Frågor om förnyandet av stödet för lärande och skolgång

Lagen om ändring av lagen om grundläggande utbildning (1090/2024) har antagits den 30 december 2024 och träder i kraft den 1 augusti 2025.

Planer för lärande inom intensifierat stöd, beslut om särskilt stöd och individuella planer för hur undervisningen ska ordnas inom särskilt stöd som uppgjorts innan lagen träder i kraft, det vill säga före den 1 augusti 2025, gäller tills de har justerats så att de överensstämmer med den nya lagstiftningen senast den 31 augusti 2026.

Den nya 20 i § om anordnande av grundläggande utbildning för en elev med en funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga som påverkar inlärningsförmågan träder i kraft först den 1 augusti 2026, eftersom denna paragraf anknyter till reformen av den förlängda läroplikten, som också i läropliktslagen har en separat tidpunkt för ikraftträdande.

Detta leder till att gamla beslut om särskilt stöd som också innehåller ett beslut om förlängd läroplikt kan fattas i enlighet med den nya lagstiftningen först från och med den 1 augusti 2026.

De beslut om stöd som ska fattas före den 1 augusti 2025 kallas fortfarande beslut om särskilt stöd och fattas med stöd av 17 § i lagen om grundläggande utbildning. Detta gäller både helt nya beslut och granskning av gamla beslut. Om det är möjligt att fatta ett beslut först den 1 augusti 2025 och därefter, kan beslutet fattas i enlighet med 20 f § i den nya lagen om grundläggande utbildning. Beslut enligt den nya lagstiftningen kan dock beredas redan före den 1 augusti 2025.

Man ska också beakta den separata tidpunkten för ikraftträdandet av förnyandet av den förlängda läroplikten som är den 1 augusti 2026. Beslut som fattas före detta gäller förlängd läroplikt. Beslut som gäller tidigarelagd läroplikt eller undervisning enligt 20 i § i lagen om grundläggande utbildning kan fattas först från och med den 1 augusti 2026. Beslut enligt den nya lagstiftningen kan dock beredas redan före den 1 augusti 2026.

Alla planer för lärande inom intensifierat stöd, beslut om särskilt stöd och individuella planer för hur undervisningen ska ordnas inom särskilt stöd ska ses över i enlighet med den nya lagstiftningen senast den 31 augusti 2026.

Om det är fråga om att anordna morgon- och eftermiddagsverksamhet på basis av barnets behov av stöd ska de beslut om antagning till morgon- och eftermiddagsverksamhet som ska avgöras före den 1 augusti 2025 fattas på basis av beslutet om särskilt stöd för barnet. På hösten, efter den 1 augusti 2025, kan grunden för antagning till morgon- och eftermiddagsverksamhet också vara beslut enligt 20 f § i den nya lagen om grundläggande utbildning som gäller undervisning enligt 20 c §.

Eftersom beslut om särskilt stöd ska anpassas till den nya lagstiftningen senast den 31 augusti 2026, är beslut om särskilt stöd fortfarande grund för antagning till morgon- och eftermiddagsverksamhet fram till den 31 augusti 2026. Bland annat elever med förlängd läroplikt har ett beslut om särskilt stöd åtminstone fram till den 1 augusti 2026.

På hösten, efter den 1 september 2026, är grunden för antagning till morgon- och eftermiddagsverksamhet på grund av barnets behov av stöd ett beslut enligt 20 f § i lagen om grundläggande utbildning om undervisning enligt 20 c eller 20 i §.

I stället för det tidigare systemet som grundar sig på stödnivåer fastställs i fortsättningen konkreta stödformer och stödåtgärder. Om en elev har svårt att lära sig eller delta i undervisningen ska hen få de stödformer och stödåtgärder som hen behöver. Planeringen av och beslutsfattandet om det stöd som eleven får grundar sig i fortsättningen inte längre på administrativa stödnivåer.

I genomförandet av stödformerna och stödåtgärderna betonas i högre grad än i nuläget planmässighet och framförhållning. Dessutom betonas samundervisningen och samarbetet mellan undervisningspersonalen i genomförandet av stödet.

Eleven har alltid i första hand rätt till gruppspecifika stödformer. 

Om en elev har svårigheter att göra framsteg i sina studier eller delta i undervisningen har hen rätt till allmän stödundervisning samt till undervisning som ges av en speciallärare i samband med annan undervisning.

