda kompetenshelheter som är kortare än examina för att tillgodose kompetensbehoven i arbetslivet.
Beredningen av genomförandet av regeringsprogrammets mål i fråga om yrkesutbildning har inletts i en arbetsgrupp som påbörjade sitt arbete den 1 oktober 2023.
Mer information: Petri Lempinen, överdirektör, tfn 0295 330 180