Om en elev inte har tillräckliga kunskaper i undervisningsspråket för att fullgöra den grundläggande utbildningens lärokurs har hen rätt till stödundervisning i undervisningsspråket.

Inom förskoleundervisningen genomförs gruppspecifika stödformer på ett sätt som är typiskt för förskoleundervisningens verksamhet. I synnerhet speciallärarens undervisning i samband med annan undervisning är en viktig stödform i förskoleundervisningen.

Om de gruppspecifika stödformerna är otillräckliga har eleven dessutom rätt att få individuellt riktade elevspecifika stödåtgärder. Avvikelser från den grundläggande utbildningens lärokurs eller från målen i läroplanen kan göras antingen helt eller delvis först när stödformerna och stödåtgärderna inte är tillräckliga.

Enligt 20 b § i den reviderade lagen om grundläggande utbildning ska utbildningsanordnaren säkerställa undervisningsarrangemang som stöder förutsättningarna för lärande samt anordna gruppspecifika stödformer som en del av den grundläggande verksamheten inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Reformen förutsätter ändringar i skolornas verksamhetskultur och för att den ska lyckas är det av stor betydelse hur väl målen och praxisen för reformen kan uppnås i skolornas vardag.

Med undervisningsarrangemang som stöder förutsättningarna för lärande avses i lagen

• att undervisningsgrupperna bildas så att målen för undervisningen kan nås och läraren har möjlighet att beakta undervisningsgruppens behov tillräckligt bra. 
• att klass- eller gruppvisa biträden eller skolgångshandledare anlitas som stöd för elevernas skolgång och deltagande i undervisningen. 
• undervisning som tar hänsyn till elevernas olika behov och förutsättningar samt pedagogiska lösningar såsom differentiering. Med hjälp av differentierad undervisning ska man förutom behov av stöd också beakta elever som avancerar snabbare eller behöver mer omfattande mål för sina studier. 

I grunderna för läroplanen bestämmer Utbildningsstyrelsen närmare om de undervisningsarrangemang som stöder förutsättningarna för lärande samt om de gruppspecifika stödformerna.

Syftet med att anordna gruppspecifika stödformer är att säkerställa elevens rätt att få stöd så tidigt som möjligt och med låg tröskel. Stödet ska finnas tillgängligt systematiskt och på ett förutsebart sätt varje läsår i alla skolor. Utbildningsanordnaren ska anordna gruppspecifika stödformer som en del av den grundläggande verksamheten och undervisningsarrangemangen inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen.

De gruppspecifika stödformerna förutsätter inte ett förvaltningsbeslut eller en elevspecifik plan, utan genomförandet av dem ska planeras som en del av läsårets verksamhet. Utbildningsanordnaren ska på förhand planera och fördela resurser för minst 0,122 timmar i veckan per elev i skolan för gruppspecifika stödformer i alla skolor. Till exempel ska man för gruppspecifika stödformer reservera minst 2,44 timmar per vecka för 20 elever, 6,1 timmar per vecka för 50 elever och 12,2 timmar per vecka för 100 elever. Timantalet är det minimiantal som lagen förutsätter och utöver det ska fler gruppspecifika stödformer ges om eleverna behöver det. Det minimiantal timmar som lagen förutsätter för gruppspecifika stödformer är förpliktande och man kan inte ersätta de timresurser som ska gå till gruppspecifika stödformer med annan undervisning eller inkludera annan undervisning i de timresurser som är avsedda för dem.

Utbildningsanordnaren beslutar skolspecifikt utifrån gruppernas behov hur undervisningstimmarna ska fördelas mellan allmän stödundervisning, stödundervisning i undervisningsspråket och undervisning som ges av en speciallärare. Resursfördelningen av lektionerna ska vara så jämlik som möjligt och olika behov av stöd ska beaktas. Minimitimresurserna för gruppspecifika stödformer ska beaktas i den lokala timramen och i den läsårsvisa planen som grundar sig på läroplanen.

Gruppspecifika stödformer ges i skolan antingen i allmänna undervisningsgrupper i samband med annan undervisning eller till i flexibelt sammansatta mindre elevgrupper. Gruppens storlek definieras inte på lagnivå, utan den grundar sig på respektive behov och på flexibilitet. 

Inom förskoleundervisningen genomförs gruppspecifika stödformer på ett sätt som är typiskt för förskoleundervisningens verksamhet. I synnerhet speciallärarens undervisning i samband med annan undervisning är en viktig stödform i förskoleundervisningen. Den kan genomföras antingen i samband med annan undervisning eller i smågrupper som bildats flexibelt. Inom förskoleundervisningen ska utbildningsanordnaren se till att specialläraren har tillräckliga undervisningsresurser för att genomföra de gruppspecifika stödformerna.

Utbildningsstyrelsen bestämmer i grunderna för läroplanen närmare om de gruppspecifika stödformerna inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen.

Genom allmän stödundervisning svarar man på tidigt och på gruppnivå observerade behov av stöd och svårigheter. Allmän stödundervisning kan innebära att man bekantar sig med de saker man ska lära sig på förhand eller repeterar dem och den kan gälla alla läroämnen. Genom allmän stödundervisning kan man också svara på kortvariga behov av stöd som beror på sjukfrånvaro. Genom allmän stödundervisning kan man förebygga svårigheter och säkerställa att eleverna förstår det de lär sig och gör framsteg i studierna.

Allmän stödundervisning kan ges antingen under lektionerna enligt schemat eller vid sidan av lektionerna. Stödundervisning som ska ges som gruppspecifik stödform samt stödundervisning i undervisningsspråket är dock alltid undervisning utöver de vanliga lektionerna, läraren kan alltså inte samtidigt under samma lektion ge sedvanlig undervisning och stödundervisning.

Utbildningsanordnaren kan genomföra undervisningen som ett lokalt eller skolspecifikt arrangemang till exempel genom att dela in basgrupperna i mindre grupper med hjälp av delningstimmar. Det minimiantal på 0,122 timmar som lagen förutsätter för gruppspecifika stödformer kan dock inte genomföras med hjälp av de delningstimmar som utbildningsanordnaren redan har reserverat för den grundläggande utbildningen och den sedvanliga undervisningen kan inte anordnas som delningstimmar som en del av detta minimiantal timmar som ska riktas till gruppspecifika stödformer.

Genomförandet av gruppspecifik allmän stödundervisning eller stödundervisning i undervisningsspråket förutsätter separata lärarresurser, såsom att två lärare kopplas till lektionen. 

Med undervisning som ges av en speciallärare i samband med annan undervisning avses undervisning som ges av en speciallärare och som baserar sig på specialpedagogisk kompetens och stöder förskole-, klass- eller läroämnesundervisningen. Stödet är undervisning som ges av en speciallärare som samundervisning eller kompanjonundervisning tillsammans med en förskole-, klass- eller ämneslärare i regel på klassnivå med beaktande av hela undervisningsgruppens behov.

Undervisningen av en speciallärare som gruppspecifik stödform ska alltid ges till gruppen i samband med annan undervisning. Den genomförs inte i permanenta smågrupper eller för enskilda elever enligt läroämne. Den gruppspecifika stödformen kan genomföras i en mindre grupp, men det är fråga om en flexibelt sammansatt och mer temporär grupp, inte en regelbunden smågrupp. Behörig att meddela undervisning som ges av en speciallärare som gruppspecifik stödform är en speciallärare som i enlighet med den lagstiftning som gäller till den 31 juli 2025 är behörig att meddela undervisning som ges av en speciallärare på deltid. Inom förskoleundervisningen kan undervisning som ges av en speciallärare också ges av en speciallärare inom småbarnspedagogiken, om undervisningsgruppen inte omfattar elever inom den grundläggande utbildningen.

En speciallärare kan inte samtidigt ge gruppspecifika stödformer och elevspecifika stödåtgärder i form av undervisning av speciallärare i samband med annan undervisning.

En elev som inte har tillräckliga kunskaper i undervisningsspråket för att fullgöra den grundläggande utbildningens lärokurs har rätt till stödundervisning i undervisningsspråket. Med undervisningsspråk avses undervisningsspråket på den skola som utbildningsanordnaren anvisat eleven i enlighet med 6 § i lagen om grundläggande utbildning. Stödundervisningen i undervisningsspråket fokuserar i första hand på att stärka textkompetensen i undervisningsspråket och i olika kunskapsområden.

Stödundervisning i undervisningsspråket är avsedd för elever med invandrarbakgrund men även för teckenspråkiga elever och till exempel elever med störningar i språkutvecklingen eller störningar i den språkliga utvecklingen i anslutning till utvecklingsstörning, blandad specifik utvecklingsstörning eller autismspektrumet. Syftet är att stödformen ska stödja elevens förmåga att behärska undervisningsspråket och den kan inte ersätta annat stöd, till exempel stöd som eleven får på grund av andra inlärningssvårigheter. Stödundervisning i undervisningsspråket är inte heller undervisning i grundläggande språkkunskaper, utan uttryckligen stöd för att behärska undervisningsspråket. Stödundervisning i undervisningsspråket är inte undervisning i finska eller svenska som andraspråk och litteratur, som är en lärokurs i modersmål och litteratur.

I fråga om anordnandet och genomförandet jämställs stödundervisningen i undervisningsspråket med allmän stödundervisning, men innehållsmässigt är den uttryckligen inriktad på att stödja kunskaperna i undervisningsspråket så att eleven bättre kan följa med undervisningen och göra framsteg i sina studier.

Inom förskoleundervisningen stöds också elevernas kunskaper i undervisningsspråket som en del av förskoleundervisningens verksamhet på ett sätt som är typiskt för detta.

Om en elev inte i tillräcklig mån kan stödjas genom gruppspecifika stödformer eller om det är nödvändigt att fortsätta stödåtgärderna regelbundet, ska eleven dessutom ges elevspecifika stödåtgärder.

Bedömningen av behovet av elevspecifikt stöd inleds när elevens lärare anser att de gruppspecifika stödformerna är otillräckliga för att stödja elevens lärande och skolgång.

Elevspecifika stödåtgärder ges regelbundet i enlighet med bedömningen av behovet av stöd och planen för stödet samt det förvaltningsbeslut som fattats på basis av dessa.

Elevspecifika stödåtgärder är 

1. undervisning som ges av en speciallärare delvis i smågrupper och i samband med annan undervisning, 
2. undervisning som ges av en speciallärare eller specialklasslärare i smågrupper, 
3. undervisning som ges av en specialklasslärare i en specialklass eller 
4. tolknings- och biträdestjänster som behövs för att eleven ska kunna delta i undervisningen samt hjälpmedel som beviljats med stöd av 31 § i lagen om grundläggande utbildning.

Elevspecifika stödåtgärder anordnas utifrån en bedömning av behovet av stöd enligt 20 d § och ett beslut om stöd enligt 20 f §. Stödåtgärder anordnas i första hand i elevens egen skola som avses i 6 eller 28 § i lagen om grundläggande utbildning eller på en plats där förskoleundervisning anordnas.

I grunderna för läroplanen bestämmer Utbildningsstyrelsen närmare om de elevspecifika stödåtgärderna inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen.

En elev kan som elevspecifika stödåtgärder få undervisning av en speciallärare delvis i en smågrupp, undervisning av en speciallärare eller specialklasslärare på heltid i en smågrupp eller undervisning av en specialklasslärare i en specialklass samt elevspecifika tolknings- och biträdestjänster eller hjälpmedel. 

1. Undervisning som delvis genomförs i smågrupper innebär att elevens undervisningsplats finns i en allmän undervisningsgrupp, men eleven får en del av undervisningen i vissa läroämnen i en smågrupp som undervisas av en speciallärare. 
2. Undervisning i en smågrupp på heltid innebär att ett eller flera läroämnen på elevens schema under mer än hälften av lektionerna eller helt och hållet studeras i en smågrupp som undervisas av en speciallärare eller specialklasslärare. Eleven studerar de övriga läroämnena i en allmän undervisningsgrupp. 
3. Med specialklassundervisning avses i regel undervisning på heltid i alla läroämnen eller verksamhetsområden i en specialklass. Eleven kan som pedagogiska arrangemang enligt sina förutsättningar delta i undervisningen i något eller vissa läroämnen i en allmän undervisningsgrupp.
4. Tolknings- och biträdestjänster per elev samt hjälpmedel som getts med stöd av 31 § i lagen om grundläggande utbildning avser sådana ovan nämnda tjänster som är en förutsättning för att eleven ska kunna delta i undervisningen och uppnå målen i läroplanen. De kommer i fråga i situationer där andra arrangemang som stöder lärande och deltagande och som anordnas som en del av den grundläggande utbildningens grundläggande verksamhet och ett eventuellt gruppspecifikt biträde inte i tillräcklig utsträckning stöder elevens deltagande i undervisningen och uppnåendet av målen i läroplanen.

I punkt 1 om ovan nämnda stödåtgärder studerar eleven mindre än hälften av lektionerna i läroämnet i en smågrupp som undervisas av en speciallärare. Huvudansvaret för elevens undervisning i alla läroämnen ligger hos klass- eller ämnesläraren, inte specialläraren. Behörig att meddela denna undervisning i smågrupper är en speciallärare som i enlighet med den lagstiftning som gäller till den 31 juli 2025 är behörig att meddela specialundervisning på deltid. Specialläraren ansvarar dock inte ensam för bedömningen av eleven i läroämnet i fråga.

I punkt 2 studerar eleven över hälften av lektionerna (eller alla) i ett eller flera läroämnen i en smågrupp som undervisas av en speciallärare eller specialklasslärare. Klass- eller ämnesläraren ansvarar för elevens undervisning och specialläraren/specialklassläraren för undervisningen i de läroämnen som studeras i smågrupper. Specialläraren/specialklassläraren ansvarar också för bedömningen av de läroämnen som studeras i smågrupper. Behörig att meddela sådan undervisning i smågrupper är en speciallärare eller speciallärare som har behörighet för det läroämne som hen undervisar i.

I punkt 3 anordnas elevens undervisning på heltid i en specialklass och en specialklasslärare ansvarar för undervisningen. Specialklassundervisning på heltid kan omfatta pedagogiska arrangemang där eleven undervisas av en klass- eller ämneslärare i en annan grupp.

Syftet med stöd för lärande och deltagande i förskoleundervisning är att varje elev ska kunna delta i undervisningen. Elevspecifika stödåtgärder ges på basis av en bedömning av elevens behov av stöd. De elevspecifika stödåtgärderna ska utgå från en plan som grundar sig på bedömningen av stödbehovet och ett förvaltningsbeslut. När elevens lärare i samarbete med den den övriga personalen anser att de gruppspecifika stödformerna inte är tillräckliga för att stödja elevens lärande och deltagande i förskoleundervisningen, inleds en bedömning behovet av elevspecifikt stöd för eleven. Också vårdnadshavarna kan framföra sina iakttagelser om de gruppspecifika stödformerna är tillräckliga.

I planeringen av de elevspecifika stödåtgärderna är det möjligt att konsultera också en annan speciallärare än specialläraren i den egna skolan eller platsen för förskoleundervisningen, till exempel tjänster inom Valteri center för lärande och kompetens och konsultativ sjukhusundervisningstjänst för att planera elevspecifika stödåtgärder.

Elevspecifika stödåtgärder i förskoleundervisningen är:

1. Undervisning av en speciallärare, delvis i smågrupp och i samband med annan undervisning. Framskridandet i undervisningen utgår från elevens individuella behov. I förskoleundervisningen kan speciallärarens undervisning ske i elevens egen förskolegrupp i samband med annan undervisning, med beaktande av elevens individuella behov, eller på deltid i smågrupp. 
2. Undervisning av en speciallärare i en specialgrupp. Förskoleundervisning som i sin helhet ges i en specialgrupp när elevens behov av stöd kräver det.
3. Elevspecifika tolknings- och biträdestjänster.

Med regelbunden undervisning som ges av en speciallärare, delvis i smågrupp och i samband med annan undervisning, avses endast undervisning som ges av en speciallärare.

I förskoleundervisningen omfattar de elevspecifika stödåtgärderna även elevspecifika tolknings- och biträdestjänster samt personliga hjälpmedel enligt 31 § i lagen om grundläggande utbildning. Elevspecifika tolknings- och biträdestjänster är sådana tjänster som är en förutsättning för att en elev ska kunna delta i undervisningen. Det kan till exempel handla om användning av personliga hjälpmedel för kommunikation som en del av elevens undervisning. De elevspecifika biträdestjänsterna inom förskoleundervisningen kommer i fråga i situationer där andra arrangemang som stöder lärande och deltagande och som anordnas som en del av den grundläggande verksamheten inom förskoleundervisningen och ett eventuellt gruppspecifikt biträde inte i tillräcklig utsträckning stöder elevens deltagande i förskoleundervisningen.

Eleven och vårdnadshavaren har rätt att få ett beslut som uppfyller förvaltningslagens krav på ett förvaltningsbeslut med rätt till omprövning.

Vid bedömningen av behovet av elevspecifikt stöd utreds elevens behov av stöd.

Elevens lärare bedömer behovet av stöd. Vid behov och på begäran av lärarna/eller annars utbildningsanordnaren deltar även elevvårdstjänsternas personal eller andra experter med anknytning till elevens situation i bedömningen. Ingen separat dokument skapas för bedömningen av behovet av elevspecifikt stöd.

Utifrån bedömningen utarbetas en plan för hur det elevspecifika stödet ska genomföras. Av planen framgår innehållet i bedömningen av behovet av elevspecifikt stöd, genomförandet av de stödåtgärder som grundar sig på bedömningen och uppföljningen av dem. 

Utifrån planen fattar utbildningsanordnaren beslut om stöd i enlighet med förvaltningslagen. I planen för genomförandet av elevspecifikt stöd ges nödvändiga beskrivningar av nödvändiga stödåtgärder och genomförandet av dem. Dessa beskrivs inte i beslutet. 

Förvaltningsbeslutet om stödet är reglerat eftersom det är viktigt att säkerställa både elevens och vårdnadshavarens rättsskydd i avgöranden som gäller stöd. 

Ett förvaltningsbeslut gäller alla elevens situationer och innehåller alla stödåtgärder eller åtgärder i anslutning till anordnandet av undervisningen för eleven, vilket innebär att det inte fattas flera separata förvaltningsbeslut för eleven. Beslutet uppdateras vid behov.

Enligt 20 h § i lagen om grundläggande utbildning, om en elev trots stödåtgärderna inte kan klara av den grundläggande utbildningens lärokurs eller målen enligt läroplanen med godkänt resultat, kan utbildningsanordnaren besluta att man för eleven i fråga kan avvika från den grundläggande utbildningens lärokurs eller från målen i läroplanen. Avvikelse från lärokursen eller målen i läroplanen innebär en inskränkning av elevens grundläggande rättigheter. Detta är möjligt endast om elevens studier inte framskrider på annat sätt. Dessa åtgärder ska gälla endast en liten del av eleverna, och de förutsätter övervägande och att stödåtgärderna inte har varit tillräckliga för eleven.

Man kan avvika från målen i läroplanen genom att bilda målhelheter av olika omfattning för den enskilda eleven, avgränsa läroämnets mål och innehåll eller tillfälligt befria eleven från studierna i läroämnet.

I grunderna för läroplanen bestämmer Utbildningsstyrelsen närmare om lärokursen eller om avvikelse från målen för läroplanen.

Enligt 20 g § i lagen om grundläggande utbildning bildas undervisningsgrupperna utgående från årskurserna. Om ändamålsenliga undervisningsarrangemang kräver det, kan elever i olika årskurser samt i förskoleundervisning dock undervisas i samma undervisningsgrupp eller meddelas undervisning tillsammans med en annan skolas eller läroanstalts elever. Utbildningsanordnaren beslutar om bildandet av undervisningsgrupper i undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen.

Dessutom föreskrivs i lagen att det i en vanlig grupp som undervisas av en enda lärare får finnas högst fem elever som får undervisning av en speciallärare eller en specialklasslärare i en smågrupp eller undervisning av en specialklasslärare i en specialklass. Det är fråga om elever som studerar ett eller flera läroämnen helt och hållet i en smågrupp som undervisas av en speciallärare eller specialklasslärare samt elever som studerar på heltid i en specialklass.

Lagen innehåller också bestämmelser om specialklassernas storlek. I undervisning som ges av en specialklasslärare i en specialklass får det finnas högst tio elever. Specialklassens maximistorlek kan överskridas tillfälligt.

Bestämmelserna om gruppstorlekar för elever som omfattas av förlängd läroplikt i förordningen om grundläggande utbildning kvarstår tills 20 i § lagen om grundläggande utbildning träder i kraft den 1 augusti 2026.

Yrkesövergripande samarbete i anslutning till stödet för lärande och skolgång är inte elevvård som regleras i lagen om elev- och studerandevård (1287/2013), men i första hand samarbetar man med elevvårdstjänsternas personal i fråga om stödet för lärande och skolgång inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen.

I anslutning till stödet för lärande och skolgång ska yrkesövergripande samarbete genomföras vid behov, särskilt vid bedömningen av stödbehovet samt vid behov som stöd vid anordnandet av elevspecifika stödåtgärder. Om bedömningen av elevens behov av stöd förutsätter yrkesövergripande kompetens, kan på begäran bedömningen av behovet av stödåtgärder utöver lärarna involvera elevvårdstjänsternas personal eller andra yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården. 

Yrkesövergripande samarbete kan stödja bedömningen av behovet av elevspecifika stödåtgärder eller bedömningen av behovet av att avgränsa målen för den grundläggande utbildningen. Yrkesövergripande samarbete ska i regel alltid genomföras när man bedömer behovet av att ordna undervisning på grund av en funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga som påverkar elevens inlärningsförmåga.

Yrkesövergripande samarbete med exempelvis elevvårdstjänsternas personal kan stödja planeringen av elevspecifika stödåtgärder, men är inte en förutsättning för att genomföra dem och bristen på samarbete får inte fördröja elevens möjligheter att få stöd. Yrkesövergripande samarbete eller ett medicinskt utlåtande eller en exakt diagnos som bilaga till beslutet är inte en absolut förutsättning för att fatta beslut eller genomföra stödet, om elevens bästa och behov av stöd inte förutsätter det. 

Lärare som undervisar eleven ska dock samarbeta yrkesövergripande eller sektorsövergripande, i synnerhet när man bedömer att det även behövs andra stödåtgärder än de elevspecifika stödåtgärderna enligt lagen om grundläggande utbildning för att stödja eleven och dennes helhetssituation. Då ska man bedöma om det är fråga om yrkesövergripande samarbete i anslutning till stödet för lärande och skolgång (lagen om grundläggande utbildning) eller sektorsövergripande individuell elevvård som ingår i elevvården och grundar sig på samtycke (lagen om elev- och studerandevård). 

Nästan 100 miljoner euro i permanent årlig finansiering har reserverats till utbildningsanordnarna för genomförandet av reformen. Förskoleundervisningens andel av finansieringen är 1,3 miljoner euro. Kostnaderna för reformen betalas i huvudsak som en del av statsandelen för kommunal basservice. 

Statsandelen för kommunal basservice är finansiering med allmän täckning, vilket innebär att den inte är öronmärkt för någon specifik verksamhet, utan kommunen beslutar med stöd av sin självstyrelse om allokeringen av finansieringen. Kommunen ska ändå fullgöra sina lagstadgade skyldigheter. I den reviderade lagstiftningen om stöd för lärandet har utbildningsanordnarna ålagts tydliga skyldigheter att anordna och genomföra stöd, och utbildningsanordnarna anvisas finansiering för att fullgöra dessa.

Eftersom tyngdpunkten är att stärka det tidiga stödet riktas en betydande del av resurserna till de gruppspecifika stödformerna som är de primära stödformerna för eleverna. De gruppspecifika stödformerna är en ny skyldighet och från och med den 1 augusti 2025 ska minst 0,122 undervisningstimmar per elev per vecka reserveras för dem. Dessutom riktas resurser särskilt till att bilda undervisningsgrupper i enlighet med lagen samt till att genomföra konsultativ sjukhusundervisning. För förskoleundervisningens del riktas resursen till undervisning som ges av en speciallärare i grupp.

Enligt 21 § i lagen om statsandel för kommunal basservice är statsandelen för nya och mer omfattande statsandelsåligganden 100 procent. Finansieringen under momentet för kommunal basservice riktas enligt uppgifterna till åldersgrupperna och finansieringen beräknas för kommunerna i förhållande till de invånare som hör till åldersgruppen i fråga.

Bestämmelserna om tidigarelagd läroplikt träder i kraft den 1 augusti 2026. Den tidigare förlängda läroplikten delas i fortsättningen in i tidigarelagd läroplikt inom förskoleundervisningen och i undervisning som ordnas inom den grundläggande utbildningen på basis av en funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsning av funktionsförmågan som påverkar elevens inlärningsförmåga. 

Bestämmelser om tidigarelagd läroplikt finns i 2 § i läropliktslagen (1214/2020). Barnets läroplikt inleds ett år tidigare som tidigarelagd läroplikt om barnet på grund av en funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga som påverkar inlärningsförmågan behöver tilläggstid för att uppnå de mål som uppställts för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Beslutet om tidigarelagd läroplikt är i kraft när barnet som 5-åring och/eller 6-åring är i förskoleundervisningen, och när den grundläggande utbildningen inleds anordnas elevens undervisning i enlighet med 20 i § i lagen om grundläggande utbildning på grund av en funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga som påverkar inlärningsförmågan.